Efter en lång tid av läckor och avslöjanden presenterade regeringens särskilde utredare Ilmar Reepalu den så kallade Välfärdsutredningen på tisdagen.
Betänkandet har fått namnet ”Ordning och reda i välfärden”. Förslaget innehåller bland annat dessa tre grundbultar, kända sedan tidigare:
• Det bör införas ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan på investerat kapital
• Tillsyn ska göras av vart vinsterna tar vägen
• Särskilda tillståndsprövningar ska göras av de privata bolag som tänker starta och driva bolag i välfärdssektorn
– Det är anmärkningsvärt att det inte finns tydliga villkor för vilka som får ta emot offentlig finansiering inom välfärden. Avsaknaden av sådana villkor riskerar att skada medborgarnas tilltro till välfärden och i förlängningen den solidariska finansieringen, skriver Ilmar Reepalu på Svenska Dagbladets debattsida.
– Utredningen föreslår att ägare och ledningar för företag och organisationer som bedriver välfärdsverksamhet ska ha den erfarenhet och insikt som krävs för att kunna bedriva verksamheten på ett bra sätt. Aktörerna ska också ha en rimlig nivå av ekonomisk stabilitet. De som exempelvis felaktigt tagit emot offentliga bidrag eller begått vissa typer av brott ska inte få äga eller leda välfärdsverksamhet. Alla aktörer inom välfärden måste gå att lita på.
Förhandlingar
Ilmar Reepalus utredning överlämnades vid lunchtid till civilminister Ardalan Shekarabi (S) som nu har att få fram konkreta politiska förslag som kan passera riksdagen.
Det kan bli svårt med utredningens förslag sedan allianspartierna och Sverigedemokraterna sedan länge deklarerat att man är motståndare till vinsttak.
Regeringen väntas bjuda in Vänsterpartiet och allianspartierna till blocköverskridande samtal om vilka åtgärd som ska göras på området.
Dessutom måste regeringen förhålla sig till att opinionsundersökningar, senast DN/Ipsos (från 3 november) som visar att misstron mot vinster i välfärden sitter djupt hos breda alger av befolkningen. Enligt mätningen är 64 procent emot att skolföretag delar ut vinst till ägarna, och nästan lika många, 58 procent, vill inte se någon vinstutdelning inom primärvården.
Valfrihet
SPF Seniorerna väljer i dagsläget att avvakta en grundlig analys av utredningens förslag och vilka eventuella kompromisser politiska partier i riksdagen gör innan man tar ställning till de slutliga förslagen.
– Vårt intresse är inte eventuella reglerade vinstnivåer utan att det måste finnas någonting att välja på, och därmed att kunna välja bort när det inte funkar, säger SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam till Senioren.se.
– Då kan man inte bara ha kommunens äldreomsorg att välja på utan det måste också finnas ett antal andra aktörer som ideella stiftelser eller aktiebolag eller andra enskilda aktörer.
Kvalitet
Det andra oomtvistliga grundvärdet som SPF Seniorerna kommer att kämpa för är vårdens och omsorgens kvalitet.
– Då är det den enskilda människans, seniorens, den gamles upplevelse av att det faktiskt funkar för honom eller henne som är det viktiga, säger Christina Rogestam.
– Sen har vi inte så mycket synpunkter på om man ska reglera procentsatser hit eller dit.
Nej till förbud
Christina Rogestam sätter dock ner foten på en punkt:
– Sen vet vi att om man ska bedriva privat verksamhet måste det gå med visst överskott, det fungerar inte annars. Därför säger jag blankt nej till Vänsterns förbud för vinster i välfärden.
– Det viktiga är att man får fram trovärdiga modeller för kravställande och utvärdering.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
