Valet 2018 | valet 2018

Så tänker partierna kring ”skälig” och ”god” levnadsnivå

Enkät: Vi frågade partierna hur de ser på socialtjänstlagen som idag kräver lägre levnadsnivå för äldre än för yngre.

Jan Arleij
Publicerad 2018-07-12

1. Vill ni ändra Socialtjänstlagen så att även äldre tillförsäkras ”goda levnadsvillkor”?
2. Hur vill ni göra så att det i praktiken leder till en höjd ambitionsnivå, och inte stannar vid ett byte av ord?

Socialdemokraterna

Anna-Lena Sörenson, vice ordförande i socialutskottet

Vill utreda kostnader
1. Ja, vi är positiva till ett sådant förslag när det gäller allt som berör omsorg och omvårdnad i eget eller särskilt boende. Frågan bör utredas och det bör klargöras vad en sådan förändring kan innebära i Socialtjänstens praktiska tillämpning av lagen. Vår bedömning är att det kräver såväl kompetenshöjning av personal som fler anställda.
2. Frågan bör utredas där det klargörs vad en sådan ambitionsnivå innebär. Utifrån detta måste sedan ambitionshöjningen kostnadsberäknas och finansieras. Om välfärden ska få mer resurser går det inte samtidigt att utlova stora skattesänkningar.

Vänsterpartiet

Karin Rågsjö, hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson

”Ja till goda levnadsvillkor”
1. Ja, äldre ska ha goda levnadsvillkor.
Man ska kunna åldras med värdighet i trygg förvissning om att man får den vård man behöver och att ens behov blir tillgodosedda.
Vänsterpartiets mål är en jämlik äldreomsorg.
2. För att nå dit behöver äldreomsorgen och kommunerna tillföras tillräckliga resurser, arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal förbättras och vinstintressena i äldreomsorgen tas bort. Det behövs en varaktig upprustning av välfärden och för det krävs ökade statsbidrag till kommuner och landsting.

Miljöpartiet

Jan Lindholm, ledamot i socialutskottet och talesperson i socialpolitiska frågor

”Nivån behöver höjas”
1. Ja, vi stödjer en ändring. Det är rimligt att nivån höjs gentemot idag, inte minst för sådana insatser som ges långvarigt, exempelvis äldreomsorg. Det ska vara möjligt att leva ett liv med god livskvalitet även på äldre dagar när man behöver samhällets stöd.
2. Troligtvis räcker det då inte enbart med att byta ut begreppen i lagtexten, utan det kommer även att behövas andra ändringar i lag och förordning. Eftersom socialtjänstlagen är en ramlagstiftning där rättspraxis blir vägledande, behöver även förvaltningsdomstolarna utbildas i frågor som rör bedömning av det nya begreppet.

Moderaterna

Katarina Brännström, ansvarig för äldrefrågor i socialutskottet

Vill avvakta utredning
1. Vi vill stärka äldres välbefinnande och villkor. Det handlar bland annat om att sänka skatterna för pensionärer och förbättra måltiderna inom äldreomsorgen. Socialtjänstlagen ska vara tydlig och underlätta en enhetlig och rättssäker tillämpning.
2. För att kunna avgöra frågan om goda levnadsvillkor måste begreppet tydligt definieras. Frågan bör prövas noggrant. En utredning om socialtjänstlagen pågår, och vi avvaktar därför dess förslag.

Liberalerna

Barbro Westerholm, ledamot i socialutskottet och socialpolitisk talesperson

»Nivån måste höjas«
1. Liberalerna menar att ambitionsnivån i äldreomsorgen måste höjas. De sista åren i livet ska omfattas av lika stor omsorg som de första.
2. Kvaliteten behöver därför höjas och respekten för äldres rätt till frihet, delaktighet och självbestämmande måste öka. Vi har dock inte tagit ställning till hur detta rent lagtekniskt bäst kan lösas.

Centern

Solveig Zander, ledamot i socialförsäkringsutskottet och socialpolitisk talesperson

Nej till ny formulering
1. Nej. En ändrad formulering tror vi inte gör skillnad.
2. Vi vill förbättra för de pensionärer som har det sämst, till största delen äldre ensamstående kvinnor, genom höjd garantipension, sänkt skatt och höjt bostadstillägg. Vi vill att gränsen för statlig inkomstskatt höjs. Vi vill se över högkostnadsskyddet för äldre, nivåer på och vad som ingår i försörjningsstöd, existensminimum och förbehållsbelopp.

Kristdemokraterna

Jakob Forssmed, ledamot i finansutskottet och talesperson i äldrefrågor

”Hjälper inte byta ord”
1. Nej, vi tror inte att ett ordbyte skulle ha den önskade effekten i praktiken. Nuvarande formulering ska inte tolkas som ett tak, utan som en lägsta nivå för äldreomsorgen. Kommunerna måste klara att leva upp till det som utlovas i Socialtjänstlagen.
2. För att höja ambitionsnivån inom äldreomsorgen krävs att äldres levnadsvillkor prioriteras genom kraftfulla reformer, som byggande av fler äldreboenden, ökad trygghet och förbättrad personalkontinuitet inom hemtjänsten, förbättrade arbetsvillkor för personalen och en förstärkning av den äldres rätt till hemsjukvård.

Sverigedemokraterna

Per Ramhorn, ledamot i socialutskottet

Vill se ny lag

1. Ja, vi vill ge Sveriges vård- och omsorgsbehövande äldre en starkare ställning och fasa ut begreppet skälig levnadsnivå och istället tillförsäkra de äldre en god levnadsnivå vilket skulle innebära en skärpning.
2. Det behövs en ny lag som ger de äldre tydligare rättigheter. Det är hög tid att de rättigheter som anses självklara för andra grupper i samhället blir självklara även för omsorgsbehövande äldre. Därför bör man tillsätta en utredning som se över hur en ny rättighetslag för äldreomsorgen kan se ut.

Regeringen grubblar över framtiden

Både Socialtjänstlagen och LSS-lagen är under utredning.

Regeringen beslutade den 6 april 2017 att utse Margareta Winberg till särskild utredare för att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2018.
Ett delbetänkande presenterades den 24 april. Det förebyggande synsättet i den framtida socialtjänsten präglade Margareta Winbergs presentation.
Men vad det innebär för äldre med funktionsnedsättning som idag får hemtjänst återstår att se. Möjligheterna att påverka utredningens innehåll och fortsatta inriktning kan vara stor med tanke på det stundande riksdagsvalet och en valrörelse som infaller mellan del- och slutbetänkandet.

Även LSS, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, är under utredning. I februari kom ett förslag, som dock drogs in efter hård kritik från bland annat SPF Seniorerna, som innebar att äldre över 80 år skulle förlora sin rätt till personlig assistans.
Utredaren Gunilla Malmborgs idé gick ut på att de som fyller 80 år istället skulle få hjälp av kommunernas äldreomsorg.
Det färdiga slutbetänkandet ska lämnas till regeringen några veckor efter valet, den 1 oktober i 2018.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2018-07-12
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.