Sverige behövs när FN drar i gång arbetet med att ta fram en äldrekonvention. Och Sveriges regering behöver SPF Seniorerna i det arbetet. Det säger FN-sändebudet Claudia Mahler.
I mitten av februari påbörjar FN på allvar sitt arbete med att ta fram en internationell konvention för äldres rättigheter.
Men vilken roll kommer Sverige att ta? För att få svar arrangerade Institutet för mänskliga rättigheter ett riksdagsseminarium på tisdagen (20/1).
Hedersgäst var FNs specialrapportör för äldres mänskliga rättigheter, Claudia Mahler.
Hon beskrev sin bild av ålderismen i världen och vilken betydelse en äldrekonvention kan ha för att pressa tillbaka diskrimineringen.
– Så många negativa stereotyper omgärdar ålderdomen, och det inte bara i Sverige, sa Claudia Mahler. Dessa stereotyper kan vara av alla möjliga slag, exempelvis av typen att äldre arbetskraft har mer sjukfrånvaro på arbetet än yngre, vilket inte stämmer.
– Ålderismen är heller inte ett nytt fenomen, det har beskrivits redan på 1960-talet av forskaren och gerontologen Robert Butler.
Hoppas på Sverige
Claudia Mahler beskrev för en nästan fullsatt andrakammarsal hur FNs process med att ta fram en äldrekonvention nu tar fart.
– 80 medlemsländer står bakom processen, framhöll FN-sändebudet och lät förstå att hon hoppas att Sverige ska ändra inställning och aktivt ställa sig bakom arbetet, och även delta i det.
Hon hänvisade till Sveriges viktiga insatser med FNs barnkonvention som Sverige också har skrivit under. De erfarenheterna skulle kunna komma väl pass i ett motsvarande arbete med att ta fram en äldrekonvention.
– Det är också bättre att vara med och påverka från början än att i efterhand se att man kanske inte är fullt nöjd med konventionen, betonade Claudia Mahler.
Ska skrivas under
Hon påpekade att den slutliga konventionen ska godkännas och skrivas under – så skulle exempelvis Sverige tycka att den inte har blivit tillräckligt bra så behöver man ju heller inte skriva under den.
Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter, underströk i sitt anförande vilken stor nytta som barnkonventionen har gjort. Konventioner för kvinnors rättigheter och funktionsnedsattas rättigheter är två andra lysande exempel på konventionernas betydelse för att lyfta en utsatt grupp.
– Det finns naturligtvis mer att göra på dessa områden, men konventionerna har faktiskt lett till paradigmskiften. Det skulle kunna bli samma sak med en äldrekonvention.
Perspektiv som inte syns idag skulle kunna lyftas, sa Fredrik Malmberg och exemplifierade med hur vi talar om kris och beredskap. Här görs inte äldres behov så synliga som de borde vara.
Som en bilbesiktning
Det är klart att Sverige ska ta chansen att vara med, betonade SPF Seniorernas ordförande Maria Larsson som tillsammans med PROs ordförande Åsa Lindestam fick tillfälle att kommentera Claudia Mahlers presentation.
– Det som händer när man har en färdig konvention och som land har undertecknat den är också att det blir en uppföljning av varje lands efterlevnad av konventionen, sa Maria Larsson med bland annat åtta års regeringserfarenhet i bagaget.
Hon gav en metafor som fick åhörarna att skratta mitt i allvaret.
– Det kunde vara lite obehagligt när man var ansvarig minister för det kunde ju stå i de där uppföljningarna vad man inte hade lyckats med… Det är som på bilbesiktningen, helt enkelt.
– Men det känns också lite skönt att veta vad det är som inte fungerar och som man borde jobba med som förbättringsområde. Det är därför en sådan här konvention blir så viktig.
Partierna för
I en avslutande paneldiskussion med riksdagspolitiker sa Kristdemokraternas Christian Carlsson, som också är ordförande i socialutskottet, att partiet är ”positivt till en äldrekonvention”.
– Vi bör ta chansen att påverka utformningen av en sådan konvention.
I slutet av februari är det upp till bevis för regeringspartierna att visa svensk vilja att delta. Då äger ett första konstituerande möte rum i FN-regi i Geneve.
Moderaten Margareta Cederfelt, ledamot i utrikesutskottet, var mer försiktig.
– En äldrekonvention kan bli något väldigt bra, men riskerar också att bli en papperstiger längst ner i skrivbordslådan.
Ida Karkiainen, socialdemokratisk ledamot i socialförsäkringsutskottet, betonade att det nu ges ett ”gyllene tillfälle” att förbättra äldres villkor genom att ställa sig bakom och delta i arbetet med att ta fram en äldrekonvention.
– Det är en chans som vi ska ta vara på.
Regeringen avgör
Samtliga tre politiker svarade ”Ja” på frågan om Sverige ska ta en aktiv roll i processen för att få fram en konvention.
Men det är regeringen som avgör saken. Hittills har man varit avvaktande och hänvisat till att det finns andra konventioner som kan förbättras.
Men det resonemanget tillbakavisas av Claudia Mahler när Senioren får en pratstund efter seminariet.
– Det är inte antingen eller. Man kan både förbättra äldreperspektivet i befintliga konventioner och samtidigt arbeta fram en egen äldrekonvention, säger hon.
– Dessutom måste man konstatera att några förbättringar av äldreperspektivet knappast har gjorts i de konventioner som redan finns.
Vad tycker du att organisationer som SPF Seniorerna kan göra för att påverka så effektivt som möjligt med målet att Sverige ställer sig bakom en FN-konvention?
– En organisation som SPF Seniorerna är en nyckelgrupp i arbetet. Det gäller att påverka regeringen så att man ser värdet av en äldrekonvention. Sverige har så mycket att bidra med, inte minst för att ni har så starka och stora seniororganisationer.
Just för att seniororganisationerna är så stora kan de också göra anspråk på att representera äldre och begära av regeringen att inkluderas i processen från början, säger Claudia Mahler.
– Seniororganisationerna bör själva kunna sitta med vid bordet om Sverige stödjer och deltar i processen. De kan vara en del av delegationen.
– SPF Seniorerna kan också välja att påverka regeringen i arbetet med att ta fram en äldrekonvention. Man kan begära att regeringen rapporterar tillbaka hur arbetet fortlöper. Det kan omvänt vara en fördel för en regering att kunna säga att man har nära kontakt med sina äldreorganisationer och deras medlemmar när man för Sveriges talan i arbetet med att utveckla FN-konventionen.
