Regeringens nya lagförslag om kontanter får kritik för att inte gå tillräckligt långt. "En besvikelse", säger Peter Sikström, generalsekreterare för SPF Seniorerna.
Regeringens nya lagförslag om kontanter får kritik. Som Senioren rapporterade i onsdags har regeringen nu presenterat sitt förslag för att stärka kontanternas ställning.
Krav på kontanter i butiker och apotek
Huvudpunkterna i förslaget är att livsmedelsbutiker och apotek i regel ska tvingas ta emot kontanter i sina bemannade kassor. Dessutom ska bankerna se till att det går att ta ut och sätta in kontanter i hela landet. Det ska också bli lättare för företagen att hantera kontanter, som att sätta in dagskassan.
Nu när regeringens proposition ligger på bordet är mottagandet bitvis svalt.
”Vi har länge kämpat för rätten att betala kontant”
SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström konstaterar visserligen att det är bra att regeringen kommer till skott efter många utredningar och lång tid.
– Alla kan eller vill inte betala digitalt, det måste respekteras. Dessutom kräver samhällets beredskap för kris och krig att kontanta betalningar är möjliga. Vi har länge kämpat för rätten att betala kontant för livsmedel och apoteksvaror och att föreningslivet ska kunna sätta in insamlade pengar, säger han.
SPF Seniorerna: “En besvikelse”
Regeringens lagförslag får kritik för att vara urvattnat. Tidigare har betydligt skarpare åtgärder för att bevara kontanterna föreslagits. I en utredning 2024 föreslogs krav på att offentliga aktörer ska acceptera kontanter, exempelvis för vårdavgifter och fordonsbesiktning. Riksbanken skulle också ha ett utökat ansvar för att skydda kontantsystemet.
– Det är en besvikelse att regeringen inte orkade gå längre. Vi vill att man ska ha rätt att betala kontant även för andra livsnödvändiga varor som drivmedel, kollektivtrafik och kläder, säger Peter Sikström.
Gör inte ett oförlåtligt misstag
Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, skräder inte heller ordeni en debattartikel i Altinget. Han pekar på att tunga myndigheter stöttade det tidigare tuffare förslaget. Dessutom skärper andra europeiska länder sin lagstiftning om kontanter. Han tycker att Sverige borde följa efter.
”Omvärldsläget har drastiskt försämrats och blottlägger nu tydligt vikten av kontanter som ett robust fungerande betalsystem vid sidan av andra för att minska vår sårbarhet. Att göra om samma misstag som när vi monterade ned vårt totalförsvar av kortsiktiga skäl vore oförlåtligt”, skriver Björn Eriksson.
Vältrar över ansvaret på enskilda
Svenskarna har ju uppmanats att ha kontanter i olika valörer hemma av beredskapsskäl. Tidigare i månaden gick Riksbanken ut med nya rekommendationer om kontanter. Bland annat rekommenderar Riksbanken att hushållen ska ha 1 000 kronor per vuxen hemma. (Se faktaruta)
Björn Eriksson anser att det är motsägelsefullt. Ansvaret för kontanter vältras över på enskilda personer och företag medan offentliga inrättningar inte omfattas av kraven.
Anser att staten struntar i sitt ansvar
Nu kräver han att riksdagen måste se till att kommande lagförslag blir skarpare, inte minst att offentliga aktörer måste omfattas.
”Det är orimligt att staten kräver att enskilda aktörer ska upprätthålla kontantinfrastrukturen, medan man själv struntar i samma ansvar. En fungerande tillsyn med sanktioner måste komma på plats”, skriver han.
Så klarar du betalning i kris
Nyligen kom Riksbanken ut med rekommendationer till allmänheten om betalningar. Vi bör kunna betala på flera olika sätt – så att man klarar sig även vid störningar och kriser.
Vid elavbrott, cyberattacker eller andra kriser kan digitala betalningar slås ut.
För att minska risken att stå utan betalningsmöjligheter rekommenderar Riksbanken att du:
• Ha minst två betalkort från olika kortnätverk, till exempel Visa och Mastercard
• Ha tillgång till en betaltjänst i mobilen, som Swish
• Ha dina fysiska kort och pinkoder lätt tillgängliga
• Ha kontanter hemma i olika valörer
Kontanter är särskilt viktiga eftersom de fungerar även när digitala system ligger nere, till exempel vid längre elavbrott eller störningar i internet och mobilnät.
Som riktmärke bör hushåll ha omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen. Beloppet är en rekommendation – även en mindre summa kan göra stor skillnad om något händer.
Hur mycket kontanter som behövs varierar mellan hushåll, beroende på behov och övrig beredskap.
Riksbanken uppmanar också allmänheten att använda kontanter ibland i vardagen. Det gör att systemet hålls igång – och att både hushåll och företag är bättre förberedda om en kris uppstår.
Källa: Riksbankens rekommendationer till allmänheten om betalningar
