Det har blivit dyrare att tillhandahålla bankomater. Nu tar företaget Kontanten ut en avgift för varje kontantuttag.
Företaget Kontanten har cirka 450 bankomater i Sverige. Sedan i maj i år tar de en avgift för att man ska få ta ut sina pengar. Uttag från 100-200 kronor kostar 15 kronor, uttag från 300–1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag från 1 100–2 000 kronor kostar 25 kronor.
Det är något som fått Kerstin Persson, ordförande för SPF Seniorerna Tabergsdalen, att reagera.
– Våra medlemmar är alla upprörda över det här och har uppmärksammat det. Man känner sig överkörd, säger Kerstin Persson.
Hon tycker att det är självklart att kunna ta ut kontanter gratis. Något man kan göra på en bankomat från storbanksägda Bankomat. De har omkring 1200 bankomater och tar inte någon avgift.
– Ett kontantuttag är en återbetalning av de pengar man lånat ut till banken. Det är inte rimligt att man som långivare ska stå för några kostnader för att få tillbaka sina pengar.
Betala för en hundralapp
Kerstin Persson lyfter att Riksbanken gått ut med en rekommendation till hushållen att ha minst tusen kronor i kontanter hemma, om de digitala betalsystemen skulle kollapsa.
– Och det är ju ingen rymdforskning att det kan hända. Här i Jönköping till exempel slogs Coops digitala system ut, för fem år sedan – det visar hur sårbara vi är, säger Kerstin Persson.
Hon fortsätter:
– Ska vi ha kontanter? Och ska jag då betala för att få ut min hundralapp? Det är orimligt!
Ekvationen går inte ihop
Anledningen till Kontantens nya avgifter är att kostnaderna att ha bankomater överstiger intäkterna. I en debattartikel i Aftonbladet skriver Marcus Liljeblad, Country Manager Sweden på Kontanten Uttagsautomater och Thomas Olsson, vd på Kontanten Uttagsautomater, att ersättningen per kontantuttag har varit densamma i 20 år, medan kostnaderna för värdetransporter, säkerhet, drift, service, hyra och kontanthantering ökat kraftigt under samma period.
”Samtidigt minskar antalet uttag i takt med att samhället blir alltmer digitaliserat. Den krassa sanningen är att ekvationen inte längre går ihop”, skriver de i tidningen.
Till Dagens Nyheter säger Marcus Liljeblad att det behöver finnas en hållbar modell för att finansiera infrastrukturen bakom bankomater, om Sverige anser att kontanter är en del av den nationella beredskapen.
– I detta fall har vi tvingats införa avgifter för att säkra fortsatt tillgång till kontanter, säger Marcus Liljeblad till tidningen.
”Bankerna skulle kunna hjälpa till”
Björn Eriksson är ordförande för Kontantuppropet. Han tycker illa om att man inför avgifter vid kontantuttag, samtidigt som han förstår att det blir dyrare och dyrare att ha kvar bankomaterna. Han tycker sig se att bankerna medvetet stjälper, snarare än hjälper till för att hålla kontanterna levande.
– Bankerna skulle kunna hjälpa till, men i stället vill de kontanterna illa för att de inte tjänar tillräckligt med pengar på dem, säger han.
För Björn Eriksson är detta en demokratifråga. Han menar att många utsatta grupper är helt hänvisade till att använda kontanter.
– En del människor har inte alternativ och de har väl också rätt att existera, säger han.
