Hon har ensam fostrat sin enda son, men sedan sonen blev pappa har han tagit avstånd från henne. Malena Ivarsson ger råd.
Jag har en son på 38 år som bröt kontakten med mig för två år sedan i samband med att han blev pappa. Jag vet inte vad jag gjort för fel. Jag har varit ensamstående med honom sen han var tre, eftersom hans pappa övergav oss. Han har haft svårt att träffa kvinnor och jag får en känsla av att han är rädd att jag ska sabotera hans nya liv. Men jag vill inget hellre än att det ska fungera för honom.
När jag träffade hans fru gjorde jag allt för att hon skulle känna sig hemma, hon är från ett annat land, men det har inte uppskattats. Det verkar som om hon är svartsjuk på vår relation och inte vill att han ska tala med mig. När jag tänker på att jag nu är helt ensam i livet, jag har bara en bror som har fullt upp med sin familj, så blir jag så ledsen.
Anna-Karin
Det verkar som om hon är svartsjuk på vår relation och inte vill att han ska tala med mig.
Malena svarar: Du är tyvärr inte ensam om att uppleva att ett barn bryter kontakten. Det som är extra svårt är att du inte riktigt vet vad som är orsaken, så du blir utelämnad åt gissningar.
Kanske går din son igenom en försenad tonårsfrigörelse. Det är inte ovanligt att barn som växer upp med en förälder får just en försenad tonårsrevolt. Han har kanske identifierat sig helt med din situation och därför inte kunnat ta spjärn mot dig och pröva att släppa banden när han var i tonåren.
Kanske har han fått en uppfattning att män är dumma, att män överger, och nu då han själv blivit pappa vill han utforma en annan roll, och då upplever han kanhända att han måste göra det utan att du är inblandad.
Men att bryta kontakten är ingen bra lösning på relationsproblem vare sig för barnen eller föräldrarna, om där inte finns allvarliga risker som vid missbruk eller våld.
Egentligen skulle ni må bäst av att försöka försonas med hjälp av en kurator eller familjerådgivare. Det kanske är enklare för honom att säga vad som gör att han placerar dig i frysboxen inför en utomstående. Säg att du vill ge honom möjlighet att berätta hur han upplevt sin barndom och ungdom och att både han och hans familj har allt att vinna på att du finns med som mamma och farmor i framtiden. Om han inte vill följa med dig, be att han funderar på det och gå dit själv för att hitta möjligheter att reparera förhållandet med honom.
Malena Ivarsson
Läs även:
Lämnad av barnen
