Hör du dåligt? Sök hjälp!
Hälsa & medicin
Foto Colourbox

Hör du dåligt? Sök hjälp!

Många som hör dåligt isolerar sig socialt. Ny forskning visar att det kan leda till demens och det är ett växande folhälsoproblem.

Publicerad 2011-11-09

När man blir socialt isolerad tappar man stimulanser som ges i samtal med andra. Risken för demens eller snabbare förlopp av demens kan bli följden.
Hur vi ser på oss själva beror till stor del på våra relationer med andra. När hörseln blir sämre ändras förutsättningarna. Hörselnedsättningen kan vända upp och ner på den egna självbilden. Det är ett skäl till att det är svårt att acceptera att hörseln blivit sämre.

En mindre grupp har nedsatt hörsel sedan födseln eller tidig barndom. För dem är hörselskadan en del av tillvaron och identiteten genom livet.
Personer med nedsatt hörsel har en ökad benägenhet att få en demensdiagnos senare i livet. Det visar en färsk studie i Archives of Neurology.

I takt med att vi lever allt längre blir demenssjukdomar vanligare runt om i världen. År 2050 kommer uppskattningsvis 100 miljoner människor att vara drabbade om utvecklingen fortsätter.
Till tänkbara orsaker som social isolering, brist på motion, diabetes och högt blodtryck lägger amerikanska forskare även hörselnedsättning. De drar slutsatsen att lätt hörselnedsättning är kopplad till en ökning av demensrisk, men risken ökar markant bland dem med måttlig till svår hörselnedsättning. För personer över 60 år är mer än 36 procent av demensrisk kopplad till hörselnedsättning, enligt studien. För varje ytterligare förlust på tio decibel för hörseln går Alzheimersrisken upp med 20 procent.

Forskarna har flera hypoteser om vad som kan ligga bakom sambandet. Demens kan vara överdiagnosticerad bland personer med hörselnedsättningar, eller det omvända – att personer med symtom på demens i alltför hög grad får diagnosen hörselnedsättning.
Men det kan också vara så att dålig hörsel bidrar till att utveckla demens, exempelvis genom att den drabbade tröttas ut intellektuellt och isolerar sig socialt.
Oavsett hur det är drar forskarna slutsatsen att det blir allt viktigare att förebygga hörselskador och att utveckla de hörapparater och andra tekniska hjälpmedel som finns.

En del hör bra i samtal med en eller två personer, men har svårt att uppfatta vad som sägs i större grupper. Ofta är det just vid sådana tillfällen – middagar, möten med mera – som vi upptäcker att en person har fått sämre hörsel. Att det dröjer innan vi inser att hörseln blivit sämre beror oftast på att förändringen kommer gradvis.
Personer som inte sökt hjälp för sin hörselnedsättning kan känna sig oerhört trötta i slutet på dagen. De måste anstränga sig extra mycket för att hänga med i vad som sägs och ta igen missad information. Det kan vara svårt att orka med familjeliv och fritid och det kan uppfattas som brist på engagemang.

Det är stressande att råka ut för ständiga missförstånd, osäkerhet om vad som sägs och svårigheter att delta i samtal.
Att leva med stress under lång tid innebär en stor hälsorisk. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med att uppsöka hörselvården och få hörselhjälpmedel och annan rehabilitering.
Ofta är det familj och vänner som först märker att din hörsel blivit sämre. De kan tycka att du verkar tankspridd, att du inte hör efter eller att du har tv:n på för högt. Samtidigt har du själv kanske börjat känna dig onormalt trött, har svårt att hänga med i samtal och blir irriterad på att andra talar otydligt och tyst.

 

Bernt Andersson

redaktionen@veteranen.se

Här finns hjälp

Hörselvården är landstingens specialistvård för hörselskadade. Den är organiserad på olika sätt i olika landsting, men i varje län finns en hörselklinik samt flera hörcentraler (audionommottagningar). Det finns också privat hörselvård.
Det är hörselvården som provar ut hörapparater. I de flesta landsting krävs en remiss från primärvården eller en privat öronläkare för att bli undersökt, men i några landsting kan du vända dig direkt till hörselvården.
För att ställa diagnos måste hörselvården göra en grundlig hörselutredning. Den börjar med ett hörseltest, så kallad tonaudiometri. Resultatet visas som en hörselkurva – ett audiogram – där man kan se i vilket frekvensområde hörselnedsättningen sitter och hur stor den är.
Kurvan visar hur du uppfattar tonerna i hörseltestet, men den kan inte visa hur du egentligen hör i samtal med andra. Därför måste hörselutredningen även ta upp hur kommunikationen fungerar i vardagen samt din psykosociala situation.
Diagnosen ligger till grund för en åtgärdsplan som vanligtvis handlar om utprovning av hörapparat och andra tekniska hjälpmedel.
För att få så bra livskvalitet som möjligt behövs också annan rehabilitering som bygger på samarbete mellan flera olika yrkesgrupper som audionomer, audiologer (hörselläkare), psykologer, kuratorer, tekniker och pedagoger och ibland även sjukgymnaster och logopeder. Audionomerna är högskoleutbildade och legitimerade.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är landstingen skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel och rehabilitering, men utbudet varierar mellan olika landsting.
Hörselvården är framför allt inriktad på hörapparater och antalet utprovningar har ökat kraftigt på senare år. Men hörselskadade behöver också andra hjälpmedel, till exempel förstärkning till telefon och tv.
Alltför få får information om vilka hjälpmedel som finns och kan vara till nytta i vardagen.
Du bör kunna få lika bra hörapparater genom den offentliga hörselvården som om du köper privat. Men prisskillnaden är stor – privat utprovning av en hörapparat kostar ofta en bra bit över 10 000 kronor. Hur bra en hörapparat är handlar inte om hur dyr den är, utan om hörupplevelsen. Att en hörapparat kostar mycket behöver inte betyda att du hör bättre med den.

Dölj faktaruta

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.