När ett glas rött blir sexton
Hälsa & medicin
Foto Jonas Melchersson

När ett glas rött blir sexton

Kontinentalt vanedrickande, mer fritid, ångestdämpning eller självmedicinering. Att vi dricker mer har flera orsaker. Tar du samtidigt läkemedel kan ett harmlöst glas vin få oväntade effekter.

Publicerad 2011-10-11

Både män och kvinnor mellan 65 och 80 har ökat sin alkoholkonsumtion från 2004 till 2010. I förra numret av Veteranen skrev vi om hemtjänsten som får torka upp ett växande samhällsproblem med beroende äldre.
De flesta som trillar dit på äldre dar har tidigare haft ett riskbruk. Många av dagens pensionärer har vuxit upp med en positiv inställning till alkohol. I USA visar studier att äldre som utvecklar problem ofta har fler vänner med en positiv attityd till socialt drickande, de har god ekonomi, ett socialt liv och använder alkohol som avslappning. De hade också ett undvikande sätt till att hantera konflikter, flera hade haft långvariga depressioner. I Sverige visade också en studie av änkor att var tredje tog till alkohol för att lindra sorgen.
Men det är svårt att få grepp om äldres riskbruk och mer forskning behövs.

– När man närmar sig 65-årsdagen försvinner man i någon mening, man är inte intressant för vårdinsatser eller rehabilitering längre. Vi har också kvar en inställning att äldres drickande är helt och hållet deras egen ensak, säger Leena Harake, på KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor.
Vården har heller inte hängt med.
– Den bygger på åtgärder mot missbruk. Men den stora faran ligger kanske i riskbruket och kombinationen av läkemedel och alkohol.

Värk-, sömn- och lugnande medel konsumeras i ökande grad av äldre. När samtidigt också konsumtionen av alkohol ökar uppstår förödande interaktioner.
– Kunskapen om riskerna är väldigt liten. När vi hör att ett glas rött är bra för farmor så tänker vi inte på att om farmor står på sömnmedel eller en värkmedicin så kan effekten för kroppen av ett enda glas bli sexton!

Pi Högberg, utredare på Folkhälsoinstitutet, bekräftar bilden.
– Hälso- och sjukvården har länge haft fokus på unga och unga vuxna. De äldre har på något sätt glömts bort.
– Problemet förstärks av att unga och äldre med riskbruk och missbruk har olika symtom. Det krävs inte bara satsningar på forskning, det behövs även utbildningssatsningar för flera olika professioner som kommer i kontakt med äldre, på sjukhus och vårdcentraler såväl som i hemmet.

Att allt fler äldre skadas och dör av alkohol visar att alkoholkonsumtionen skjutit i höjden.
Mellan 1997 och 2007 ökade antalet alkoholrelaterade dödsfall bland kvinnor mellan 50 och 84 år med 44 procent.
Riskdrickande män har ökat från 10 till 11 procent, för kvinnor är siffran från 4 till 5 procent.
Antalet vårdtillfällen i slutenvård ökade för samma grupp med 55 procent mellan 1998 och 2008.
Dödliga leverskador i åldersgruppen 50-69 år har stigit med 83 procent bland kvinnor, och med 65 procent bland männen.

Äldre äter också alltmer antidepressiv medicin, konstaterar Socialstyrelsens expert Johan Fastbom.
– Men vi vet inte hur sambandet ser ut med alkohol. Exempelvis om ett skadligt drickande leder till depressionssymtom som sedan behandlas med läkemedel, säger han.
– Det kan också vara så att depression som inte behandlas leder till för stor alkoholkonsumtion, säger Pi Högberg. Vi vet för lite för att kunna påstå något.

Allt oftare blir kombinationen med läkemedel helt förödande. Just nu förbereder Leena Harake på KSAN ett seminarium i riksdagen i november.
– Då hoppas vi få fram budskapet till politikerna så att de inte längre kan blunda.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Dölj faktaruta

Läs också
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.