Trampa dig i form
Tre trampdrivna träningsredskap.
Hälsa | Hemma

Trampa dig i form

En motionscykel i hemmet är ett bra alternativ för den regelbundna fysiska aktivitet som varje senior bör ägna sig åt.

Publicerad 2008-03-25

En kvarts lugnt trampande några gånger i veckan håller konditionen uppe utan att slita på lederna. Enkelt och nära – och det går inte att skylla på dåligt väder!

Från början var motionscykeln ett hjälpmedel för den fysiologiska vetenskapen vid tester av hjärtfunktion och träningstillstånd hos olika individer. Den legendariske professorn Per-Olof Åstrand, som betytt mycket för synen på motion, utvecklade redskapet och övertalade i början av 1960-talet cykelfirman Monark att tillverka enklare motionscyklar.
Produktutecklingen har sedan dess varit imponerande med allehanda tekniska finesser hos en mängd fabrikat.
En aktuell förteckning på sajten prisjakt.se upptar inte mindre 132 olika motionscyklar i prislägen från under tusenlappen till över 20 000 kronor. De dyrare modellerna är avsedda för mer professionellt bruk på gym och liknande institutioner.

Plus och minus
Det finns flera fördelar med motionscykeln jämfört med andra sätt att förbättra sin kondition och syreupptagningsförmåga. Den är alltid tillgänglig och enkel att använda. Rörelserna är inte komplicerade och kräver ingen instruktör. Det går lätt att ändra belastningen, från enkel träning till litet hårdare tag när konditionen blivit bättre.
På minussidan kan noteras att en motionscykel tar ganska stor plats och att träningen inte blir så allsidig. Man påverkar konditionen och benen, medan exempelvis rörlighet och balans får förbättras på annat sätt. Och så kostar den förstås minst en tusenlapp. Men det är ju en engångskostnad som kan ställas mot exempelvis terminskort på ett gym.

Trampa olika banor
På de enklare och billigare modellerna ställs motståndet in manuellt, då man alltså själv bestämmer hur tungt man vill trampa. Vanligt är sex eller åtta olika lägen. För den ovane är det viktigt att inte börja för hårt så att det känns slitsamt att trampa.
Lägger man på någon tusenlapp eller mer är cykeln i regel utrustad med en dator som automatiskt ställer in olika träningsprogram, där man kan åka banor med viss längd och profil – omväxlande slätmark, lätta eller tunga backar och nedförs-lut. För den som tänker använda sin motionscykel ofta är en sådan utrustning att rekommendera. Annars blir trampandet tämligen enahanda och då kanske man tröttnar på att använda sitt inköpta träningsredskap.

Testa först
De flesta motionscyklar har någon form av pulsmätare, med vars hjälp man kan se om konditionen utvecklas åt rätt håll. Distans, hastighet och kaloriförbrukning är andra faktorer som kan mätas med hjälp av en lättskött dator med display som sitter på styret.
Det är viktigt att motionscykeln står stabilt och känns bekväm med inställning av sadel och styre. När den ena pedalen är längst ned ska du med sträckt ben kunna nå den med hälen. Sitt på sadeln så att det går att nå styret med nästan sträckta armar.
Besök gärna ett par leverantörer innan du bestämmer dig. Ställ många frågor och provtrampa tills du är nöjd och känner att det här är en bra motionsform. För sedan står en pryl på drygt 25 kilo hemma i lägenheten eller villan. Ofta finns ett par små hjul som underlättar en förflyttning, men ändå gäller det att ha en fast plats för cykeln om den ska användas regelbundet.
Alla stora sportkedjor – Stadium, Intersport, Team Sportia etc – säljer motionscyklar. Även butikskedjor såsom Clas Ohlson, Överskottsbolaget och Rusta har några relativt billiga modeller. På internet finns sidor som www.sportsmaster.se och www.trimdax.se vilka också är värda att ta del av för att få en uppfattning om utbudet. Slutligen existerar naturligtvis en marknad för mer eller mindre begagnade motionscyklar, dels i lokalpressens annonser, dels på exempelvis www.blocket.se

Starta lugnt
Genom träning bygger man successivt upp formen. Börja därför lugnt med 10-15 minuters trampande och ganska lätt belastning på motionscykeln varannan dag under de första veckorna.
Klä gärna om dig i träningskläder och skor varje gång. Och låt bli att träna om du känner dig yr eller sjuk.
Därefter kan dosen ökas med lite längre pass, kanske upp till 20 minuter men fortfarande i lugnt tempo (eventuellt med någon enstaka ”spurt”). Regelbundenheten ger bättre effekt än enstaka längre övningar. Så ambitionen bör vara att köra fyra gånger i veckan.
Lycka till!

Text: Bosse Tolander

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas