Regeringens 6 miljarder i generella tillskott till kommuner och regioner innebär att de generella statsbidragen urholkas nästa år. Det menar en rad kritiker av regeringens budget.
Välfärden ser ut att få det tufft framöver. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) chefsekonom Annika Wallenskog ser stora risker för underskott i ekonomin, särskilt i regionerna.
– Realt sett sjunker statsbidragen, och vi vet att speciellt regionerna kommer att få svårt att få ihop ekonomin. De drabbas hårdast av inflationen och får bara 1,8 miljarder av de 6, säger hon i en kommentar i Dagens Samhälle till regeringens budget.
Prisökningarna väntas bli 6 procent 2023 och med demografins ökade tryck beräknar SKR att det hade behövts generella statsbidrag på 10 miljarder.
Skatteintäkter
Den ekonomiska djupdykningen i samhällsekonomin innebär också att skatteintäkterna kommer att minska för kommuner och regioner.
Läs också: Flera vallöften saknas i budgeten
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) var under gårdagens (8/11) presentation av budgeten för 2023 tydligt med att hon inte vill inte att kommuner och regioner höjer skatterna.
Samtidigt har SKR så sent som i förra veckan förklarat för regeringen att kommuner och regioner är på väg mot ett underskott på 20-30 miljarder om man inte får stöd från staten.
Fackförbunden TCO, LO, Vision och Kommunal gav under gårdagen uttryck för stor oro inför framtiden.
Man anser att regeringens satsning till kommunsektorn är alldeles för liten och kommer att leda till sämre arbetsmiljö och svårigheter att upprätthålla kvaliteten i välfärden.
– Det stora glappet mellan välfärdens behov och resurserna som avsätts kommer att märkas i de verksamheter som redan är sköra och har stora behov av förstärkningar. Det handlar inte minst om äldreomsorgen, socialtjänsten och sjukvården, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
– Regeringen tar inte ansvar för välfärden när man i stället väljer att göra sin största budgetsatsning på sänkta drivmedelspriser.
”Duger inte”
Kommunals ordförande Malin Ragnegård konstaterar att budgeten innehåller ett överskott på 84 miljarder.
– Välfärden får inte bli en budgetregulator. Nu behövs det långsiktiga och pricksäkra investeringar i välfärden. Det behövs en rejäl ambitionshöjning för att stoppa personalflykten i äldreomsorgen och säkra kvaliteten för de äldre. Det som nu har presenterats duger inte.
Malin Ragnegård tror att nedskärningar och höjda skatter väntar när kommunerna ska försöka kompensera för vad man anser vara brister i budgeten.
