Att dubbla premiepensionens andel från 2,5 till 5 procent kan riskera att utlösa bromsen i pensionssystemet. Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
Två partier, Sverigedemokraterna och Liberalerna, har förslag på att utöka premiepensionens andel av den befintliga pensionsavgiften, rapporterar nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner (P&F).
Förslaget skulle förvandla dagens upplägg med 16 procent till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension av den pensionsgrundande inkomsten till en ny modell med fördubblad tyngd för premiepensionen: bara 13,5 procent till inkomstpension men 5 procent till premiepension.
Men om en övergångsfinansiering saknas skulle en sådan förändring – som alltså motsvarar en höjning av premiepensionens andel med 100 procent och en minskning av inkomstpensionens andel med 15,6 procent – medföra en risk för att bromsen slår i, varnar Anna Eriksson i en preliminär bedömning.
Ingen gas
Bromsen slår i när det så kallade balanstalet understiger 1,0. Och i balanstalet ingår inte avsättningar till premiepensionen eftersom de är knutna till individen.
– Om då mindre avgifter kommer in till inkomstpensionen försvagas balanstalet i systemet. Vill det sig illa blir det balansering och sänkta pensioner för dagens seniorer, säger Anna Eriksson till P&F.
Även om försvagningen av balanstalet inte skulle bli så stor att bromsen slår i så grusas i alla händelser förhoppningen om att gasen skulle kunna aktiveras.
Anna Eriksson frågar sig därför hur pensionärerna som löper risk att få minskad inkomstpension till följd av förslaget ska kompenseras.
– Det står inget i de två partiernas förslag om övergångsregler eller övergångsfinansiering eller kompensationer avseende inkomstpensionen, säger Anna Eriksson till P&F.
Dagens pensionärer
På individnivå för framtidens pensionärer kan Sverigedemokraternas och Liberalernas förslag om att skifta avsättningen inom pensionsavgiften till en större andel för premiepensionen i genomsnitt förväntas leda till en högre pension, enligt Anna Eriksson.
– För dagens pensionärer däremot skulle det ganska omgående betyda en risk för sänkta pensioner eftersom balanstalet försvagas kraftigt av nämnda skifte, om inte någon form av kompensation för inkomstpensionens minskning görs.
”Måste utredas”
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson tillika ledamot i Pensionsgruppen Oscar Sjöstedt säger i en kommentar till P&F att han inte har sett SPF Seniorernas beräkningar och därmed inte kan gå in på dem i detalj.
– Men givetvis är det ju så att om man ska genomföra en sådan här reform så måste det utredas. Så man får hitta en duktig utredare som tittar på frågor som övergångsregler och hur det hela ska fasas in.
”Individens ansvar”
Patrik Karlson (L), ledamot i socialförsäkringsutskottet och även han medlem i Pensionsgruppen, säger att partiet inte låst sig vid någon procentsats.
– För oss handlar detta om en bredare princip, nämligen att stärka det egna pensionsansvaret och ge individen större möjlighet att påverka sitt pensionsutfall, säger Patrik Karlson.
– Om en förändring skulle påverka inkomstpensionens balans negativt måste det hanteras ansvarsfullt, exempelvis genom successiv infasning eller andra övergångslösningar.
Så skulle förslaget slå
Om avsättningen till inkomstpension minskar med 2,5 procentenheter (från 16 till 13,5 procent) betyder det – vid en preliminär uppskattning av SPF Seniorerna utifrån 2025 års uppgifter i Pensionsmyndighetens Orange rapport – att pensionsavgifterna minskar med omkring 57 miljarder kronor från cirka 367 miljarder kronor till cirka 309 miljarder kronor.
Detta enligt Anna Erikssons beräkningar.
– Minskningen får dock en större effekt än så om det visar sig stämma att 309 och inte 367 miljarder ska multipliceras med omsättningstiden som är cirka 31 år, vilket betyder att den totala avgiftstillgången sjunker med cirka 1 777 miljarder kronor.
