När de äldsta personerna systematiskt rensas bort i undersökningar och vetenskapliga studier skickas tydliga signaler - deras röster behövs inte. Det är ovärdigt ett samhälle som säger sig värna jämlikhet.
Det menar forskarna Håkan Jönson, Susanne Iwarsson och Helena Nilsson Lannegren som i en debattartikel kräver att osakliga åldersgränser i undersökningar och vetenskapliga studier tas bort.
Idag lämnas ofta personer som är 80 eller 85 år och äldre utanför undersökningar från forskare, myndigheter och opinionsinstitut.
– Därmed utesluts de systematiskt från studier som påverkar politik, forskning och samhällsdebatt. Det är en form av ålderism, där människor behandlas sämre enbart på grund av sin ålder.
Stor variation
Men ju längre människor lever, desto större blir variationen i biologisk, funktionell, psykologisk och social förmåga.
– Därför finns det allt större skäl att ifrågasätta att födelseår eller antal levda år används som grund för urval.
”Ovärdigt”
Det handlar om hundratusentals människor vars röster och perspektiv inte anses mödan värd att inhämta.
– När de äldsta personerna systematiskt rensas bort skickas tydliga signaler: er situation är inte intressant, era erfarenheter räknas inte, era röster behövs inte. Det är ovärdigt ett samhälle som säger sig värna jämlikhet.
Många exempel
Forskarna listar i debattartikeln några exempel på det ”absurda systemfelet”.
• Brå, Brottsförebyggande rådet, skickar ut sin nationella trygghetsundersökning till personer i åldrarna 16-84 år.
• Centralförbundet för Alkohol och Narkotika (CAN) kartlägger alkoholvanorna men bara upp till 84 år.
• När Hyresgästföreningen lät Novus fråga 4 100 svenskar om vad de tycker i en rad olika bostadsfrågor inför valet 2022 tillfrågades personer i åldrarna 18–79 år.
Svagt argument
Ofta motiveras gränsen med att det skulle vara svårare att få svar från personer som har fyllt 80 eller 85 år, konstaterar forskarna som underkänner motiveringen helt.
– När Folkhälsomyndigheten skulle skicka ut 2021 års nationella folkhälsoenkät ingick frågor om covid-19. Forskare i Umeå initierade då ett upprop där även pensionärsorganisationerna deltog. De krävde att även personer som är 85 år och äldre skulle ingå. Folkhälsomyndigheten gjorde till slut ett tilläggsurval. Resultatet borde mana till eftertanke: det var de äldsta som svarade i störst utsträckning.
Att utesluta människor på grund av ålder utan saklig grund är diskriminering enligt svensk lag, avslutar debattörerna.
– Det är dags att forskare och myndigheter uppdaterar sina metoder och börjar samla in information och kunskap från hela befolkningen.
– Ta bort den orimliga ättestupan!
Debattörerna
Håkan Jönson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan på Lunds universitet
Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, med koppling till åldrande och hälsa vid Institutionen för hälsovetenskaper på Lunds universitet
Helena Nilsson Lannegren, ordförande i CASE intressentråd
Här är hela debattartikeln.
