Enade pensionärer i tungt utspel: Så kan bromsen stoppas
Nyheter | Pensionssystemet
Ulf Kristersson. Foto Regeringskansliet

Enade pensionärer i tungt utspel: Så kan bromsen stoppas

Löntagarna får höjda reallöner medan pensionerna sänks. Boven i dramat är ett för svagt pensionssystem. Nu kräver de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna radikal ändring och visar i en rapport hur det skulle kunna gå till.

Publicerad 2013-01-27

Utspelet gjordes under söndagen.

Bakgrunden: Under ett års tid har organisationernas experter arbetat fram förslaget. Därefter har förbundsordförandena enats om de slutliga skrivningarna.

Därmed står över 850 000 organiserade pensionärer bakom förslagen.

På tisdag i nästa vecka, 5 februari, överlämnas en rapport med förslaget till ansvarige socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (M).

– Det är ett gediget arbete som ligger bakom. Vi kan nu ställa hårdare och tydligare krav än tidigare, säger SPFs ordförande Karl Erik Olsson till veteranen.se.

Klyftan bara vidgas
Syftet med arbetet har varit att få bort bromsen ur pensionssystemet. 2010 och 2011 sänktes pensionerna och nästa år väntas det helautomatiska bromssystemet slå till på nytt. Även för 2015 pekar dagens prognoser på att bromsen slår till ännu en gång.

Fyra sänkningar på sex år, alltså – samtidigt som lönerna höjs varje år. En effekt med dagens pensionssystem blir därmed att klyftan mellan löntagare och pensionärer hela tiden vidgas, konstaterar pensionärsorganisationerna. Effekten blir helt orimlig:

  • Från 2001 till 2015 beräknas medellönen höjas med 55 procent, eller 3 procent per år. Inkomstpensionerna får en höjning med 21 procent, eller 1,4 procent per år.
  • Reallöneökningen för åren 2009 till 2015 beräknas bli 10 procent för löntagarna, medan inkomst- och tilläggspensionärerna drabbas av en realinkomstminskning med 7 procent.

 

Förstärkningar i mångmiljardklassen
För att kunna slopa bromsen och få stopp på sänkningarna finns bara en rimlig  väg att gå, menar pensionärsorganisationerna: systemet måste få mer pengar. Rapporten listar en rad reformförslag. Tre av de tyngsta:

  1. Premiepensionssystemet (PPM) avvecklas och tillgångarna förs över till inkomstpensionssystemet. PPM-avgifterna skulle årligen ge 33 miljarder till AP-fonderna, och tillgångarnas värde idag motsvarar 430 miljarder.
  2. Pensionsavgifter på inkomster som idag ligger ovanför det så kallade intjänandetaket förs också över till inkomstpensionssystemet som pensionsavgift i stället för till staten som skatt. Förslaget skulle varje år förstärka AP-fonderna med 15 miljarder kronor.
  3. Pensionsavgifterna utökas genom att beräkningsunderlaget utökas, från dagens 93 procent av förvärvsinkomsten till 100 procent. Det ger 17 miljarder mer per år till AP-fonderna.

 

Större säkerhetsmarginal
Pensionärsorganisationerna vill dessutom ha en helt annan säkerhetsmarginal i systemet. Därför föreslår man en så kallad begränsningsregel för AP-fonderna.

Regeln innebär att om tillgångarna i AP-fonderna motsvarar ett års pensionsutbetalningar eller mindre måste ett snabbt politiskt beslut fattas om att åter förstärka AP-fonderna – genom tillskott av nya tillgångar, eller andra åtgärder. Allt för att inte den förhatliga bromsen ska behöva slå i.

Dagens krav på att AP-fondernas behållning inte bör understiga ett belopp motsvarande ett halvt års pensionsutbetalningar är på tok för bräckligt, menar äldreorganisationerna. Den föreslagna ettårsregeln skulle ge tid att vidta åtgärder om AP-fonderna riskerar att drabbas av underskott.

Måste orka ta ansvar
Rapporten avslutas med ett krav som känns igen från SPF-kongressen 2005, då organisationen krävde att bromsen inte kan tillåtas slå till automatiskt – en sänkning av pensionerna måste i stället tas som ett politiskt beslut i riksdagen, efter en sedvanlig demokratisk debatt där alla argument kan prövas.

I rapporten heter det att ”Riksdagen måste ta ett politiskt ansvar när AP-fondernas behållning når ett kritiskt läge och ta ett beslut om sänkta pensioner, tillföra AP-fonderna mer resurser eller vidta andra åtgärder…”.

– En sådan ordning motverkar också rent psykologiskt att pensionerna sänks, säger Karl Erik Olsson. Jag tror inte att några partier hade valt att sänka pensionerna för landets pensionärer med 7,5 procent valåret 2010 och 2011. Men med den automatiska bromsen kunde det ju ske ändå.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

De fem experterna

Rapporten heter ”En modell för finansiering av pensionssystemet utan automatisk balansering”.

Rapporten har arbetats fram av pensionärsorganisationernas gemensamt, i pensionsarbetsgruppen ”D5”.

Här är experterna som har samarbetat i D5-gruppen:

Margareta Gärdestad, SPF, Bengt Sibbmark, PRO, Karl-Olov Hedler, SPRF, Fredrik Jahn, SKPF, Bo Björksten, RPG.

Det är  samma personer som våren 2011 kom med den stora analysen ”Pensionssystemet, blev det som tänkt?” och som ligger till grund för den nu aktuella 15-sidiga rapporten.

De fem pensionärsorganisationerna bakom rapporten:
* Sveriges Pensionärsförbund (SPF)
* Pensionärernas Riksorganisation (PRO)
* Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG)
* Svenska Kommunalpensionärernas Riksförbund (SKPF)
* Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF)

Dölj faktaruta

Läs också
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas