Höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd har höjt den så kallade medelpensioneringsåldern till 65,0 år. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.
Medelpensioneringsålderns ökning under 2020 till 65 år är en relativt stor ökning – med cirka fem månader sedan 2019.
Förklaringar är höjd åldersgräns för tidigast uttag av allmän pension från 61 till 62 år och höjd ”LAS-ålder” från 67 till 68, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Lösas upp
Medelpensioneringsåldern är ett mått som speglar genomsnittlig uttagsålder för den allmänna pensionen. Den har legat mellan 64,4 år och 64,6 år sedan 2011.
– Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten.
En trend
Medelpensioneringsåldern för allmän pension är därmed tillbaka på 2004 års nivå efter en långvarig, svagt nedåtgående trend.
Under det första kvartalet 2021 är medelpensioneringsåldern per månad högre än föregående år, så det verkar dessutom som att åldern fortsätter stiga.
Ökande spridning
Spridningen i när personer går i pension har ökat över tid. Ur årskullen född 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder och för varje yngre årskull har denna andel minskat. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent.
Andelen som tar ut pension vid åldern 67 steg från 2,3 till 6,0 procent under perioden 2004-2019. Denna trend bröts dock år 2020 då andelen sjönk till 5,1 procent.
Här hittar du hela rapporten: Medelpensioneringsålder 2020
– En förklaring till varför fler i de yngre generationerna tar ut pensionen i högre åldrar kan vara att de vill ha en högre inkomstgrundad pension, Erik Granseth.
– En annan eller bidragande förklaring är att det är skattemässigt gynnsamt att fortsätta arbeta efter 65 års ålder, vilket kan leda till att fler väntar med att ta ut den allmänna pensionen.
Lika länge
Skillnaderna i medelpensioneringsålder mellan könen är små: 64,9 år för kvinnor och 65,0 år för män.
