Renovera pensionssystemet NU!
Foto: Colourbox
Nyheter | pensioner

Renovera pensionssystemet NU!

Pensionssystemet riskerar att falla samman på sikt. Men det finns sätt att rädda pensionerna. SPF Seniorerna har samlat nya och gamla argument i en omfattande och genomarbetad rapport.

Jan Arleij
Publicerad 2021-03-23

Kravet är enkelt. Ska pensionerna bli rimliga krävs en bred och total översyn av hela systemet. I sin rapport skriver förbundet: ”En sådan översyn bör göras av flera oberoende instanser och personer och få ta tid. Lösningar och idéer från andra länder bör studeras och komma i fråga.”
För det är mycket som behöver göras. Ett av många exempel i rapporten gäller ett faktum som få känner till: Om du tycker att din allmänna inkomstpension är låg har du ändå redan fått ett rejält förskott eller extra initial ökning.
Så här: vid pensioneringen får var och en ungefär 18 procent högre inkomstpension som sedan betalas tillbaka med ett avdrag på 1,6 procentenheter på varje årlig pensionshöjning. Livet ut. På pensionsspråk kallas det för följsamhetsindexering.
Det här är inte acceptabelt, anser SPF Seniorerna. En pensionär borde själv få välja om man vill ha mer av pensionen i början och mindre i slutet av livet. Följsamhetsindexering och en högre pension i början spelar också en roll för hur pensionsnivåerna upplevs och beräknas.

Det betalas in för lite pengar till pensionssystemet.

En annan sak som nagelfars i rapporten är den minimala skillnaden mellan grundskydd och total inkomst- och tjänstepension efter skatt. Alltså – den som lönearbetat ett helt liv får inte mycket mer än den som ges fullt grundskydd i form av garantipension och bostadstillägg.
Det är självklart rätt att förstärka grundskyddet som politikerna gjort på senare tid. Men det är lika orätt att den som lönearbetat i 40 år inte får betydligt mer i pensionskuvertet än den som inte har arbetat alls, säger SPF Seniorerna.
”Att ett långt arbetsliv i vanliga lönelägen ger en pensionsnivå där grundskyddet behöver träda in är inte bara ett tecken på att systemet ger lägre pensioner än väntat utan också ett underbetyg för ett system som ska vara inkomstrelaterat och bygga på arbete. Det skadar systemets legitimitet och människors pensionsförväntningar grusas.”

Den största och helt avgörande bristen är att det betalas in för lite pengar till pensionssystemet. Det är underfinansierat.
Politikerna har därför bestämt att höja pensionsåldrarna, och snart införs en så kallad riktålder som innebär att pensionsålder kopplas till medellivslängd.
Men effektiva åtgärder för att äldre ska få, kunna och vilja jobba längre lyser med sin frånvaro. Rapporten beskriver arbetslivets oförmåga att ta vara på sin äldre arbetskraft så länge som krävs för att den ska få ihop pensioner värda namnet.

Inte heller kommer arbete till riktåldern att räcka för att få en allmän pension som ger 60 procent av slutlönen, något som utlovades när pensionssystemet infördes på 1990-talet.
Istället räknar makthavarna med att tjänstepensionen ska öka i betydelse, bedömer SPF Seniorerna. Kanske planeras ännu fler skattesänkningar för att den vägen hålla pensionssystemet under armarna.
Så rullar det på. Rapporten levererar en rad kritiska analyser med vidhängande argument och motförslag.
Vid sista sidan liknar pensionssystemet den nakne kejsaren i sagan. Eller en illa servad bil som hostar och hackar och hotar att stanna när som helst.
En fullständig genomgång och renovering är ett måste. Och det brådskar.

Du kan läsa mer här på SPF Seniorernas hemsida

FÖRKLARING TILL DIAGRAMMET: * Med respektavstånd menas skillnaden i pension mellan den som arbetat heltid i 40 år och den som inte arbetat alls. Staplarna visar hur mycket pension det blir i några olika lönelägen. * Notera att i stapeln till höger är summan 14 000 kronor, det vill säga en ensamstående med full garantipension och maximalt bostadstillägg. * Årskull 1948 är räkneexempel i diagrammet, de fyra med slutlöner har arbetat 25-65 år på heltid utan avbrott och har tjänstepension ITP2. * Horisontellt är det slutlöner före skatt vid pensionering, staplarna på höjden visar pensionsinkomster efter skatt.

 

 

Målet: Verklig ekonomisk trygghet

Ha kvar systemet, skrota det – eller förbättra? Det senare vore bäst, säger Anna Eriksson, SPF Seniorernas pensionsexpert.
– Vi ska få partierna att föra fram sina olika åsikter om vad man kan göra. Sen vill vi att rapporten ska påverka dem i sakfrågan, säger Anna Eriksson.
För att lyckas behövs också ett tryck från medlemmar och förtroendevalda.
– Vi hoppas få våra medlemmar att intressera sig mer för pensionsfrågan. Det ökar möjligheterna för oss att på sikt kunna nå målet om verklig ekonomisk trygghet.
Det målet kräver en rad djupgående förändringar. Ett förslag som förs fram i rapporten är att en del av arbetsgivaravgifterna som idag inte går till socialförsäkringsändamål utan blir skatt, ska användas till pensioner men inte vara kopplade till egna pensionsrätter. Istället ska de kunna höja pensionerna för dagens pensionärer.
Anna Eriksson vill också se ett varningssystem. När samhällsekonomin eller demografin hotar pensionerna måste det gå fort.
– Det är inte rimligt att pensionerna kan bli allt lägre utan att någon ansvarig drar i nödbromsen och säger ”Stopp! Här behöver vi se vad som sker och hur vi kan komma till rätta med det?”

Dölj faktaruta

SPF Seniorerna: Pensionerna ska bli en valfråga

I den kommande valrörelsen får inte politikerna komma undan, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.

Pensionssystemet har sedan införandet på 1990-talet retat gallfeber på samtliga SPF Seniorernas förbundsordförande. De sex riksdagspartier som står bakom systemet – S, M, C, L, KD och MP – har sluppit stå till svars.
– Att pensionsfrågorna sällan är ett hett ämne i allmänna val eller politisk debatt är ohållbart. I vilka andra länder kan pensionerna sänkas och pensionsåldern öka utan alternativ, debatt och beslut?

Målet är att landets pensionärer ska få en större ekonomisk trygghet.
– Bland SPF Seniorernas medlemmar är pensionen en av de angelägnaste sakfrågorna. Många seniorer upplever att pensionen inte räcker till och man tvingas prioritera bort väsentligheter i vardagen.
Pensionsnivåerna blir lägre än förväntat samtidigt som det upplevs svårt att hänga med i löne- och kostnadsutvecklingen eller för den delen att kunna få ett bostadslån, konstaterar Eva Eriksson.
– Samtidigt finns en skam. Få vill prata öppet om att de har låg pension. Man vill inte vara till besvär. Så kan det inte fortsätta.

Människor undrar alltmer varför de ska arbeta och betala in pensionsavgifter när pensionen inte avspeglar arbetsinsatsen eller ens ger standardtrygghet, fortsätter Eva Eriksson.
– Men man får inga svar eller alternativ att ta ställning till i den politiska diskussionen.
– Väljarna har inte i ett val kunnat ta ställning till om man ställer sig bakom systemet. Inför kommande valrörelse är det dags att så sker.
Pensionerna blir därför en av SPF Seniorernas högst prioriterade frågor i valrörelsen.
– Pensionsrapporten vi har tagit fram är en del i det, säger Eva Eriksson. Den kommer att ge styrka åt pensionärerna. Den ger oss alla ett underlag som gör att vi kan säga ifrån.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2021-03-23
Läs också

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas