Hopp om nya alzheimerbehandlingar
Tidig upptäckt gör det lättare att bromsa alzheimers sjukdom, säger forskaren Henrik Zetterberg. Foto: Johan Wingborg
Medicin | Nyheter | Alzheimer

Hopp om nya alzheimerbehandlingar

En tidig alzheimersdiagnos kan snart få en mer positiv innebörd. Bromsläkemedel kan hjälpa fler. Blodbaserade biomarkörer kan ge tidigare upptäckt. Ett vaccin testas redan i kliniska studier.

Tove Nandorf
Publicerad 2026-09-21

I samband med Internationella Alzheimerdagen den 21 september vill alzheimerforskaren Henrik Zetterberg, professor i klinisk neurokemi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, sprida ett hoppets ljus över alzheimerforskningen.

–Hittar vi sjukdomen tidigt och personen inte har för mycket kärlförändringar kommer det att finnas goda möjligheter att bromsa sjukdomsutvecklingen, framhåller Henrik Zetterberg.

–Tidigare har det varit väldigt dystert att få beskedet att man har tidig alzheimer. Framöver kan det nästan bli det mest positiva beskedet bland demenssjukdomarna.

Nya alzheimerläkemedel, befintliga och under utveckling, kan bromsa. Och nya allt bättre blodtester gör det möjligt att upptäcka sjukdomen tidigare, vilket möjliggör mer effektiv behandling.

Antikroppsbehandling

I Sverige pågår just nu en hälsoekonomisk bedömning av läkemedlet donanemab, en antikroppsbehandling mot ansamlingar av beta-amyloid i hjärnan.

I våras gjorde NT-rådet tummen ned för lekanemab, det första läkemedlet med bevisad effekt på sjukdomsförloppet. Rådet bedömde att kostnaden var för hög i förhållande till nyttan.

–Vi som forskar på det här tycker att NT-rådet har missförstått en del av hur läkemedlet ska användas. Ju tidigare man behandlar, desto bättre effekt.

Henrik Zetterberg hoppas nu på ett annat och mer positivt utfall för donanemab.

Hitta rätt patienter

Han understryker att tidigare behandling leder till bättre effekt. Avgörande är att välja ut patienter som har störst nytta av läkemedlet, bland annat de personer som inte har för mycket kärlsjuklighet.  

Donanemab har också andra praktiska och möjligen mer favorabla förutsättningar än lekanemab. Det ges mer sällan och behandlingen kan avslutas när tillräckligt mycket amyloid har avlägsnats.

Vaccin är på gång

–Om NT-rådet håller sig till samma kriterier som för bedömningen av lekanemab så tycker jag att det här borde gå igenom, säger Henrik Zetterberg.

Forskningen från Göteborgs universitet ligger också till grund för utvecklingen av ett aktivt vaccin mot Alzheimers sjukdom. Ett Göteborgsbaserat företag driver vaccinprojektet vidare och prövar det i kliniska studier.  

Tove Nandorf
Publicerad 2026-09-21