Stopp för nya alzheimersläkemedlet
Regionerna har bestämt att inte använda det nya läkemedlet Leqembi som bromsar Alzheimers sjukdom. Besvikelsen är stor hos forskare, patienter och deras anhöriga. Foto: Getty Images
Medicin | Nyheter | Alzheimerläkemedel

Stopp för nya alzheimersläkemedlet

Nya alzheimerläkemedlet Lequembi, lekanemab, stoppas i svensk sjukvård. Regionernas beslutsorgan, NT-rådet, tycker att det är för dyrt. Samtidigt får beslutet kritik.

Anna Bäsén
Publicerad 2026-04-20

Nu står det klart att NT-rådet, en expertgrupp som ger råd till regionerna om införandet av vissa nya läkemedel, säger nej till läkemedlet Leqembi (lekanemab).

Senionen har tidigare rapporterat om att svenska patienter kan få vänta i åratal på att läkemedlet introduceras på svenska marknaden.

Och nu har alltså beslutet kommit.

NT-rådet: Alzheimersläkemedel är för dyrt

NT-rådet skriver i beslutet att läkemedlet ”inte bedöms kostnadseffektivt”. Det betyder att behandlingen kostar mycket pengar, men att nyttan inte anses tillräckligt stor.

Expertgruppen skriver att läkemedlet visat effekt i studier, men att det är oklart hur stor den praktiska nyttan i vardagen är för patienterna.

Miljonkostnader avgörande i beslutet

Enligt uppskattningar skulle ett år med bättre hälsa för en patient med Alzheimer sjukdom kosta mellan 3,7 och 4,2 miljoner kronor.

Och det är alltså för dyrt, tycker NT-rådet.

Lyckades inte förhandla ner priset

Regionerna har också försökt förhandla med företaget för att få ner priset, men utan framgång. Men det gav ”inte tillräckligt resultat avseende kostnadsreducering”, skriver NT-rådet.

Leqembi bygger på svensk forskning av professor Lars Lannfelt, som redan på 1990-talet gjorde upptäckter som lade grunden för läkemedlet.

Patienter i andra länder får alzheimersläkemedlet

Läkemedlet är godkänt i EU, USA och många andra länder. Flera länder har börjat använda det i vården.

Tyskland och Österrike är de första EU-länderna som börjat använda läkemedlet, vilket de gjorde förra året.

Professor: Väntat och rimligt beslut

Samtidigt handlar det om en allvarlig sjukdom. Omkring 100 000 personer i Sverige lever med Alzheimers.

Beslutet har mött både kritik och förståelse. Hugo Lövheim är professor i geriatrik vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus.

Han säger till Dagens medicin att beskedet var både väntat och rimligt. Förutom att läkemedlet är dyrt i sig kräver det också många sjukhusbesök med dropp och kontroller med hjärnröntgen (MR).

– Allt detta måste vägas till den högst måttliga bromseffekt som läkemedlet har, säger han.

Kritik: patienter missar bromsande behandling

Men andra anser att svenska patienter nu kan går miste om en ny behandling som kan bromsa sjukdomen.

Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson. Foto: Stefan Zimmerman

Liselotte Jansson, Alzheimerfondens generalsekreterare, är oerhört besviken och ledsen över beslutet.

– Personer med tidig Alzheimers sjukdom saknar fortsatt tillgång till sjukdomsmodifierande behandling, trots att den nu finns. NT-rådet tar ingen hänsyn till att sjukdomen drabbar hela familjen och anhörigas hälsa, arbetsförmåga och livskvalitet, kommenterar hon.

– Alzheimerområdet kräver långsiktiga investeringar, inte kortsiktig feghet och försiktighet. Tiden är patienternas och deras familjers värsta fiende!

Trodde svensk sjukvård ville hjälpa patienter

Sverige riskerar att halka efter andra länder där läkemedlet används, enligt kritikserna.

Läkemedelsföretaget vd Bioarctic Gunilla Osswald är besviken och ledsen.

– Jag trodde svensk sjukvård ville hjälpa patienter, även med nya innovativa läkemedel, säger hon till Svensk Farmaci.

– Vi hjälper just nu många patienter i USA, Japan, Kina och i andra delar av världen. Vi vill även hjälpa svenska patienter. 

”Det känns så bakvänt i Sverige”

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi och en av världens främsta forskare på Alzheimers sjukdom, är besviken.

– Det känns så bakvänt i Sverige just nu, att vi inte kan erbjuda detta, säger han till P4 Göteborg.

Vad händer nu?

NT-rådets rekommendation är vägledande för regionerna, som nu väntas följa beslutet. Det innebär att Leqembi tills vidare inte kommer att erbjudas inom den svenska offentliga vården.

I Sverige förekommer det enstaka fall där man betalar betala miljonbelopp ur egen ficka för att få den nya behandlingen privat.

Samtidigt lär debatten fortsätta – inte minst eftersom behovet av nya behandlingar mot Alzheimers sjukdom är stort i en åldrande befolkning.

Alzheimers sjukdom och Leqembi

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. I Sverige är omkring 100 000 personer i Sverige är drabbade.

Sjukdomen beror på att skadliga ämnen samlas i hjärnan och gör att hjärnceller dör.

Läkemedlet Leqembi, lekanemab, är framtaget för att hjälpa kroppen att rensa bort dessa ämnen. Det kan bromsa sjukdomen om man börjar använda det i ett tidigt skede av sjukdomen.

Det är skiljer sig från dagens behandlingar av Alzheimers sjukdom som lindrar symtomen. Lekanemab bromsar sjukdomsprocessen och ger längre tid med bibehållen kognitiv förmåga.

Läkemedlet bygger på forskning av svenska professorn Lars Lannfelt som gjort upptäckter som lagt grund för läkemedlet. Han är också en av de nominerade till Årets Senior 2025.

Dölj faktaruta
Anna Bäsén
Publicerad 2026-04-20