- Jag tänker fortsätta kämpa för min rätt att få välja kvinnlig personal när jag måste få hjälp med intimhygienen, säger Kicki Brånell. För min skull och för alla andra som är i min situation men som inte kan eller vågar säga ifrån.
Midsommarhelgen 2025 drabbades Kicki Brånell i Grimsås i Tranemo kommun av en stroke som gjorde henne halvsidesförlamad och bunden till rullstol och en sjukhussäng i sitt gästrum hemma i lägenheten.
När hon kom hem från sjukhuset väntade en ny tillvaro med stora insatser från kommunens hemtjänst.
Hon kunde räkna till 40 olika personer som dök upp i hennes hem den första tiden.
– Jag behövde hjälp med allt och hade dubbel bemanning sju gånger om dagen. Tur i oturen för mig att förlamningen sitter i vänster sida. Hade den suttit i höger hade jag förlorat talförmågan också.
Känns otryggt
Utan den hade hon inte orkat protestera så kraftfullt som hon nu gör mot hur hon behandlas av kommunen – och av den svenska lagstiftningen som inte sätter hårdare press på landets kommuner.
– Jag kände direkt att jag absolut inte vill att män ska hjälpa mig med toalettbesök och intimhygien. Det känns otryggt och olustigt, även om jag inte på något sätt hör till dem som råkat ut för några övergrepp.
Tvärtom är många i hemtjänstpersonalen både varma och duktiga på sitt jobb, och det gäller både män och kvinnor, understryker Kicki.
– Men när det kommer till min intimhygien måste jag väl för sjutton själv få bestämma att jag faktiskt inte vill ha hjälp av män. Att det ens ska behöva vara någon diskussion om den saken är väldigt underligt och helt oacceptabelt.
Tranemo kommun
Cirka 12 000 invånare
Ligger i Västra Götalands län
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.
Det handlar om respekt och det handlar om trygghet, fortsätter hon.
– Det är djupt kränkande att visa mitt underliv för manlig personal. Jag vill känna att det är jag som har kontroll över min kropp. Det är inget orimligt krav att ställa på en hemtjänst som jag ju faktiskt själv dessutom betalar för.
Men trots att Kicki vädjat till kommunen att hörsamma hennes önskan om kvinnlig personal har det under lång tid kommit manlig personal till hennes hem, periodvis till och med mer manlig än kvinnlig personal.
– Det har hänt att jag bett min granne och hennes dotter att komma in till mig vissa gånger och sitta med under besöket från hemtjänsten för att jag inte ska känna mig så utsatt.
En rättighet
Återigen, upprepar Kicki. Hon pekar inte ut någon från kommunens hemtjänst. Det är principen det handlar om. Om rättigheten att få känna sig trygg.
Efter det senaste årets alla uppmärksammade övergrepp mot äldre med hemtjänst tror Kicki att många äldre kvinnor varje dag känner stor oro för att vara den som ska ha oturen att råka illa ut.
– Tyvärr är jag ganska säker på att många tiger still av rädsla för att stöta sig med kommunen. Det finns en rädsla för att krav ska mötas med repressalier.
Efter att ha fått hjälp med att skriva en insändare och fått sitt fall uppmärksammat i lokaltidningen om sin nya vardag efter stroken hörde många äldre av sig till henne och tackade.
– De tackade för att jag skrev vad de hade velat säga, men inte vågar.
Vad gör att du vågar?
– Jag är väl en sån typ som inte kan tiga still när jag ser orättvisor framför mina ögon. Som sagt, jag går ut och berättar om min situation och mina krav på kommunen för att jag hoppas att det ska kunna hjälpa andra.
Såväl Kicki som hennes man, som gick bort 2013, var politiskt engagerade. Så en viss vana finns att formulera sig och ställa krav på samhället.
– Jag hoppas verkligen att regeringen går vidare med löftet att lagstifta om att äldre ska få möjlighet att välja på manlig eller kvinnlig hemtjänstpersonal, åtminstone när det kommer till intimhygienen.
”Bet ihop och grät i kudden”
”Helst ville hon slippa gå och lägga sig klockan åtta som ett annat småbarn.
Och var det för mycket begärt att få kvinnlig hemtjänstpersonal att hjälpa till med den mer intima delen av hennes skötsel? Hon kände sig väldigt utlämnad när manlig personal började dra av henne byxorna, även om hon förstod att de bara gjorde sitt jobb. Tanten bet ihop och grät i kudden när de gick.
Den lilla tantens liv hade förändrats totalt… och den lilla tanten, det är jag.”

(Ur Kicki Brånells insändare i Svenljunga Tranemo Tidning)
Det finns egentligen redan en lag som borde räcka långt om den bara följdes, påpekar Kicki Brånell.
– Den nya Socialtjänstlagen säger att hemtjänst ska vara av god kvalitet och att den ska utvecklas och säkras.
Men verksamhetschefen inom vård och omsorg på Tranemo kommun, Fidan Bilalli, säger till Senioren att det idag inte finns någon möjlighet att välja kön på hemtjänstpersonal.
– Däremot försöker vi så långt det är möjligt ta hänsyn till brukarens önskemål och behov i planeringen av insatserna.
Anledningen till att man inte kan garantera kvinnlig eller manlig personal är framför allt verksamhetens förutsättningar, säger Fidan Bilalli.
– Hemtjänsten behöver planeras utifrån tillgänglig personal, rätt kompetens, arbetsmiljö, schemaläggning och behovet av att kunna ge insatser vid exempelvis sjukfrånvaro eller akuta situationer. I en mindre kommun blir verksamheten dessutom mer sårbar vid personalbrist.
Men vad säger du till de hemtjänstanvändare som tycker det är djupt olustigt och otryggt att få intimhygien utförd av manlig personal?
– Vi har förståelse för att frågor som rör intim omvårdnad kan upplevas som känsliga och att vissa brukare kan känna större trygghet med personal av ett visst kön. Därför försöker vi alltid hitta lösningar som fungerar så långt verksamheten tillåter.
Men det räcker uppenbarligen inte. Vad krävs för att ni ska kunna garantera att tillgodose önskemål om kön?
– En betydligt större flexibilitet i bemanning och tillgång till personal med rätt kompetens. Vårt främsta fokus är alltid att säkerställa att brukaren får en trygg och kvalitativ omsorg utförd av personal med rätt kompetens.
Kicki Brånell
Född: 1950
Familj: Barn, barnbarn, hunden Bertil
Får idag hemtjänst cirka 3 gånger per dygn. Insatserna består framför allt av integritetskänsliga situationer som dusch och annan intimhygien. Städningen köper hon in privat, ”det blir både billigare och bättre städat”.
Medlem i SPF Seniorerna
En god målsättning, säger Kicki Brånell. Men det är lång väg kvar att gå.
– När jag säger att jag inte accepterar att bli behandlad som kommunen gör har jag fått till svar att jag bara har att finna mig. Det är hemskt att vara beroende av omsorg och samtidigt riskera att bli bemött som någonting som katten har släpat in för att man ställer självklara krav.
– Tyvärr är det inte bara i Tranemo som vi seniorer har problem. Jag är övertygad om att det förekommer på många håll i landet.
Kicki Brånell vill göra ett tillägg. Faktum är att det har blivit något bättre för henne, sedan debatten har börjat ta fart.
Så det lönar sig att protestera?
– Ja, ganska ofta. Jag tror att det är enda sättet att få till en förändring.

SPF Seniorerna i Tranemo säger ifrån…
Inför rätt att välja kön på hemtjänstpersonal! Det kräver SPF Seniorerna Östra Kind i Tranemo kommun.
Att stötta sin medlem Kicki Brånell är något mycket angeläget, menar föreningen.
En metod som man just nu diskuterar är att lämna in ett medborgarförslag till kommunen, ett så kallat Tranemoförslag.
– Kicki Brånell har tvingats kämpa i snart ett år för sin rätt. Att formulera ett tydligt förslag till politikerna är ett försök att hjälpa henne, men också alla andra som har hemtjänst, säger Börje Svensson, som är ordförande i SPF Seniorerna Östra Kind.
Självklarhet
Efter den senaste tidens övergrepp och missförhållanden inom svensk hemtjänst är det många, speciellt kvinnliga mottagare av hemtjänst som känner oro och rädsla i en ofta utsatt situation, säger Börje Svensson.
– Mot den bakgrunden borde fritt val av kön på besökande hemtjänstpersonal i det egna hemmet vara en självklarhet.
Att som kommunen hävda att man har problem att rekrytera personal med rätt kompetens och önskat kön räcker inte som förklaring till att de äldre inte ges möjlighet att välja.
– Kommunen har inget annat val än att förändra! Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft redan den 1 juli 2025. Den är tydlig och slår fast rätten till insatser och att man blir lyssnad på och får sina behov tillgodosedda.
Citerar lagen
Börje Svensson fortsätter med att citat ur lagen: Med behov menas nästan allt som ingår i den vanliga livsföringen, som att ”klä på sig, äta, dricka eller sköta sin personliga hygien”.
– I paragraf 3 anges att det ska ”finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet”. I den nya lagen skärps också kraven på vårdgivaren att dokumentera beslut, åtgärder och genomförande av insatser.
Ett helt år
Kommunen har alltså haft nästan ett helt år på sig att förbättra verksamheten och rutiner så att lagens villkor uppfylls, argumenterar SPF Seniorerna Östra Kind.
I ett utkast till Tranemoförslag skrivet tillsammans med Kicki Brånell driver man två krav:
• Att kommunen inom 3 månader ska ha producerat dokumentation som beskriver könsfördelningen inom hemtjänstpersonalen och inom mottagargruppen.
• Att kommunen inom 6 månader ska ha producerat dokumentation som visar vilka resultat ökade ansträngningar för att rekrytera mer personal har givit.
En sådan förändring skulle kunna lyfta Tranemo som en kommun med kvalitet för äldre med omsorg.
– Kommunen behöver verkligen tänka till. Det visar också senaste placeringen i SPF Seniorernas Hemtjänstindex där man kom på plats 276 av landets 290 kommuner.
…och får stöd av medlemmar i hela landet
SPF Seniorernas medlemsenkät inför valet tar upp frågan om rätten att välja kön på hemtjänstpersonalen.
2 322 medlemmar upp till 100+ och boende i små-, mellan- och storstad liksom på landsbygd har svarat. 69 procent av de svarande är kvinnor, 31 procent män.
Frågan formulerades så här: Hur viktigt är det för dig att kunna välja kön på den personal som hjälper till med intima moment, till exempel dusch eller påklädning?
Beskedet är klart: 38 procent svarar ”mycket viktigt” och 23 procent ”ganska viktigt”, sammanlagt 61 procent. Omräknat på SPF Seniorernas cirka en kvarts miljon medlemmar innebär det att frågan är ganska eller mycket viktig för 150 000 medlemmar.
Undersökningen ger grund för lokala initiativ i valrörelsen – vilka partier är beredda att lyfta ambitionerna för sin äldreomsorg, så att äldre får den valfrihet man har rätt till.
I undersökningen svarar en femtedel ”varken viktigt eller oviktigt”, medan 10 procent säger att det är ”ganska oviktigt” och 8 procent ”inte alls viktigt”. 1,5 procent har ingen åsikt.
SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson pekar liksom SPF Seniorerna i Östra Kind på vad som faktiskt står i den nya socialtjänstlagen – äldreomsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.
– Om kommunerna inte efterlever detta kan det behövas en tydligare lagändring, säger hon.
Personalbrist kan aldrig vara ett giltigt skäl för att bryta mot lagen. Kommunerna måste fokusera på de äldres behov.
– Hemtjänsten är till för de äldre. Det är deras önskemål som måste stå i centrum. Då får man laga efter läge, säger Maria Larsson.
Nu väntar alla på regeringens utredning
Regeringen vill utreda hur äldre med äldreomsorg ska ges rätt att välja kön på personalen.
Utredningen ska vara klar i juni 2027. Den kommer att bland annat:
- föreslå hur äldre ska kunna välja kön på äldreomsorgspersonal
- analysera hur missförhållanden och övergrepp kan förebyggas, upptäckas och hanteras
- ta ställning till en möjlighet att välja bort viss omsorgspersonal ”när det finns legitima skäl” för det
Socialstyrelsen får också i uppdrag att starta en stödlinje till vilken äldre och anhöriga kan slå larm om våld, våldtäkter och vanvård i äldreomsorgen.
– Det är ingen mänsklig rättighet att jobba i äldreomsorgen, men det är äldres rätt att kunna känna sig trygg och säker med den personal man släpper in i sitt eget hem, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när hon presenterade utredningsuppdraget.

SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson välkomnar ambitionen att stärka äldres trygghet i äldreomsorgen.
– Utredningar och uppdrag är centrala för det långsiktiga arbetet. Men åtgärder behövs också omedelbart för att minska omsorgstagarnas utsatthet. En av de viktigaste är att envist arbeta med arbetskulturen och värdegrunden. Här spelar omsorgens resurser och cheferna en avgörande betydelse.
Äldreomsorgslyftet bör permanentas och medlen kunna användas för att personalen ska bli bättre på att se signaler på övergrepp och hantera situationen adekvat så att brottsoffer vågar berätta och anmäla vad de utsatts för, föreslår Maria Larsson.


