Ännu en rond har avgjorts i striden om kontanternas ställning i samhället.
Riksdagens finansutskott sa i torsdags (21/11) ja till regeringens förslag om att banker ska erbjuda kontantservice.
Förslaget innebär att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagkasseinsättning över hela landet. Det gäller även filialer till utländska kreditinstitut.
Särskilt ansvar
Enligt ett pressmeddelande från utskottet bör riksdagen säga ja till regeringens förslag ”eftersom det förväntas stärka möjligheten att använda kontanttjänster i hela landet”.
Förslaget innebär att banker och andra kreditinstitut får ett särskilt ansvar att säkra att det finns kontanttjänster över hela landet. Det gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor.
Sanktioner
Post-och telestyrelsen ska sedan övervaka att de berörda bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter.
Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen få ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.
Debatter
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.
På torsdag (28/11) fattar riksdagen det definitiva beslutet. Innan klubban faller kommer frågan att debatteras, en debatt som kan följas direkt via riksdagens webb-tv.
I en debattartikel i Södermanlands Nyheter skriver Fredrik Olovsson (S), ordförande för riksdagens finansutskott, att ”lagförslaget är en viktig del i att se till att det finns betalningstjänster för alla medborgare, för att trygga Sveriges beredskap och minska sårbarheten i det svenska betalningssystemet”.
Bakgrund
Kontantanvändningen har minskat de senaste fem åren, bland annat som en följd av att enklare betalsätt som swish har etablerats. Samtidigt minskar bankerna antalet bankomater och platser för inlämning av dagskassor, särskilt i glesbygden. Dessutom slutar allt fler företagare att ta emot pengar, bland annat av kostnadsskäl. Det leder i sin tur till att bankerna fortsätter att minska den service och infrastruktur som krävs för att kunna erbjuda de här tjänsterna.
Källa: Riksdagen
