Nyheter

Så skapar PPM-systemet dyra klyftor i samhället

PPM-frågan är inte en kamp mellan generationerna, utan en kamp för ett hållbart pensionssystem. Det skriver Karl Erik Olsson i ett flerfrontsangrepp på Premiepensionssystemet.

Publicerad 2013-10-07

Karl Erik Olsson konstaterar i en debattartikel i Göteborgs Posten att Premiepensionssystemet är krångligt med sina 800 fonder att välja mellan.

Men PPM är också dyrt. Det utgör en åttondel av pensionsavgifterna men står för hälften av kostnaderna. Det förklaras till stor del av ”den uppsjö av rådgivare som tar ut höga avgifter för att placera vanliga pensionssparares pengar”, menar Olsson.

– Många rådgivare utmärker sig med aggressiva och ibland direkt vilseledande marknadsföring via telefon. Anmälningarna till Allmänna Reklamationsnämnden slår rekord och för att få bukt med problemet så undersöker regeringen möjligheten att förbjuda muntliga avtal för finansiella tjänster.

Dessutom är systemet med PPM är direkt dåligt, hävdar SPF-basen.

– Så gott som alla fonder i systemet presterar sämre än jämförelseindex. Slående är att de offentliga fonderna i hela pensionssystemet – AP-fonderna inklusive Sjunde AP-fonden, även kallat icke-valsalternativet – presterar bättre än övriga premiepensionsfonder, skriver Karl Erik Olsson.

I förlängningen av det bristfälliga PPM-systemet är risken överhängande att sociala klyftor vidgas.

– En person som tillhör den tiondel som fått sämst avkastning på sitt PPM-val får en femtedel av PPM jämfört med en individ som tillhör den tiondelen som fått bäst avkastning, trots identiska inkomster och pensionsavgifter.

– De som i första hand förväntas drabbas är de som redan är ekonomiskt utsatta. Forskning som undersökt investeringsbeslut och pensionsval har funnit att det finns en risk för ett systematiskt dåligt utfall för socioekonomiskt svaga grupper, argumenterar Olsson.

Det här kan i sin tur blir en dyr affär för samhället.

– Enligt regeringens beräkningar kommer den allmänna pensionen ge en ersättning på knappt 50 procent av slutlönen. Givet att vi kan vänta oss att utsatta grupper kommer att få en sämre avkastning på sin PPM så blir det ytterst en fråga om hur liten pension som är rimlig att leva på, menar Karl Erik Olsson.

– Det ojämlika utfallet riskerar därför att belasta andra delar av det socialförsäkringssystemet och skapa en stor samhällsekonomisk kostnad i framtiden.

När det gäller påståenden om att pensionärsorganisationerna vill sko dagens pensionärer på morgondagens pensionärers bekostnad skriver Olsson:

– Den omfördelning mellan unga och gamla som lyfts fram är problematisk – men är ett problem som vi gemensamt kan lösa. Låt inte det vara ett hinder för att slopa ett system som gynnar väldigt få.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Det är PPM

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen.

Varje år avsätts 2,5 procent av lön och andra skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen. 16 procent går till inkomstpensionssystemet.

SPF vill att allt – 18,5 procent – ska gå till inkomstpensionssystemet.

Alla som är födda 1938 eller senare tjänar in till sin premiepension.

Läs hela debattinlägget i GP här.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas