Nyheter

SPFs pensionsgrupp: Så kan bromsen göras överflödig

SPFs egen pensionsgrupp redovisar just nu sitt delbetänkande på SPFs stora distriktsordförandekonferens i Stockholm. Huvuddragen i rapporten pekar ut delvis nya vägar för dagens och morgondagens pensioner.

Publicerad 2012-10-10

Pensionsgruppen har från början haft en möjlighet att tänka friare än när man skulle komma överens med övriga fyra pensionärsorganisationer i samband med att rapporten ”Pensionssystemet – blev det som tänkt” togs fram förra våren.

Idén om en egen pensionsgrupp har fått viss kritik inifrån SPF. Argumentet har varit att det ger större effekt om kraven förs fram av alla pensionärsorganisationer på samma gång.

Oavsett uppfattning är intresset stort för vad gruppen kommer att föreslå SPFs förbundsstyrelse när slutrapporten läggs fram i mars nästa år.

Återstår att se vilka reaktioner SPFs distriktsledare gör under dagens konferens.

Bromsen görs onödig
När det gäller den kontroversiella bromsen – alltså den helautomatiska sänkningen av inkomst- och  tilläggspensionerna som sker så fort pensionssystemet går med minsta obalans – resonerar delrapporten ungefär så här:
Bromsen kan behållas genom att i praktiken göra den helt onödig, eller åtminstone återskapa dess ursprungliga funktion: att den endast ska kunna slå till i ”extrema situationer”.

Den återställaren kan ske genom framför allt två åtgärder, föreslår pensionsgruppen:
• Förstärk pensionssystemet finansiellt. Återför de 258 miljarder som överfördes från AP-fonderna till statsbudgeten när det nya systemet sjösattes.
• Avskaffa premiepensionssystemet och använd de pengarna till att förstärka det vanliga inkomstpensionssystemet.

Avskaffa 1,6-procentaren
SPFs pensionsgrupp tänker i delvis nya banor också när det gäller den så kallade normen, eller ”1,6-procentaren”, som varit ett mer eller mindre rött skynke för SPF, sedan den infördes.
1,6-procentsregeln innebär att den nyblivne pensionären får ett cirka 18 procent högre belopp i pension, ett slags förskott. Det betalas tillbaka genom att inkomst- och tilläggspensionerna över hela linjen, alltså för hela pensionärskollektivet som uppbär inkomst- och tilläggspension, sänks med 1,6 procent, och det varje år.

Pensionsgruppen står i delrapporten på uppfattningen att normen helt bör tas bort. Alltså såväl förskottet som avdraget. I praktiken skulle nyblivna pensionärer få lägre pensioner, men å andra sidan slippa det årliga avdraget under resten av livet. Mindre att röra sig med i början av tiden som pensionär, men mer mot slutet, jämfört med dagens ordning.

En vinnargrupp på ett sådant förslag blir enligt rapporten ATP-pensionärerna som inte har fått ta del av förskottet men väl tvingas se sin pension kapas årligen med 1,6 procent.

Tjänstepensioner en nyckel
Pensionsgruppens motivering bakom förslaget handlar om tjänstepensionernas ökande betydelse.

”Idag uppbär 90 procent av alla pensionärer tjänstepension, där en vanlig lösning är att ett högre belopp betalas ut under de första fem åren som pensionär än under resterande pensionstid. Genom tjänstepensionerna överbryggas klyftan mellan lön och pension till stor del.” skriver pensionsgruppen i sin delrapport.

I förra veckan gjorde SPFs förbundsordförande Karl Erik Olsson ett utspel om att tjänstepensioner måste kunna intjänas även efter 65-årsdagen.
Tolkningen blir att om normen ska tas bort måste de blivande pensionärerna själva ges större möjlighet att via tjänstepensionen kunna bygga upp en acceptabel ekonomi som nyblivna pensionärer.

Spara mer själv
Ytterligare en tankegång i pensionsgruppens delrapport går i samma riktning: Avdragsrätten för pensionssparande måste återigen göras förmånligare.
”SPF anser att det är önskvärt med ett privat pensionssparande för att kunna höja kompensationsgraden av den totala utgående pensionen.”
För att förslaget ska få effekt måste dock politikerna leverera ytterligare en grundläggande sak: lika skatt för löntagare och pensionärer.

Ökat respektavstånd
De båda förslagen syftar till att öka möjligheterna för den enskilde individen att med eget arbete och sparande kunna öka sina pensionsinkomster.

De båda förslagen flyttar därmed en del av ansvaret från staten och det allmänna till arbetsmarknadens parter, marknaden och individerna själva.

En tredje effekt skulle kunna bli att det så kallade respektavståndet ökar, alltså att eget arbete och sparande ger större inkomster och större skillnad jämfört med pensionsinkomster som till stor del bygger på garantipension och bostadstillägg.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Pensionsgruppen

De ingår i SPFs pensionsgrupp:

  • Förbundsordförande Karl Erik Olsson
  • Förre hovrättsrådet och Stockholmsdistriktets pensionsexpert Allan Ekström
  • Förbundsstyrelseledamoten Inger Nyberg
  • Förbundskansliets sakkunniga Margareta Gärdestad
  • Civilekonomen, professorn emeritus i finansrätt och före detta rektorn för Stockholms universitet Gustaf Lindencrona
  • Dessutom har gruppen två ”bollplank”:
  • Klas Eklund – Senior Economist på SEB, adjungerad professor vid Ekonomihögskolan och ledamot av regeringens Framtidskommission
  • Peter Malmqvist – finansanalytiker, populär föredragshållare och erfaren ekonomijournalist

Senast den 31 mars 2013 ska slutrapporten vara klar att läggas på förbundsstyrelsens bord. Rapporten kan sedan ligga till grund för nya förslag till SPF-kongressen i Jönköping 2014, för att sedan användas skarpt i valrörelsen 2014.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas