Många äldre har drabbats av allvarlig psykisk ohälsa till följd av social isolering under pandemin. Det visar en unik undersökning från Äldrecentrum.
När Coronapandemins första våg svepte över landet satte Folkhälsomyndigheten och regeringen med kraft en bild av att alla personer över 70 år är så utsatta för risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19 att de bör isolera sig från sociala kontakter så mycket som möjligt.
Få undersökningar har gjorts av hur detta har kommit att slå.
Det är bakgrunden till att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum genomfört en stor enkätundersökning bland äldre personer boende i Stockholm, inte minst för att fånga upp 85-plussarnas upplevelser under pandemins första halvår.
Våren och sommaren
Syftet har varit att hitta ändringar i levnadsvanor och hur man upplevt våren och sommaren 2020.
Enkätsvaren visar att äldre personers vardag har förändrats, mycket och för många. De sociala kontakterna har blivit färre och den vardagliga fysiska aktiviteten har minskat, skriver Äldrecentrum i en presentation av rapporten.
För många har den psykiska hälsan påverkats mycket negativt.
– En stor andel upplever besvär av ensamhet, oftare nu än före pandemin, säger Åsa von Berens, en av utredarna bakom rapporten.
Så många som en av fyra upplevde inte sin vardag som meningsfull. Det var vanligare hos ensamboende och bland personer över 85 år.
Det är också den gruppen som i mindre utsträckning har ställt om till att umgås med andra utomhus, jämfört med yngre med någorlunda eller god hälsa.
– Det verkar som att de blivit mer isolerade, säger Åsa von Berens.
Depression
Undersökningen visar också att 15 procent av männen och 25 procent av kvinnorna hade tecken på depression.
– Ju längre ensamhet och depression pågår desto svårare kan det vara att ta sig ur det. Och ju längre man är stillasittande desto större konsekvenser får det, speciellt när man är äldre, säger Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, som också varit med i arbetet med den nya rapporten.
Man har olika förutsättningar och förmågor, och olika hälsotillstånd som gör det olika lätt eller svårt att komma tillbaka efter pandemin, förklarar hon.
– Mår man dåligt kan det vara svårt att komma ur det, även om man får en vaccinering, säger Bettina Meinow.
Ännu värre
På grund av utformningen med en postad enkät speglar resultaten sannolikt i något högre grad situationen för personer med relativt sett bättre hälsa, skriver Äldrecentrum.
Med andra ord kan rapportens resultat underskatta den negativa påverkan pandemin har haft på den äldre befolkningen.
Rapporten
Rapporten heter ”Livet under första vågen” och har skrivits av Åsa von Berens, Bettina Meinow, Lars Sonde och Lennarth Johansson. 3 760 slumpmässigt utvalda personer fick enkäten och 64 procent besvarade den. Svarsfrekvensen var ungefär lika för kvinnor och män, men något lägre bland personer 85 år och äldre.
I undersökningen ställs också två öppna frågor där de svarande har kunnat ge mer utförliga och fria beskrivningar och redogörelser: Vad påverkade dig mest och Vad saknade du i enkäten?
– Vi har påbörjat analysen men kan inte säga så mycket än, förutom att möjligheten att berätta om vardagen under pandemin verkligen har engagerat, säger Bettina Meinow.
Analysen av svaren på de öppna frågorna förväntas bli färdig under hösten.
– Det kommer att ge oss en ännu större förståelse för resultaten vi har fått fram hittills, men också väcka nya frågor för framtiden. Vad behöver de här personerna, vad behöver man undersöka och vilka konsekvenser behöver man följa?
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Grundades 1986 av dåvarande Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Syftet är att förbättra de äldres levnadsbetingelser.
Vid Äldrecentrums bedrivs praktiknära forskning. Oftast i nära samarbete med partners, både inom akademin, andra FoU-enheter och idéburen sektor, men också på egen hand.
