Nyheter | Pensioner

Svidande kritik från SPF Seniorerna

Det är bra att förbättra för de sämst ställda. Men de som arbetat ett helt liv behandlas i många fall djupt orättvist.

Jan Arleij
Publicerad 2019-02-01

Det anser SPF Seniorerna i en första reaktion på regeringens och Pensionsgruppens förslag.

Höjningarna av garantipension och bostadstillägg som presenterades på torsdagen (31/1) kommer nu att skickas på remiss.

sänkning, sänkt, pension, tjänstepension, kpa

SPF Seniorerna kommer då att ta chansen att lyfta andra brister i pensionssystemet.

– Vi är självklart inte emot förbättringar för de som har det tufft ekonomiskt. Men man missar att ta ett helhetsgrepp för de som har det tufft på äldre dagar oavsett om man har jobbat eller inte, säger Anna Eriksson, SPF Seniorernas pensionsexpert.

Långvarig kritik

SPF Seniorerna har under en följd av år kritiserat att skillnaden i pension är alltför liten mellan en genomsnittlig person som har arbetat ett helt liv och en som inte har arbetat alls.

– Den som har varit arbetslös eller hemmafru hela livet kommer att få en disponibel inkomst på 14 000 kronor efter reformen. Det är bra och nödvändigt för den gruppen.

– Men det vi kritiserar nu som tidigare är att en snittpensionär i dag som jobbat 40 till 42 år får nöja sig med en disponibel inkomst 13 500-14 000.

Måste löna sig

Det så kallade respektavståndet ser ut att utplånas eller till och med bli negativt i vissa fall.

– Man kan inte bara titta på grundskyddet utan att också se över hela systemet. Om man har ett system där man säger att varje krona ska räknas så måste det löna sig att arbeta. Det gör det fortfarande inte, säger Anna Eriksson.

PRO välkomnar förslaget

Höjd garantipension och höjt tak i bostadstillägget är bra, men det borde börja gälla redan från och med i år, 2019.
– Förslaget är tyvärr inte tillräckligt för de pensionärer som har det allra svårast, säger Christina Tallberg, PRO:s ordförande.
I likhet med SPF Seniorerna förväntar sig PRO åtgärder för att höja inkomstpensionen ”för personer med låg pension som arbetat ett helt liv”.
Man betonar också att taket i bostadstillägget fortsättningsvis bör följa hyresutvecklingen.

Dölj faktaruta

Sverige har de senaste åren fått allt fler fattigpensionärer, alltså pensionärer med en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten.

Enligt EU:s statistikorgan Eurostat hamnade under 2018 cirka 312 000 svenska pensionärer i en risk för en sådan relativ fattigdom.

Utvecklingen har varit sämre i Sverige än i övriga nordiska länder.

”Fel väg att gå”

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Försäkringsbranschens fackförbund FTF och tidigare välfärdsanalytiker på Folksam, anser att förändringen urholkar livsinkomstprincipen i pensionssystemet.
– Räkneexemplen visar att skillnaden mellan har eller inte har arbetat i 40 år minskar från 1 772 till 640 kronor per månad.
Garantipensionen och höjningen av taket i bostadstillägget minskar alltså skillnaden betydligt mellan dem som har jobbat och dem som inte har jobbat, menar Håkan Svärdman.
– I och med höjningen av garantipensionärernas ersättningar får tjänstepensionen en allt större betydelse för dem som vill känna att ett långt arbetsliv ska märkas i plånboken.
Pensionsgruppen har ”slagit in på fel väg som sänker värdet av arbete och prestation”, fortsätter Håkan Svärdman på Twitter:
– Istället för att höja pensionssystemets bidragsdelar bör pensionsavgiften höjas med 7 procent samt en motsvarande höjning av intjänade pensionsrätter. Det höjer pensioner i snitt med 1 500 kronor i månaden.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2019-02-01
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.