Seniorer gör städer vänligare
Omvärld & ekonomi | Tillgänglighet
Mjuka linjen. Foto: Tomas Södergren

Seniorer gör städer vänligare

Fler äldre tvingar fram förändringar av samhället. Det kan handla om allt från att kunna ta sig fram till att öppna burkar och ta del av information. I Uppsala satsar man på att göra staden bekvämare – för alla.

Jan Arleij
Publicerad 2019-01-02

Hundratals städer i världen förvandlas nu till äldrevänliga platser.
Initiativet – ”Age-friendly cities and communities” – kommer från Världshälso-organisationen WHO, FNs fackorgan för hälsofrågor, som 2010 bildade ett första nätverk av intresserade städer.
Drivkraften bakom är att vi blir allt fler äldre. Varje månad fyller en miljon människor 60 år. Dagens 125 miljoner 80-plussare i världen kommer att vara en miljard år 2100.

Städerna växer

Samtidigt pågår en massiv urbanisering. Idag bor hälften av jordens befolkning i städer. Om en generation bedöms 80 procent att göra det.
– Om man ska kunna skjuta upp behov av vård och omsorg måste vi få mycket mer inkluderande och tillgängliga samhällen, säger Ann Jönsson, projektledare på Nordens välfärdscenter.

En stad som är bra på trygg utomhusmiljö för äldre är också bra för kvinnor och barn.

Bra för alla

Det finns ytterligare en insikt som når allt fler beslutsfattare.
– En äldrevänlig stad gagnar också alla möjliga andra grupper i samhället. En stad som är bra på trygg utomhusmiljö för äldre är också bra för kvinnor och barn, säger Ann Jönsson.

Fyra svenska städer

WHOs nätverk för städer som vill bli äldrevänliga är nu uppe i 780, med totalt 210 miljoner invånare.
I Sverige satsar fyra städer: Uppsala, Göteborg, Stockholm och Hallstahammar. Östersund är på gång.

Vad tycker de äldre själva?

Men ska en stad göras äldrevänlig behövs också äldres egna perspektiv, understryker Ann Jönsson.
– Därför är det så avgörande att äldre människor tar en aktiv roll och är med i planeringen. Deras röster måste komma i förgrunden nu, säger Ann Jönsson som sätter stort hopp till att pensionärsorganisationerna väljer att satsa på frågan.

Välbesökt träffpunkt

För att ta reda på hur det går till att göra en stad äldrevänlig tog Senioren tåget till Uppsala.
SPF-aren Sven-Olof Larsson och Uppsala kommuns projektledare Roger Jo Linder tar emot på Storgatan 11 i centrala Uppsala, en av seniorernas många välbesökta träffpunkter i staden.
Det pulserande allaktivitetshuset drivs av Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd. Sven-Olof Larsson är kassör.

Långsiktigt arbete

– Den senior som vill kan bara titta in, bläddra i tidningar, ta en kaffe och prata en stund. För den som är intresserad av mer finns ett stort utbud av föreläsningar, kurser, samtal och musikstunder att välja på, säger han.
– För att få vara med i WHOs nätverk gäller att man arbetar långsiktigt och i dialog med sina äldre invånare, säger Roger Jo Linder.

Samlat synpunkter

Roger och hans medarbetare har under 2017 samlat in synpunkter från 2 500 seniorer. På så kallade dialogmöten i 14 kommundelar har de fått svara på hundratals frågor – från snöröjning och diskriminering till bemötande i butiker och trygghet på kvällspromenaden.
– Nu sitter vi på en avgörande kunskap. Uppsalapensionärernas svar rimmar också perfekt med de åtta områden WHO ringat in som särskilt viktiga. Utomhusmiljöer, transporter och bostäder hör till dem.

Mjuk busslinje

Vi lämnar Storgatan för att få en bild av hur det ser ut i verkligheten. Alldeles utanför träffpunkten stannar en grön buss till. Det står ”Mjuka linjen” på sidorna.
– Turerna går längre in i bostadsområden och närmare köpcentrum, sjukhus och apotek, förklarar Sven-Olof Larsson. Bussarna är lätta att kliva på och har gott om plats för barnvagnar, rullatorer och rullstolar.
– Med den mjuka linjen blir det en lugnare resa som tar en lite närmare. Det är definitivt en sak som redan nu bidrar till att göra Uppsala mer äldrevänligt.

Breda trottoarer

Vi fortsätter i Rogers bil till ett nybyggt område vid Luthagen i nordvästra Uppsala. Kanske bygger man för tätt, befarar Roger och Sven-Olof.
Men det är inget problem, tycker Gunnar Lersjö som vi möter på gatan. Han lutar sig mot sin rullator för en kort stunds vila efter förmiddagens promenad.
– Här finns ju bra gångvägar och breda trottoarer som ger mig en möjlighet att inte bara komma ut ordentligt utan också att ta mig till Stabbyskogen en bit härifrån, säger Gunnar Lersjö.

Stadsdelar som saknar bänkar är knappast äldrevänliga. Vi har inom kommunen precis enats om en bänkstrategi.

Faktaruta

48 tusen invånare är 60 år och äldre i Uppsala. Staden är Sveriges fjärde folkrikaste med 220 000 invånare. Inom tio år fördubblas antalet 80-plussare.

Partier satsar
I juni 2016 blev Uppsala medlem i WHOs nätverk för äldrevänliga städer.
Kommunen har anställt en egen projektledare och budgeterar 2019 tre miljoner kronor till projektet.
Det finns inga partipolitiska skiljelinjer. Alla tycks överens om att Uppsala har allt att vinna på att bli en äldrevänlig stad.

Seniorer tipsade
Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd (UPS) har funnits sedan 1990-talet.
UPS är en sammanslutning av 60 pensionärsföreningar och utgör en länk till Uppsala kommun. Främst hålls kontakten via Kommunala Pensionärsrådet.
Det var UPS som uppmärksammade och fick Uppsala kommun att satsa på WHOs projekt om äldrevänliga städer.

Dölj faktaruta

Otillgängliga entréer

Mer problematiskt är Tuna Backar i stadens norra del. Här dominerar visserligen funkisinspirerade flerbostadshus från 50- och 60-talen med parkliknande innergårdar, generösa gräsytor och trevliga torg.
– Här skulle man gärna bo om det inte vore för entréerna, säger Sven-Olof Larsson och går över en sprucken trottoar till en port med ojämn stentrappa och hög tröskel.

Saknar hiss

– Ja, här stängs den med rullator eller rullstol effektivt ute, eller inne för den delen. Farstuutrymmena är för trånga. Kanske mest förödande är att husen saknar hiss.
Att göra en stad tillgänglig handlar om ta stora och långsiktiga grepp, som att installera hiss, men också små steg som inte alls behöver vara dyra, inflikar Roger Jo Linder.

Fler sittplatser

– Tillgången till bänkar att sitta och vila på till exempel, så viktigt! Stadsdelar som saknar bänkar är knappast äldrevänliga. Vi har inom kommunen precis enats om en bänkstrategi.
Annat att bita i är hissmiljön vid centralstationen och tillgängligheten inom handeln.
– Det kan behövas en stol att sitta på i klädaffären och kyldiskarna i matbutikerna kräver för mycket rörlighet för att kunna sägas vara äldrevänliga, skrattar Roger Jo Linder, själv 60-plussare.

Handlingsplan

Nästa steg att förvandla Uppsala blir att under vintern förankra en treårig handlingsplan med ett 50-tal åtgärder. Planen ska sedan beslutas av kommunstyrelse och fullmäktige i juni 2019.
– Sen blir det äldrevänlig verkstad på allvar, säger Roger Jo Linder.

 

Jan Arleij
Publicerad 2019-01-02
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.