Det avgiftssystem som finns inom äldreomsorgen och som infördes i syfte att skydda äldre ekonomiskt fungerar inte. Det visar SPF Seniorerna i en ny rapport.
I rapporten har SPF Seniorerna räknat på de totala kostnaderna för äldre som bor på äldreboende. Oftast blir det väldigt lite pengar kvar efter att hyra, omvårdnad och mat är betalt.
Det handlar om så lite att många äldre inte ens når upp till Konsumentverkets skäliga levnadskostnader för att täcka personliga utgifter.
Rapporten som heter ”Särskilt dyrt på särskilt boende – dags för rimliga hyror och ett avgiftssystem som skyddar äldre” konstaterar exempelvis att äldre som bor på boenden kan ha en rad personliga kostnader som inte skyddas inom den befintliga tillämpningen av avgiftssystemet.
Det kan till exempel handla om kostnader för läkemedel, personlig hygien, hjälpmedel, tandvård och sjukresor.
Det här är en helt orimlig situation, anser SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson.
– När man sent i livet behöver äldreboende ska man inte behöva bli utblottad av det.
In i fattigdom
Rapporten visar att avgiftssystemet riskerar att tvinga in äldre i fattigdom.
– Höga hyror och avgifter drabbar människor i ett utsatt läge som sällan kan välja bostad och ofta har låga pensioner, konstaterar Maria Larsson.
SPF Seniorernas analys bygger på en genomgång av hur kommunerna tolkar begreppet ”minimibelopp”, alltså den summa som äldre ska ha kvar för personliga utgifter och som ska baseras på Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader.
För lite kvar
Kommunernas tillämpning av minimibeloppet gör att många äldre i stället har mindre kvar än så.
Differensen mot Konsumentverkets fastslagna belopp ligger på över 1 000 kronor per månad till äldres nackdel.
Det är inte ovanligt att man endast har 3 000 kronor kvar efter att alla kostnader för äldreboendet är betalda.
Dyrare än hyresrätt
Dessutom visar rapporten att hyrorna på äldreboende i genomsnitt i landet är 20 procent dyrare än i vanliga små hyresrätter. Om hyrorna på äldreboenden hade legat i paritet med hyrorna i vanliga små lägenheter skulle de som bor på äldreboenden ha mer pengar att röra sig med, flera av dem omkring 1 250 kronor mer per månad.
– Av våra beräkningar kan vi inte dra någon annan slutsats än att de hyresnivåer och det avgiftssystem som finns i äldreomsorgen inte skyddar äldre ekonomiskt, utan tvärtom. Äldre som får plats på äldreboende blir i många fall fattiga av det, säger Maria Larsson.
Det här kan göras
SPF Seniorerna listar en lång rad sätt att få bukt med problemen. Bland annat kräver man en ny översyn av hela avgiftssystemet i äldreomsorgen.
Om den politiska viljan finns skulle följande reformer kunna rätta till mycket av orättvisorna:
• Minimibeloppet höjs till minst 5 000 kronor efter matkostnader (år 2025) samt utvidgas avseende vad det ska omfatta. Även ett nationellt garantibelopp bör övervägas för att säkerställa en gemensam lägstanivå som äldre ska ha kvar efter alla avgifter.
• Hyrorna på äldreboenden i högre grad sätts efter att en förhandling skett med Hyresgästföreningen, precis som i vanliga hyresrätter.
• Det görs en översyn av hyresnivåerna på särskilda boenden, med målet att ta fram ett tydligt regelverk för hur hyrorna sätts och vad som bör och inte bör ingå.
• Hyrorna på äldreboenden bör ligga jämförbart med hyrorna i vanliga små lägenheter. Ett ekonomiskt skydd för individerna avseende hyrorna på boenden bör övervägas.
• Nationell statistik för hyrorna på äldreboenden samlas in och tillgängliggörs. Kommunerna måste förbättra informationen kring såväl hyror som avgifter.
