Varför ger vi varandra påskägg? Här är historien bakom påskägget – från fasta och symbolik till dagens godisfyllda tradition på påskafton.
Påskafton är för många förknippad med ett välfyllt påskägg. Men traditionen är betydligt äldre än både pappägg och lösgodis.
Förbjudet att äta ägg under fastan
När Sverige var katolskt var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. När fastan var över åt man desto fler ägg – och det lade grunden till påskens äggtradition.
Samtidigt blev ägget en stark symbol för liv och pånyttfödelse, något som också knyter an till påskens kristna budskap om uppståndelsen.
Gåvor och dekorerade påskägg i Europa
Redan från 1700-talet finns belägg för att man i Europa gav bort dekorerade ägg i påsktid.
Vid kungliga hov kunde äggen innehålla dyrbara gåvor. Mest kända är de praktfulla påskägg som tillverkades av juveleraren Peter Carl Fabergé till den ryska tsarfamiljen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Denna tradition – att ge bort ett ägg som gåva – lever kvar än i dag, men i en enklare form.
Från hönsägg till pappägg
De första pappäggen dök upp i Tyskland under 1800-talet. De kunde vara klädda i färgglad stanniol och fylldes så småningom med sötsaker.
Med tiden har påskäggen blivit större – i takt med att vår godiskonsumtion ökat. I dag är det vanligare med godisfyllda pappägg än målade riktiga ägg.
Ägget på påskbordet
Ägget har också en självklar plats på påskbordet. Under påskveckan äts stora mängder ägg i Sverige – betydligt mer än under en vanlig vecka.
Under 1800-talet blev det populärt att servera äggen i särskilda skålar, så kallade äggkarotter eller ägghönor.
De tillverkades först i England och senare även i Sverige, bland annat av Rörstrand och Gustavsberg.
I dag har många av dessa föremål fått nytt liv och plockas fram igen till påsk.
Traditionen med påskägg lever vidare
Trots förändringar genom åren är kärnan densamma: påskägget symboliserar liv, gemenskap och firande.
Från fasta och religiösa traditioner till dagens färgglada godisägg – påskägget fortsätter att vara en självklar del av påskafton i många svenska hem.
Källa: Kulturmiljö vid Norrbottens museum
