Hela arbetslivet räknas lika, och varje intjänad krona likaså. Så löd löftet när pensionssystemet infördes. Men verkligheten ser annorlunda ut.
Det är SPF Seniorernas nya rapport ”Intjänandet till pensionen – Väger det lika tungt oavsett när det sker?” som blottlägger grava orättvisor i pensionssystemets sätt att fungera.
Den så kallade livsinkomstprincipen har alltid framhållits som det nuvarande pensionssystemets allra viktigaste grundsats. I principen ligger att alla inkomster ska väga lika tungt oavsett när under livet de tjänas in. Ju fler år man arbetar desto högre pension.
Men SPF Seniorernas rapport visar tvärtom att sena arbetsår ofta blir betydligt mer värda än tidiga.
Vid samma lönenivå kan den med 40 års arbetsliv och ett något senare pensionsuttag få en flera tusen kronor högre månadspension livet ut än den som arbetat i 45 år, enligt rapportens beräkningar.
– Systemet belönar inte en tidig inträdesålder och ett långt arbetsliv. Bilden av att hela livets arbetsinsatser räknas lika för pensionen blir missvisande, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson.
Ger samma pension
Fler slutsatser i den 22-sidiga rapporten:
· ett extra arbetsår i slutet av arbetslivet kan vara minst fyra gånger mer värdefullt för pensionens nivå än om samma extra arbetsår genomförs i unga år
· för flera räkneexempel vid samma lönenivå kan omkring 30 års arbetsliv, kombinerat med en något senare uttagsålder, ge ungefär samma pension som efter 40–45 år i arbete
Förklaringen är att pensionen blir högre när den ska betalas ut under färre år, det vill säga den förväntade utbetalningstiden blir kortare.
Svårt att fortsätta
Rapporten för också ett resonemang som utgår från det faktum att många som börjar jobba tidigt och har långa arbetsliv bakom sig dessutom ofta har yrken som gör det svårt att arbeta högre upp i åldrarna.
Det väcker frågor om rättvisa och legitimitet, eftersom ett vanligt påstående i debatten om pensionssystemet alltså alltid har varit att hela livets inkomster ska påverka pensionen likvärdigt och att många års intjänande ska ge en högre pension.
Högre pensionsavgift
När den grundtanken inte fungerar i verkligheten behöver systemet renoveras och utvecklas.
– Pensionerna måste höjas och det ska löna sig att ha arbetat för sin pension oavsett när under livet arbetet har utförts, slår Maria Larsson fast.
– Ett första steg är en högre pensionsavgift genom omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, så att både dagens och framtidens pensionärer får del av högre inkomstgrundad allmän pension. Pensionssystemet behöver också ses över i sin helhet.
Kan kompensera
En uppsida av hur pensionssystemet fungerar i praktiken är att personer som kommer in senare i arbetslivet eller haft avbrott kan kompensera för frånvaron genom att arbeta något längre i slutet av arbetslivet.
Så urholkas legitimiteten
”Betydelsen av antalet arbetsår riskerar att överskattas medan uttagsåldern och tiden pensionen ska räcka underskattas. Legitimiteten kan också försvagas när systemet uppges vara ett livsinkomstsystem, men som i praktiken premierar senare uttag snarare än många och tidiga arbetsår.
Det finns därmed ett behov av att budskap om livsinkomsten och antal år i arbetslivet kompletteras med att uttagsåldern kan få stor påverkan på pensionen. Kommunikation och debatt kring pensioner bör vara saklig och transparent.”
Ur SPF Seniorernas rapport.
