Länge har Sverige bara haft symtomlindring och medkänsla att erbjuda patienter med Alzheimers sjukdom, men nu finns äntligen läkemedel som bromsar förloppet. Då väljer Sverige att stänga dörren för ett läkemedel som redan är godkänt i 53 länder.
Så skriver 35 av Sveriges ledande experter och läkare inom Alzheimerforskningen på DN Debatt.
Bakgrunden är att Rådet för nya terapier (NT-rådet) i ett beslut från 17 april avråder regionerna från att använda läkemedlet lecanemab (Leqembi) som bromsar sjukdomen.
Debattörerna hävdar att NT-rådets nej grundas på en hälsoekonomisk kalkyl med fundamentala brister.
Dessutom är NT-rådets underlag om priset sekretessbelagt, vilket försvårar insyn.
Beslutet bygger på en hälsoekonomisk analys från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) med antaganden som strider mot hur Alzheimers sjukdom utvecklas och hur en sjukdomsbromsande behandling fungerar, skriver debattörerna.
– Vi säger inte att lecanemab är ett mirakelläkemedel. Effekten är måttlig i de sjukdomsstadier där läkemedlet i dag används. Men det är ett läkemedel som bromsar sjukdomen. Det är vad våra patienter frågar efter. Det är vad familjerna hoppas på, skriver forskarna.
Tre miljarder
Läkemedlet är alltså godkänt i 53 länder med tillsammans tre miljarder invånare och ges till patienter i bland annat USA, Kina, Japan och Tyskland, men således inte i Sverige.
– Att det är pinsamt är en underdrift. Det är ett svek.
Nästa generations anti-amyloidläkemedel är redan på väg. Frågan är inte om, utan när de införs i svensk vård, hävdar debattörerna.
– Hur många patienter går miste om behandling i väntan på positivt besked från NT-rådet?
Se över
De 35 forskarna uppmanar NT-rådet att se över sin rekommendation och återuppta prisförhandlingarna. Man uppmanar också företagen att erbjuda ett pris som gör behandlingen kostnadseffektiv i Sverige.
– Ett rimligt första steg vore ett begränsat införande vid vissa specialistmottagningar, så att svensk vård kan börja samla erfarenhet innan behandlingen blir brett tillgänglig. Patientgruppen som uppfyller kriterierna är liten, vilket gör detta hanterbart.
Plånboken avgör
Forskarna pekar på risker för ökad ojämlikhet och diskriminering av patienter med Alzheimer.
– NT-rådets beslut innebär att den privata plånboken, inte det medicinska behovet, avgör vem som får behandling. De som kan betala, och som uppfyller kriterierna, reser redan i dag till kliniker utomlands.
Privat behandling kommer att öka och sannolikt etableras privata kliniker i Sverige.
– En sådan ojämlikhet tar Sverige normalt avstånd från.
Diskriminering
Debattörerna lyfter också frågan om beslutet blivit detsamma vid en annan diagnos än alzheimer.
– Trastuzumab vid bröstcancer och ocrelizumab vid multipel skleros (ms) är subventionerade i svensk vård trots jämförbar storlek på effekter och högre kostnader än lecanemab. Vid dessa andra sjukdomar finns det dessutom alternativ sjukdomsbromsande behandling, vilket saknas vid alzheimer.
Alzheimers sjukdom
Den vanligaste orsaken till kognitiv sjukdom (demens). I generationer har forskare letat efter ett sätt att bromsa sjukdomsprocessen. Det är nu möjligt med läkemedlet lecanemab som är en antikroppsbehandling som rensar bort beta-amyloid, den grundläggande förändringen vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet godkändes i EU i april 2025.
Källa: DN Debatt-artikeln som du hittar här.
Tunga namn skriver under
Ulf Andreasson, överkemist och docent i neurokemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Lisa Bjartmar, överläkare och med dr, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus
Nenad Bogdanovic, överläkare och professor i geriatrik, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Tobias Borgh Skillbäck, specialistläkare i allmänmedicin och med dr, Region Halland och Göteborgs universitet
Anne Börjesson Hanson, överläkare och med dr, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Sara Hall, överläkare och med dr, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Martin Hallbeck, överläkare och professor i neuropatologi, Universitetssjukhuset i Linköping och Linköpings universitet
Jörg Hanrieder, professor i neurokemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Vesna Jelic, överläkare och docent, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska institutet
Maurits Johansson, specialistläkare och med dr, Ängelholms sjukhus och Lunds universitet
Madelene Johanzon, överläkare och Silvialäkare, Region Örebro län
Michael Jonsson, överläkare och med dr, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Linus Jönsson, läkare och professor i hälsoekonomi, Karolinska institutet
Silke Kern, överläkare och professor i neuropsykiatri, Minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Miia Kivipelto, överläkare och professor i klinisk geriatrik, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Jan Marcusson, överläkare och professor emeritus, Västerviks sjukhus och Linköpings universitet
Niklas Mattsson-Carlgren, specialistläkare, docent och lektor i molekylär medicin, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Agneta Nordberg, överläkare och professor, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet
Katarina Nägga, överläkare och professor, Universitetssjukhuset i Linköping och Linköpings universitet
Sebastian Palmqvist, överläkare, docent och lektor i neurologi, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Joel Simrén, ST-läkare och med dr, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Ingmar Skoog, seniorprofessor, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Ruben Smith, överläkare och docent, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Erik Stomrud, överläkare och docent, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Björn Strindberg Lennhed, överläkare och Silvialäkare, Falu lasarett och Karolinska institutet
Stina Syvänen, professor i molekylär geriatrik, Uppsala universitet
Anders Wallin, professor i neuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
Danielle van Westen, överläkare, specialist i neuroradiologi och docent, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Eric Westman, professor, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Moa Wibom, specialistläkare i allmänmedicin och Silvialäkare, Kognitiva mottagningen, Ängelholms sjukhus
Anders Wimo, specialist i allmänmedicin och professor emeritus, Karolinska institutet
Bengt Winblad, professor i geriatrik, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
