Larmet: Så bryts äldreomsorgen ner

Allt fler vill sluta i äldreomsorgen. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet. Nästan tre av fyra har det senaste året övervägt att säga upp sig.

Det är arbetsvillkoren i äldreomsorgen som har försämrats på flera centrala områden, konstaterar forskarna vid Institutionen för socialt arbete.

Rapporten ”Allt fler vill sluta i äldreomsorgen – varför och vad kan göras?” baseras på enkätstudier med undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och äldreboende 2005, 2015 och 2025.

På frågan om man under det senaste året har funderat allvarligt på att sluta arbeta i hemtjänsten svarade 40 procent ja 2005, 46 procent 2015 och 72 procent 2025.

Arbetstiderna

För personal på äldreboenden är utvecklingen ungefär lika alarmerande: 40 procent 2005 blev 50 procent 2015 och 64 procent 2025.

– Arbetstiderna framstår som en särskilt problematisk del av arbetsvillkoren. Heltidsarbete har blivit vanligare och färre arbetar ofrivillig deltid, men samtidigt är det betydligt fler av de heltidsarbetande som vill minska sin arbetstid, säger Rebecka Strandell, lektor i socialt arbete och en av författarna till rapporten.

– En förklaring kan vara den ökade tidspressen och att arbetstiderna upplevs som mindre anpassade till familjeliv och sociala relationer. Det har också blivit vanligare att uppleva flera problem samtidigt, vilket bidrar både till fysisk och psykisk trötthet och till att fler vill sluta i sitt arbete.

Bättre villkor

Slutsatsen är ofrånkomlig, menar forskarna: Äldreomsorgens allt större utmaningar med personalförsörjning kan inte lösas utan förbättrade arbetsvillkor.

– För att fler ska vilja och orka arbeta kvar i sektorn krävs insatser på flera nivåer samtidigt, säger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.

– Framför allt handlar det om förbättrade arbetstider, bättre bemanning, minskad detaljstyrning och kontroll i kombination med ökat utrymme för stöd från chef och möjligheter att utvecklas i arbetet.

Rapporten presenterades på tisdagen (19/5) vid ett seminarium anordnat av fackförbundet Kommunal.

Ett misslyckande

I en kommenterande panel fanns socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och Socialdemokraternas Lena Hallengren, gruppledare i riksdagen och tidigare socialminister.

De båda var samstämmiga i att utvecklingen är ”ett misslyckande” och mycket ”sorglig att se”.

Medan Anna Tenje pekade på en rad beslut och utredningsuppdrag som språkkrav, bättre förutsättningar för äldreomsorgens chefer och nytt mätningssystem av hur många personal äldre möter i hemtjänsten, så fokuserade Lena Hallengren på behovet av ökade resurser.

Båda var överens om att det så kallade äldreomsorgslyftet – att kunna fortbilda sig på arbetstid – är en grundplatta för framtiden som måste prioriteras tydligt och långsiktigt.

Anna Tenje menade att regeringen har ”bockat av” 10 av 11 uppmaningar som Coronakommissionen riktade till regeringen efter pandemins katastrofala effekter inom äldreomsorgen.

LOV under lupp

Lena Hallengren underströk att om hon får makten efter höstens val så väntar sannolikt att nytt arbete med att ta fram en äldreomsorgslag.

Hon utlovade också inflationssäkrade statsbidrag och ett borttagande av karensavdraget.

Dessutom ifrågasatte Lena Hallengren lagen om valfrihet, LOV, i äldreomsorgen – något som kan sätta äldreomsorgen i centrum för en ideologisk och intensiv valdebatt.

Anna Tenje å sin sida underströk att de positiva exemplen som finns ute i landet måste spridas på ett effektivare sätt.

Med i panelen fanns också SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström och Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

– Rapporten ger en sorglig och mörk bild, men vi är inte förvånade. Det här har vi sett under lång tid, sa Peter Sikström.

– Egentligen borde det redan ha skett en massflykt av personal från äldreomsorgen. Man kan inte vara annat än imponerad av det engagemang och den lojalitet som finns.

Mer resurser

Peter Sikström betonade att mer resurser måste fram till äldreomsorgen. Politiken kan inte hela tiden skylla på yttre utmaningar som exempelvis försvarets investeringsbehov.

– Samtidigt ser vi i vårt hemtjänstindex att det inte bara är resurser som avgör kvaliteten. Det finns fantastiska kommuner men också rena skräckexempel utan att resurserna har skiljt sig åt kommunerna emellan.

Gemensamma tag

Peter Sikström efterlyste en politisk samling kring äldreomsorgen.

– Anna Tenje och Lena Hallengren har båda gjort sitt yttersta för att förbättra läget, men de har inte alla verktyg som behövs. Det är ju kommunerna som avgör hur det verkligen blir.

– Vi måste hitta en lösning som innebär att alla partierna ute i kommunerna tar ansvar för äldreomsorgen.

SPF Seniorerna har tidigare krävt en kriskommission för äldreomsorgen.

– Det vi kanske behöver mest av allt nu är en slags samarbetskommission där politiker på både nationell och lokal nivå ser till att samverka för att på riktigt förbättra äldreomsorgen.