Det finns många onödiga problem. Det menar Bodil Jönsson som tar upp flera exempel i sin krönika.
Det är mycket som en människa får stå ut med, både som gammal och som ung. Ibland får man bara finna sig i det men ibland kan man faktiskt göra något åt det. För det må vara hänt att det finns problem men man kan åtminstone rensa bort dem som drabbar en i onödan.
Ett exempel på ett alldeles onödigt problem är den utdragna väntan på provsvar. Antingen det handlar om en röntgenundersökning, biopsier eller enkla blodprover så ska man förstås inte behöva lämna provstället med mindre än att man har fått veta: ”du/din remitterande läkare/1177 får provsvaret i morgon/på fredag/om en vecka/ …” Redan en sådan information skulle göra stor skillnad. För då slapp man gå och undra och oroa sig så länge i onödan.
Ännu bättre vore det förstås om vården organiserade sig efter patientens rättmätiga behov att få veta genast, det vill säga samma dag. Detta skulle bara kräva att de algoritmer som styr bokningar och arbetsinsatser sätter patientens behov först. Vilket vore det enda rimliga. Orimlig är däremot denna väntan som vidtar då mätningen är avslutad, resultatet finns, men den mest berörda, patienten, får ändå inte veta. Det är snudd på förolämpande. I onödan.
Om priser: minns du de ohemult höga kostnaderna för långdistanssamtal förr i tiden? Både inrikes och utrikes. Dessa hängde med också långt efter det att de inte kostade dåvarande Telia något extra, det vill säga vi betalade alldeles i onödan. Till sist gjorde teknikutvecklingen, konkurrensen och kanske också inverkan av Jonas Birgerssons envisa protester att de värsta överpriserna försvann.
Men överpriser dyker ständigt upp på andra områden. Exempelvis kan vi som gärna sitter i lugn tågkupé i stället för i en standardkupé med alla dess mobiltelefonpratare ha skäl att fråga oss: vad finns det för skäl till att vi ska betala extra? Visst – lugnet är värt mycket för oss, men det kostar inte SJ ett öre extra. Minns du hur det förr i tiden fanns rökkupéer? Att sitta i dem skulle i och för sig kunnat betinga ett högre pris – där fanns ju faktiskt askkoppar och dessa krävde extrastädning. Men inte tog man ut ett pristillägg för de rökande resenärerna. För på rökkupéernas tid hade man ännu inte kommit på idén att varje val skulle kunna kosta extra.
Ett lite större och annorlunda exempel: det där med elkostnaden. Också om vi kommande vinter kanske inte får fullt så orimliga elräkningar som för ett år sedan (vattenmagasinen är ju fulla), gnager oron. I onödan.
Det är faktiskt inte rimligt att en hel nations hushåll och verksamheter går omkring och oroar sig för bautasvängningar på elmarknaden. Vad om prioritet för både elbolag och elnätsoperatörer vore att lyfta av oss den orosbördan?!
Jag skulle kunna göra min ”befria-oss-från-i-onödan-problemen”-lista mycket, mycket längre, men jag stoppar här. Det är mer både spännande och informativt om fler läsare av Senioren vill fylla på min utrotningslista. Hjälps vi åt kan den bli en god check-lista för SPF Seniorerna!
Jag slutar i stället min krönika med att säga att jag själv nu känner mig alldeles befriad, för nu arbetar tryckpressarna på med min bok Så fint att KUNSKAP finns! Ni har mött förstadier till den i denna krönikespalt. Tack för all den uppmuntran jag fått från er som liksom jag vill åstadkomma reaktioner mot allt det kunskapsförakt och vrålljugande som fördunklar tillvaron. b
Vill du läsa Bodils bok Så fint att kunskap finns?
Seniorens läsare får 20 procent rabatt fram till den 31 december. Skriv rabattkoden senioren i kassan.
https://langenskiolds.se/collections/all
Bodil Jönsson är fysiker, författare och professor emerita i rehabiliteringsteknik. Hon är även hedersdoktor vid Göteborgs universitet.
