Vi får tre dagar i ett torrt och sönderbränt Kalahari. Känns speciellt att få köra i egen bil i öknen. Det är varmt, riktigt varmt. Upp till 42 grader mitt på dagen. Stekhett, men bilens luftkonditionering klarar som väl är av att hålla stånd. Vi får höra att temperaturen går upp till 54 grader under årets 6 varmaste veckor.
Det är en udda djurvärld vi bjuds. Vi slås av att alla djur till viss del tagit öknens färger. Lejon med svart man är ett exempel. Det är ofta svårt att se djuren. Men i och med att det är torrt, knastertorrt, så tar djuren sig till vattenhålen. En morgon ser vi på första parkett en jakt där två lejon jagar och lägger ner en gemsbok (typ stort rådjur). Känns som vi vill rycka in och rädda gemsboken från lejonen. Något vi naturligtvis inte kan göra.
Sista dagen innan vi ska iväg upptäcker jag att kofångaren lossnat i tre av dess fyra fästpunkter. Konstaterar snabbt att det inte kommer gå att fästa kofångaren igen. Femtiofem mil på Kalahariöknens tvättbrädesvägar har definitivt gjort slut på kofångarens alla fästpunkter. Det blev dödsstöten.
Kofångaren får en ny lycklig ägare. En av parkvakterna blir överlycklig och berättar att han ska svetsa fast den på sin bil redan ikväll.
