Den nya tidens pensionärer
Jobba | jobbonärer
Arbeta, inte arbeta. Flexibel pension blir allt vanligare. Illustration Linnea Blixt

Den nya tidens pensionärer

Förut gick man i pension dagen efter sin 65-årsdag. Numera har forskare svårt att hitta en exakt pensionsålder eftersom många hoppar in och ut ur arbetslivet. De flesta klarar övergången från yrkeslivet bra. Men det finns skillnader i hur stor valfrihet man upplever när man ska gå i pension.

Tidningen Senioren
Publicerad 2022-03-18

Många fortsätter i dag att arbeta efter att de börjat ta ut pension. Det är vanligt med deltidsarbete högt upp i åldrarna. Även om de flesta fortfarande lämnar sitt arbete runt 65 års ålder är det långt ifrån alla som gör det.
Under 2000-talet har tiden för pensionering spridits ut, fler tar ut sin pension både tidigare och senare. Pensioneringen sker ofta stegvis, genom att man under en period både tar ut pension och yrkesarbetar.
Ungefär 30 procent av deltagarna i Hearts, ett forskningsprojekt som undersöker pensioneringsprocessen och hur den påverkar människor, var fortsatt yrkesverksamma efter 65 år.

Isabelle Hansson är projektansvarig för Hearts och beskriver bilden som ganska rörig:
– Vi frågar samma personer varje år och har sett oerhört mycket förflyttningar. Man går upp och ner i arbetstid och många börjar jobba igen efter att de slutat. Det gör det svårt att identifiera när man faktiskt går i pension.
Enligt henne kan orsaken vara både att pensionssystemen blivit mer flexibla och att arbetsmarknaden har förändrats. Det gör att man kan trappa ner i tid. Många har den typ av arbete som gör att man orkar jobba vidare.
När Hearts startade försökte forskarna ta fram ett så bra mått som möjligt för att mäta när en person blir pensionär. Man utgår dels från om personen tar ut ålderspension respektive är yrkesverksam, vilket alltså inte behöver utesluta varandra. Men man har också undersökt en mer psykologisk, identitetsmässig aspekt, vilket aldrig gjorts tidigare. Personer som står med en fot i arbetslivet och en fot i pensionärslivet har själva fått definiera om de ser sig som pensionärer eller som yrkesarbetande.
– Ungefär hälften ser sig som pensionärer och hälften som yrkesarbetande. Det varierar beroende på ålder. Före 65 är det vanligare att man inte vill definiera sig som pensionär, säger Isabelle Hansson.
Hearts bygger på enkäter som har skickats ut till tusentals människor under sju års tid och som ska skickas ut under minst två år till. Genom studien vill man ta reda på hur pension och fortsatt arbete efter 65 påverkar människors välmående, hälsa och livsstil.

Studien ger en relativt ljus bild av hur människor i pensionsåldern trivs med sina liv. Majoriteten av både de som går i pension och de som fortsätter att arbeta efter 65 mår bra. Människors välbefinnande påverkas i de flesta fall inte så mycket men ändå positivt av att gå i pension.
Det framgår att det finns en viss obefogad oro inför övergången. Före pensioneringen angav närmare 40 procent att de kommer att sakna den dagliga samvaron med andra och arbetets struktur. Efter pensionen var det bara 22 procent som saknade dessa aspekter av arbetet.
Skälen man anger både för att pensionera sig och för att fortsätta jobba är också till största delen positiva.
Det kan handla om att man vill gå i pension för att man längtar efter att bestämma över sin egen tid eller att man fortsätter att arbeta för att man trivs så bra.

HEARTS

(Health, Aging and Retirement Transitions in Sweden)
Projektet genomförs i forskargruppen Lifespan Development Lab (Lifelab) vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Det startade 2015 och inkluderar 5 913 personer födda mellan 1949 och 1955. Studien är en enkätbaserad longitudinell studie vilket innebär att samma människor får svara på samma frågor varje år. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) fram till 2023.

Dölj faktaruta

– De som fortsätter att arbeta gör det till största delen för att de gillar sitt jobb. De vill ha den sociala kontakten med andra, den dagliga stimulansen och fortsätta göra något som känns meningsfullt, säger Isabelle Hansson.
Det är dock inte hela bilden. En av tio känner sig pressade av sämre ekonomi efter pension och en lika stor andel tycker att de har svårt att anpassa sig till livet som pensionär.
Alla upplever heller inte att de har ett val inför pensionsbeslutet. Man kan vara tvungen att gå i pension av hälsoskäl eller fortsätta jobba för att man inte har råd att sluta.
Ungefär 20 procent av de som fortsatte att arbeta efter att de börjat ta ut pension gjorde det för att den ekonomiska situationen krävde det. Här fanns det stora könsskillnader, betydligt fler kvinnor än män fortsatte att arbeta eftersom de inte hade råd att sluta. Men även situationen på arbetsplatsen kan spela roll.

– Det kan handla om synen på äldre medarbetare på arbetsplatsen, vilka möjligheter du har att fortsätta och behålla din tjänst. Ibland finns bestämda regler som säger att efter Las-åldern avslutas anställningen. Men det kan också vara normer på arbetsplatsen, att man känner att man inte är lika behövd och uppskattad längre.
Forskningsprojektet Hearts fick nya medel förra året och riktas nu in mot vilka konsekvenser ett förlängt arbetsliv har för människors välbefinnande och hälsa. Man har redan sett att det finns skillnader när det gäller vilka som fortsätter att arbeta och vilka som inte gör det. Högre utbildade och män jobbar vidare i högre grad än lägre utbildade och kvinnor. Isabelle Hansson:
– Hälsan är naturligtvis också en viktig faktor. De som fortsätter att arbeta är de som mår bättre redan från början. Det gör att det är svårt att dra slutsatser om orsakssambandet.

Med ett förlängt arbetsliv finns det en risk att de sociala skillnaderna mellan pensionärer växer. De med sämst förutsättningar kan också hamna i en situation där de känner sig tvungna att fortsätta arbeta.
– De med goda hälsomässiga och ekonomiska förutsättningar kan få de positiva effekterna av att fortsätta jobba. Vi kan konstatera att de här skillnaderna finns och kommer nu framöver att närmare analysera effekterna av dem, säger Isabelle Hansson.

Text: Lena Frändberg

Läs också
Tidningen Senioren
Publicerad 2022-03-18

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas