Statiner på gott och ont
Foto Jurek Holzer
Hälsa | Medicin

Statiner på gott och ont

Debatten om läkemedelsbiverkningar har gått hög på Veteranens hemsida. Det kolesterolsänkande medlet statiner finns med i diskussionen. Vad säger forskarna?

Publicerad 2010-10-08

Statiner är ett av de mest ordinerade läkemedlen i Sverige. Det är kolesterolsänkande och används enligt Läkemedelsverkets årsbok 2009 av omkring 800 000 svenskar. För varje år ökar antalet med tusentals patienter.

Statiner produceras av många tillverkare och har olika namn, det vanligaste är Simvastatin, som enligt Apoteksbolaget levereras av 17 olika läkemedelsföretag. Mer än 60 procent av landets medelålders och äldre tar Simvastatin varje dag och behandlingen är ofta livstidslång. Det är »The biggest selling drug in the world« med beräknad försäljning på 20 miljarder dollar. I Sverige cirka en miljard kronor.

Nästan alla läkemedel ger biverkningar och risken måste alltid vägas mot nyttan. Studier har visat att 10-20 procent av akuta sjukhusinläggningar av äldre beror på läkemedelsbiverkningar. Hur ska läkarna veta om patientens symtom beror på biverkningar från medicinen?
Dåligt minne, muskelsvaghet och cancer till exempel är vanliga följder av stigande ålder. Äldre människor tar ofta många olika mediciner. Även om läkaren misstänker att det rör sig om biverkningar är det svårt att veta vilket av de många preparaten som är boven.

Risken för biverkningar ökar om man kombinerar statiner med andra läkemedel. De flesta läkare med några års erfarenhet har stött på äldre patienter som har 12-14 olika läkemedel och som hamnar på akuten för nedsatt allmäntillstånd, trötthet och yrsel. Om man tar bort en del av dessa läkemedel sker ofta en kraftig förbättring utan att man med säkerhet kan anklaga ett enstaka läkemedel för att ha orsakat försämringen.

Ofta är biverkningarna av statiner korta och lindriga, detta är några av de som rapporteras in:
Anemi, magbesvär som kväljningar, förstoppning, buksmärta, gasbildning, illamående, matsmältningsbesvär, diarré och kräkningar, allt från lindrig till uttalad smärta och svaghet i musklerna. Mer sällsynta fall handlar om en nedbrytning av muskelvävnad vilken i värsta fall kan leda till njursvikt.
Hur många som drabbas av de lindrigare biverkningarna är inte känt. Många av de mindre allvarliga passerar sannolikt utan att rapporteras eftersom patienten inte sätter sina besvär i samband med behandlingen eller helt enkelt slutar ta medicinen.

Diabetes, oavsett om blodfetterna är förhöjda eller inte, är en tillräcklig indikation för att behandla med statiner. Orsaken är att behandlingen minskar den förhöjda risk diabetiker har att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.
Att livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt länge. Livsstilsförändringar är helt klart att föredra. Rökstopp, motion och Medelhavskost och kanske att gå ner i vikt var tidigare läkarnas råd. Om inte det hjälpte satte man in mediciner.

Nu är det annorlunda. Råd om livsstilsförändringar är fortfarande första åtgärden, men ofta sätts medicinering in samtidigt. Det beror dels på att dagens mediciner har testats väl och visat sig vara säkra och ha få biverkningar. Dessutom har statinerna blivit mycket billigare.

Kritiker till statiner menar bland annat att kolesterol spelar en vital roll för hjärnans och nervsystemets funktion och att det låter äventyrligt att blockera hjärncellernas kolesterolproduktion genom statinbehandling, i synnerhet med kännedom om att flera rapporter har visat att ett lågt kolesterol är kopplat till störningar av hjärnans funktion.
Till exempel har man funnit att depression, självmordsförsök, återfall i kokainmissbruk och aggressivt beteende är mera vanligt hos personer med lågt kolesterol än hos andra. Andra forskare har beskrivit en långsam utveckling av minnesförlust och demens.

Förespråkare anser att statinanvändningen bör utvidgas. Det finns till och med forskare som föreslår en statintablett om dagen för att neutralisera riskerna med snabbmat. De menar att snabbmatskedjor ska ha gratis blodfettsänkare på menyn – precis som man får gratis ketchup till hamburgaren. Det meddelade American Journal of Cardiology i augusti i år.

Enligt författarna är riskminskningen vid daglig konsumtion av statiner större än riskökningen som är förbunden med ett dagligt extra fettintag motsvarande en Quarter Pounder-hamburgare med ost och en liten milkshake. De betonar att konceptet inte ersätter en hälsosam livsstil, men att det ändå skulle kunna ha goda hälsoeffekter till en låg kostnad.

Forskare vid University of Nottingham i Storbritannien har analyserat data från en stor primärvårdsdatabas med mer än två miljoner patienter i England och Wales, varav runt 225 000 nyligen hade inlett behandling med statiner. Forskarna konstaterar att statinanvändning ökar risken för grå starr, muskelsjukdom, akut njursvikt och förhöjda levervärden. De tre sistnämnda tillstånden är sedan tidigare kända biverkningar av statiner.

Riskökningarna kom fram när forskarna kontrollerade faktorer som ålder, rökstatus och andra sjukdomar. På den positiva sidan fann de att statiner tycktes skydda mot matstrupscancer och – som väntat – mot hjärt-kärlsjukdom.
Vinsten med sänkning av blodfetter för patienter över 85 år är okänd. Forskarna hittade inga samband alls mellan statiner och risk för till exempel Parkinsons sjukdom, demens och blodpropp.

Vissa tidigare studier har pekat på en koppling mellan användning av statiner och ökad risk för cancer, men ny sammanställning av data kan nu bli spiken i kistan för det eventuella sambandet.

Det är forskare vid University of Oxford i Storbritannien som gått igenom cancerförekomsten bland 166 000 personer. Efter fem års uppföljning hade deltagarna insjuknat i cancer eller dött av cancer i samma utsträckning oavsett om de behandlades med statiner eller inte.

Text: Bernt Andersson
Foto: Jurek Holzer

 

Lena Jonasson, professor och kardiolog vid regionssjukhuset i Linköping:

– Bland hjärtläkare är det väldigt få som är emot statiner. De som är det menar att det kan vara onödigt att förebyggande behandla personer som inte har någon hjärtsjukdom.

– När det gäller patienter som har en diagnos är vi överens om att statiner har bra effekt för att förebygga nya infarkter. Diabetiker behandlar vi alltid, eftersom sjukdomen innebär högre risk för hjärtproblem.

– Visst har statinerna biverkningar, men de är ganska få och kan oftast justeras med att sänka dosen eller byta preparat. Det finns positiva effekter också, bland annat har vi sett att statinerna lindrar reumatisk sjukdom och är inflammationshämmande.

Lars Nilsson, professor emeritus i farmakologi och sakkunnig I läkemedelsfrågor på SPF:

– Statiner är främst en förebyggande behandling och man måste behandla länge. Det finns ingen akuteffekt. Det är rimligt att medicinera medelålders personer i riskzonen för hjärtinfarkt på grund av högt kolesterol, men kanske inte alls för en 80-åring.

–    Läkarna bör tänka sig för innan de förskriver statiner till riktigt gamla människor, eftersom medicinens effekt är långsiktig. Biverkningar finns, men de är i de flesta fall inte särskilt allvarliga.

STORT PROJEKT SKA FÖRBÄTTRA VÅRDEN

Grundtanken med det pågående projektet Nationell patientöversikt, NPÖ, är att journalen ska följa patienten. Viktig medicinsk information som läkemedel ska finnas tillgänglig i hela landet oavsett om patienten får vård i landsting, kommun eller av privat vårdgivare.
Sedan 2004 har arbetet pågått för att hitta formerna för NPÖ.

Under 2009 genomfördes en provdrift i Örebro läns landsting och Örebro kommun.
Landstinget i Östergötland anslöt sig i december 2009 och där kommer under hösten 2010 också uppgifter som laboratoriesvar och vårdkontakter kunna visas.
Målet är att projektet ska vara genomfört i hela landet 2012.

LÄS OCKSÅ:

Debatten på Diskutera

Var med och diskutera själv!

De tio mest rapporterade medicinerna och antalet anmälningar 2009

Plats

Namn

Verksamt område

Antal

1

Pandemrix

vaccin mot svininfluensa

1 655

2

Waran

blodförtunnande och propplösande medel

196

3

Infanrix

vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta

162

4

Tetravac

vaccin mot difteri, polio, stelkramp och kikhosta

160

5

Remicade

behandling mot Crohns sjukdom, reumatism och psoriasis

128

6

Enbrel

antiinflammatoriskt medel vid Crohns sjukdom, artrit och proriasis

126

7

Enalapril

mot högt blodtryck och hjärtsvikt

125

8

Humira

mot bland annat Crohns sjukdom, artrit och psoriasis

97

9

Prevenar

vaccin mot pneumokocker

93

10

Simvastatin

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas