Rymdbasen Esrange, ca 45 km sydost om Kiruna, var målet när 34 förväntansfulla deltagare äntrade bussen vid Folkets Hus, med SPF i Kiruna som arrangör.
Färden ut från stan gick efter E10:an och vi passerade gamla stationsområdet där samtliga byggnader jämnats med marken. Vidare såg vi Bolagshotellet som förbereds för flyttning 2018. Hjalmar Lundbohmsgården flyttas i tre delar upp till området på Luossavaaras sluttning där ett antal hus redan placerats. Kvarteret Ullspiran har rivits i etapper. Stora förändringar sker i den världsunika klimatanpassade stadsplan som skapades i början av 1900-talet. Som ett stort utropstecken syntes Kirunavaaragruvans mörka branter på höger sida. Vi passerade Rymdhusbyn där Satellitbild sände ut bilder till hela världen när Tjernobylkatastrofen inträffade den 26 april 1986.
Forskningen har en lång historia i Kiruna. Miljö- och klimatförändringar har registrerats vid stationerna i Abisko i drygt 100 år och Tarfala med 60 år av glaciärforskning. EISCAT stationens stora parabolantenn är symbolen för rymdstaden Kiruna. Vid Institutet för Rymdfysik, IRF, bedrivs avancerad forskning inom rymd- och atmosfärsfysik. På plats finns även LTU satsningen Rymdcampus.
1964 togs beslutet av den europeiska rymdorganisationen ESRO att börja bygga upp rymdbasen Esrange. Två år senare stod anläggningen klar och den första raketen sköts upp i november 1966. Under namnet ESA drevs verksamheten fram till 1972 då Sverige tog över anläggningarna och driften i det nybildade Svenska Rymdaktiebolaget. Verksamheten har växt och omfattar idag även uppsändningar av forskningsballonger och mottagning av satellitdata samt kontroll av kommunikationssatelliter.
Då var vi framme vid resans mål. Esrange guiden Ann-Christin Grenevall tog emot oss och lotsade alla till säkerhetsvakten för utkvittering av passerkort. Nästa etapp var Visitors Centre där hon berättade om de föremål som i många fall gjort skarpa färder ut i rymden. Korta föredrag med filmer gav en heltäckande bild av Esrange som en plats där internationella forskargrupper möts och genomför sina experiment med rymdbasens personal som uppbackning.
Efter obligatorisk fotografering av gruppen var det dags för bussresan in till området och upp till Radarberget. Vi fick en milsvid utsikt mot området för raketuppskjutningar som sträcker sig ända upp till Treriksröset. Raketramper, ballongplan och parabolantenner inom närområdet fick sin beskrivning av Ann-Christin. Vid nedfärden syntes många parabolantenner på höjderna runtom.
Vi svänger in på platsen för ballonguppsändningar med en yta som motsvarar ca 40 fotbollsplaner. Stora byggnader kantar området. Där förbereds nyttolaster och preparering av ballongerna. Där fanns även det stora fordon, Herkules, som hanterar nyttolasten vid uppsändning. Mer än 550 ballonger har sänts upp från Esrange.
Färden går vidare till området där raketerna sänds upp. I de olika byggnaderna förbereds nyttolasterna med experimenten och monteras slutligen ihop till färdiga raketer och transporteras ut till de olika ramperna. Besöket i kontrollrummet för nedräkning och avfyrning var spektakulärt. Mängder av instrument övervakar processen och den röda Fire knappen provades, utan framgång. Startnyckeln saknades. Sedan blev det vandring ut i den friska luften. Rampen för uppsändning av den största raketen MAXUS var imponerande. Med sin motor på 10 ton fast bränsle lyfts raketen upp till maxhöjden 900 km och tyngdlösa experiment kan göras i upptill 15 minuter. 520 raketer har skjutits upp från Esrange sedan 1966
Rymden suger! All den information vi fått skapade en rejäl matlust. Matsalen i huvudbyggnaden bjöd på en välsmakande lunch. Efter det var det dags för återresa till Kiruna. Vår kunniga och trevliga guide Ann-Christin fick en välförtjänt stor applåd när vi lämnade Esrange.
En lyckad resa med massor av intressant information och nöjda kommentarer hördes i bussen varvat med stoltheten över Kirunas roll inom den naturvetenskapliga forskningen.
Text och bild: Bengt Josefsson SPF
