Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna, Gösta Bucht sakkunnig för vård och omsorg hos SPF Seniorerna och Yngve Gustafson, seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet, protesterar tillsammans med flera andra professorer mot Folkhälsomyndighetens exkludering av 84-plussare.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet lyfter debattörerna att det visserligen är positivt att Folkhälsomyndigheten (FHM) planerar att genomföra en extra omgång av den så kallade Folkhälsoenkäten, där även frågor om hur personer berörs av den pågående pandemin kommer läggas till.
Hårt drabbade
Men återigen stannar myndighetens intresse vid 84 års ålder. Ett ”olyckligt exempel på det som kan kallas systemisk eller strukturell åldersdiskriminering.”
– Det är nu som den viktigaste kunskapen om covid-19-pandemins följder kan dokumenteras. Många äldre personer över 84 år är troligen mycket hårt drabbade av den isolering och ensamhet som pandemin har framtvingat. Folkhälsoenkäten kan inte ge oss alla svaren, men åtminstone en del svar om hur den livssituationen har tett sig, skriver debattörerna.
Frågar 40 000 människor
Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Folkhälsomyndigheten står bakom undersökningen som genomförs vartannat år. 40 000 människor i åldrarna 16-84 år tillfrågas.
Får inte frågan.
Dölj faktaruta
Det krävs ändring av FHM:s organisatoriska praxis för att tillrättalägga den systemiska åldersdiskriminering som diskrimineringslagstiftningen inte rår på, framhåller man.
– Det är avgörande att vi gemensamt försöker minimera inflytandet av snedvridna, ålderistiska föreställningar om äldre personer och åldrandet i den pågående kunskapsproduktionen. Kunskapen om de allra äldsta är extra viktig eftersom de kommer öka både i antal och i andel av den totala befolkningen de närmaste årtiondena.
Utöver värdefulla data skulle en förändring av FHM:s urvalspopulation också bli ett betydelsefullt signalvärde för exempelvis andra myndigheter och samhället i stort om att hela befolkningen – oavsett ålder – är att räkna med.
Inte representativ
Exkludering av åldersgrupper som är mest drabbade av det som faktiskt undersöks är inget unikt för myndigheter. En effekt av obefogad exkludering av äldre personer i kliniska studier leder då till att undersökningspopulationen inte blir representativ, konstaterar de elva debattörerna.
– Av det följer att forskningsresultaten blir betydligt svårare att tillämpa för målpopulationer som faktiskt är hårdast drabbade av den undersökta problematiken.
Elva kritiker
Fredrik Snellman
fil dr, universitetslektor i socialt arbete, Umeå universitet
Birgitta Olofsson
professor i omvårdnad, Umeå universitet
Clary Krekula
professor i sociologi, Karlstads universitet
Erik Rosendahl
professor i fysioterapi, Umeå universitet
Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna
Gustaf Bucht
sakkunnig för vård och omsorg, SPF Seniorerna, professor emeritus i geriatrik, Umeå universitet
Håkan Jönson
professor vid Socialhögskolan, Lunds universitet
Ingeborg Nilsson
professor i arbetsterapi, Umeå universitet
Lillemor Lundin-Olsson
seniorprofessor i fysioterapi, Umeå universitet
Stina Johansson
professor emerita i socialt arbete, Umeå universitet
Yngve Gustafson
seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet
tidningenseniorenEtt nytt nummer av tidningen Senioren har delats ut till SPF Seniorernas medlemmar. Bland mycket annat hittar du en lång intervju med folkkära författaren Stina Ekblad. Den intervjun finns också på senioren.se. Är du inte medlem och vill ha tidningen? Gå in på spfseniorerna.se och läs hur du gör för att bli medlem. #tidningensenioren#spfseniorerna#stinaekblad
tidningenseniorenHåller du med?
#Repost@josefinesundstrom with @get_repost
・・・
Kolla! Carmen Dell’Orefice heter hon och är mer än 80 år gammal. Paradoxalt nog kan det finnas en poäng i att hon är snygg och gammal, för att dämpa rådande utseende- och åldersfixering, tänker jag. Egentligen skulle man önska att hennes skönhet inte hade någon betydelse. Men i kombination med imponerande ålder gör den nog det lättare för oss yngre att fatta att äldre personer är människor (hepp-tänk va!!) som alla andra. Har du också tänkt på hur få gamla man ser? (Jag menar alltså inte kopplat till pandemirestriktioner, jag menar generellt.) Gamla människor är ju i stort sett osynliga. I media, både i traditionell media och här i flödet. Osynliga på arbetsmarknaden här i Sverige. Osynliga i debatten. I politiken. Inte i andra länder, men här. Här handlar det om äldre när man pratar åldringsvård och pensionskostnader. Aldrig i andra sammanhang. Aldrig i wow-sammanhang. Så vill jag inte ha det. Det är dags att synliggöra äldre. Jag vill se fler äldre (speciellt kvinnor) i film och i tv. Jag vill att de uppkäftigt leder tv och radio, inte bara gästar. Gärna barnprogram också. Jag vill höra fler gamla sjunga hits, coolt och på allvar, ja som Leonard Cohen. Jag vill få möjlighet att suga i mig erfarenheter och kunskap från äldre människor. Jag vill inspireras också. För att det skall vara möjligt måste de äldre ju synas/höras. Så låt oss blanda upp åldrar mer. Och kön. Nej, ung och rebellisk kvinna i en panel är inte piggt och nytänkande, det är faktiskt norm som konstellation idag. Man undrar varför vi inte kommit längre. Andra diskrimineringsfrågor och unkna normer har vi ju vädrat bort. Det är som om hela samhället förlamats av skräck inför gamla människor. Som vore ålderdom en pestsmitta, endast farlig för oss i norr. Sjukt ju. Vi blir ju allt äldre. Att skippa ålderssegregationen i Sverige gör vi inte enbart för de gamlas skull, tänker jag. Det skulle gagna oss alla. Jag tror att om vi upphör med snuttifiering av gamla kommer vi kräva bättre åldringsvård på köpet och antagligen få färre ensamma människor. Detta är anledningen att jag lyfter en skitsnygg Carmen.
tidningensenioren”Inom broderi är det poppis att brodera lite budskap från vår tid på gamla bonader. Visst finns det en uns av sanning i det citat jag piggat upp mitt loppisfynd? Än är vi inte uträknade”, skriver Kerstin Nettelblad i vår Facebookgrupp ”Kreativ Senior”. Visst är det en kul idé! Gillar du också att baka, snickra, sy, måla, dreja, smida, dikta, brodera, arrangera blommor eller vara kreativ på andra sätt? Välkommen med i gruppen!