Äldre stängs ute när folkhälsa kartläggs

Folkhälsomyndigheten fortsätter att göra sin stora Folkhälsoenkät utan att fråga några 85-plussare. Helt oacceptabelt, anser en lång rad debattörer.

Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna, Gösta Bucht sakkunnig för vård och omsorg hos SPF Seniorerna och Yngve Gustafson, seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet, protesterar tillsammans med flera andra professorer mot Folkhälsomyndighetens exkludering av 84-plussare.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet lyfter debattörerna att det visserligen är positivt att Folkhälsomyndigheten (FHM) planerar att genomföra en extra omgång av den så kallade Folkhälsoenkäten, där även frågor om hur personer berörs av den pågående pandemin kommer läggas till.

Hårt drabbade

Men återigen stannar myndighetens intresse vid 84 års ålder. Ett ”olyckligt exempel på det som kan kallas systemisk eller strukturell åldersdiskriminering.”

– Det är nu som den viktigaste kunskapen om covid-19-pandemins följder kan dokumenteras. Många äldre personer över 84 år är troligen mycket hårt drabbade av den isolering och ensamhet som pandemin har framtvingat. Folkhälsoenkäten kan inte ge oss alla svaren, men åtminstone en del svar om hur den livssituationen har tett sig, skriver debattörerna.

Frågar 40 000 människor

Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Folkhälsomyndigheten står bakom undersökningen som genomförs vartannat år. 40 000 människor i åldrarna 16-84 år tillfrågas.

Dölj faktaruta

Det krävs ändring av FHM:s organisatoriska praxis för att tillrättalägga den systemiska åldersdiskriminering som diskrimineringslagstiftningen inte rår på, framhåller man.

– Det är avgörande att vi gemensamt försöker minimera inflytandet av snedvridna, ålderistiska föreställningar om äldre personer och åldrandet i den pågående kunskapsproduktionen. Kunskapen om de allra äldsta är extra viktig eftersom de kommer öka både i antal och i andel av den totala befolkningen de närmaste årtiondena.

Utöver värdefulla data skulle en förändring av FHM:s urvalspopulation också bli ett betydelsefullt signalvärde för exempelvis andra myndigheter och samhället i stort om att hela befolkningen – oavsett ålder – är att räkna med.

Inte representativ

Exkludering av åldersgrupper som är mest drabbade av det som faktiskt undersöks är inget unikt för myndigheter. En effekt av obefogad exkludering av äldre personer i kliniska studier leder då till att undersökningspopulationen inte blir representativ, konstaterar de elva debattörerna.

– Av det följer att forskningsresultaten blir betydligt svårare att tillämpa för målpopulationer som faktiskt är hårdast drabbade av den undersökta problematiken.