Rapport: En skyldighet att se till att alla får mat
Nyheter | Undernäring
Foto: Getty Images

Rapport: En skyldighet att se till att alla får mat

Fyra av tio kommuner i Sverige serverar inte tillräckligt med mat till äldre med omsorg. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket.

Jan Arleij
Publicerad 2022-01-25

Rapporten understryker det sedan länge kända faktumet att undernäring är vanligt bland personer som har äldreomsorg.

Situationen är något förbättrad sedan 2018, då Livsmedelsverket senast undersökte läget i landets kommuner.

Men ändå uppger fortfarande bara 60 procent av kommunerna att man serverar sex eller fler måltider på alla sina särskilda boenden.

– Det är alldeles för få. För en äldre person med dålig aptit kan sex små måltider vara skillnaden mellan liv och död, säger Emelie Eriksson, projektledare på Livsmedelsverket.

För äldre med sämre aptit tenderar portionerna att bli för små och näringsfattiga jämfört med vad kroppen behöver. Det gör att äldre oftare behöver fylla på med energi och protein, fortsätter Emelie Eriksson.

Ju mindre portioner den äldre orkar äta desto fler små måltider behövs, konstaterar man i rapporten.

– Det handlar inte om att äta stora lass, utan fylla på ofta för de som äter för lite åt gången. Det kan exempelvis vara att dricka ett glas mjölk i stället för vatten, äta ett ägg till mellanmål eller en liten smörgås på kvällen, utöver frukost, lunch och middag, säger Emelie Eriksson till Senioren.

Emelie Eriksson.

Men för den som inte har lust att äta är det lätt att dessa små måltider inte blir av och det totala energi och näringsintaget blir för lågt.

– När energiintaget blir för lågt tar kroppen energi från musklerna. Det leder på sikt till mindre funktion och rörlighet, ökad risk för fall, undernäring och beroende av hjälp från samhället för att klara vardagen. Fall är också den största orsaken till att äldre skadar sig.

Kunskapen brister

Rapporten konstaterar vad som krävs av äldreomsorgen:

”För att det ska fungera i praktiken behövs rutiner kring alla de måltider som ska förberedas, tillagas och serveras under hela dygnet. Omsorgspersonal behöver ha tillräcklig kunskap om nutrition, måltider och äldres hälsa och få stöd och tillräckligt med tid för att kunna utföra allt arbete som måltiderna kräver.”

– Det är en brist i kunskap runt om i landet, bekräftar Josephine Garpsäter, nutritionist och ordförande för Dietisternas riksförbund, sektionen för äldre.

– Det skulle behövas fler dietister som stöttar upp, men också att kompetensen höjs bland våra sjuksköterskor och läkare som behandlar de här patienterna.

En skyldighet

Emelie Eriksson håller med.

– Kunskapen behöver höjas generellt. Alla utbildningar inom vård och omsorg behöver stärkas med kompetens om nutrition och måltider, så att kompetensen är högre redan från start.

Att förebygga undernäring är kommunens skyldighet och att ta reda på om en individ har ätit och druckit tillräckligt är avgörande för annan medicinsk behandling, slår Emelie Eriksson fast.

– Ändå är det inte självklart att nutritionsstatusen bedöms inom vården och omsorgen. Inom äldreomsorgen behöver måltider vara en central del av verksamheten och vardagen för de äldre, men för att det ska fungera i praktiken behövs bra rutiner, kompetens och tid för själva måltiderna och för att utveckla dem.

Kartläggningen, som bygger på svar från 209 av landets 290 kommuner, visar också att i genomsnitt hälften av de äldre äter mat från äldreboendets eget kök, övriga äter från så kallade mottagningskök.

Äldreboenden som har ett tillagningskök i anslutning till boendet kan lättare anpassa måltiderna efter de äldres behov och önskemål, konstaterar Livsmedelverket i rapporten.

Dofter från köket kan också hjälpa aptiten på traven. Ett tillagningskök ger också större möjligheter att integrera måltiderna i verksamheten, till exempel genom att de äldre är med och hjälper till vid matlagningen eller ordnar fika.

En annan fördel med tillagningskök är att mängden matsvinn kan minska, eftersom det blir lättare att ta hand om och återanvända rester.

En god och trivsam måltid bidrar också till livskvaliteten och kan ge dagen struktur och mening. För att utnyttja måltidens hela potential behöver måltidspersonal och omsorgspersonal samverka, utöver den dagliga dialog som verksamheten kräver.

Många drabbas

Men i Livsmedelsverkets kartläggning uppgav bara 65 procent av kommunerna att det finns en samverkan.

Många berörs. Det bor ungefär 84 000 personer på äldreboenden i Sverige.

”Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje stat är skyldig att tillgodose sina medborgare.” konstaterar Livsmedelsverket i rapporten.

Vad bör då först och främst göras från statligt håll, alltså från regering och riksdag för att fullgöra sin skyldighet?

– Medvetenheten om att det finns en ekonomisk aspekt för människor som riskerar undernäring behöver öka så att måltider inte väljs bort av den anledningen. Sedan behövs alltså långsiktiga satsningar på kompetens bland alla yrkesgrupper kring äldre, från biståndshandläggare till hemtjänstpersonal, beslutsfattare och medicinskt ansvariga.

– Kostnader för måltider och insatser för att förebygga undernäring behöver ställas mot vad konsekvenser av undernäring kostar – som fall, längre vårdtid och så vidare.

Vad kan mer göras för att kommunerna ska bli bättre på det här området?

– Kommunernas ansvariga nämnder behöver sätta mål för och följa upp hur omsorgen fungerar och hur måltiderna bidrar till en god omsorg.

Kan kommunala pensionärsråd ha en roll i att påverka kommunernas ansvariga nämnder?

– Pensionärsföreningar är jätteviktiga för att driva äldrefrågor och för att äldreomsorgen ska utgå från äldres perspektiv och behov.

Fakta som sparkar

På Livsmedelsverkets hemsida kan man hitta uppgifter om den egna kommunen, något som kan vara av intresse för ledamöter i kommunala pensionärsråd.

Här finns både kommunövergripande fakta och specifika data om måltider i äldreomsorgen, redovisade per kommun 2021.

Dölj faktaruta

En viktig åtgärd för att förebygga undernäring hos äldre som bor hemma med hemtjänst är att låta måltidslösningarna utgå från individens önskemål och behov.

Det är dock enligt rapporten bara hälften av kommunerna som erbjuder flera olika typer av måltidsstöd.

Endast en tredjedel av kommunerna erbjuder matlagning i hemmet, och då oftast högst 20 minuters matlagningsstöd. I en fjärdedel av kommunerna kan de äldre få ledsagning till en restaurang och i sex procent av kommunerna kan man också få en måltidsvän, det vill säga någon att äta tillsammans med.

Äldre med hemtjänst har hög risk att drabbas av undernäring, och också för dem är det viktigt med många små näringstäta mellanmål, betonar Livsmedelverket i rapporten.

Fattigdom kan leda till undernäring

Citat ur rapporten Livsmedelsverkets rapport ”Fakta om offentliga måltider 2021”:

”Trots regeringens mål om ökad jämlik hälsa finns betydande hälsoskillnader mellan män och kvinnor och mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader kvarstår, och förstärks i vissa fall, i hög ålder.

”Levnadsvillkoren påverkas av många olika faktorer, inte minst den ekonomiska situationen, och forskning pekar mot att vi år 2040 kommer att se en ny och omfattande fattigdom bland äldre personer. Störst risk att hamna i fattigdom har kvinnor och utlandsfödda.”

”Varje år publiceras Fattigdomsrapporten av Sveriges Stadsmissioner som belyser människors utsatthet, där lyfts pensionärer som en av de grupper som löper större risk att inte ha råd, eller prioritera bort mat av ekonomiska skäl.”

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2022-01-25

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas