Konstitutionsutskottet (KU) kritiserar regeringen på en rad punkter för brister i hanteringen av pandemin.
Äldreomsorgen finns med i många delar av kritiken från KU, som också sätter fokus på testning och smittspårning.
– Man hade kunnat påbörja storskalig testning betydligt tidigare om man hade agerat mer skyndsamt, säger KUs ordförande Karin Enström till TT.
– Tittar man på de brister som KU pekar på finns ett antal exempel på att man inte fattat rätt beslut vid rätt tidpunkt och inte påbörjat arbetet tillräckligt skyndsamt.
Oklart ansvar
Oklarheterna i ansvarsfrågan och i frågan om ersättning för utökad testverksamhet bidrog till att testningen inte ökade i förväntad takt, konstaterar KU som tycker att regeringen hade kunnat ingå en överenskommelse tidigare.
Likaså gick det inte tillräckligt fort för regeringen att ändra förordningen om statsbidrag till regioner och kommuner, eller att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att utöka testningen.
Boende och anhöriga
En annan huvudkritik gäller besöksförbuden på landets särskilda boenden.
Även här borde regeringen ha agerat mer aktivt med nationell vägledning och styrning, anser KU.
När förbudet förlängdes skulle frågan dessutom ha beretts bredare.
Mot den bakgrunden borde regeringen, när ärendet inte längre var lika brådskande, exempelvis ha bett om synpunkter från fler instanser för att belysa konsekvenserna av en förlängning för de boende och deras anhöriga. Sådana åtgärder borde dessutom ha genomförts så tidigt som möjligt”, skriver KU.
Skyddsutrustning
Ytterligare ett område där regeringen drar på sig kritik handlar om vad man gjorde för att säkra tillgången på skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel inom hälso- och sjukvården.
”Enligt KU skulle regeringen ha genomfört åtgärder tidigare än vad som skedde för att säkra tillgången på skyddsutrustning och annan materiel inom samhällsviktig verksamhet vid sidan av hälso- och sjukvården”, skriver KU.
Sex punkter
Här är de sex områden ett enigt konstitutionsutskott lyfter särskilt i sin granskning av regeringens sätt att hantera pandemin.
• Testningen. Oklarheter i ansvarsfrågan och ersättningen bidrog till att testningen inte ökade i förväntad takt.
• Regeringen borde också ha agerat mer aktivt med nationell vägledning när det gäller besöksförbud på äldreboendena.
• Förordningen om statsbidrag till regioner och kommuner, samt uppdraget till Folkhälsomyndigheten om att skyndsamt ta fram en nationell strategi för testningen, bereddes inte tillräckligt snabbt.
• Regeringen väntade för länge med att lägga fram förslag på pandemilagen.
• Besluten om att införa deltagargränser för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar innebar betydande inskränkningar i grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
• Åtgärderna för att säkra tillgången på skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel inom hälso- och sjukvården var inte tillräckliga.
Men det var oklart vem som skulle köpa in produkter till kommuner och regioner, konstaterar KU. Flera leverantörer av sjukvårdsmateriel uppfattade det som att de endast skulle sälja till Socialstyrelsen.
Uppdraget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om att göra en behovsanalys borde också ha kommit tidigare.
Debatt väntar
Utskottet presenterade sitt granskningsbetänkande på torsdagen (3/6). Riksdagen ska debattera den 14 juni.
