”Äldreomsorgen i Sverige har ingen röst”
Nyheter | Coronakommissionen
Foto: Colourbox

”Äldreomsorgen i Sverige har ingen röst”

Det är stötande och mycket förvånande att inse hur lite våra viktigaste myndigheter känner till om äldreomsorgen. Det säger professor Mats Thorslund, ledamot i Coronakommissionen.

Jan Arleij
Publicerad 2020-12-17

I tisdags (15/12) presenterade Coronakommissionen sitt första delbetänkande om orsaker bakom pandemins svåra följder inom äldreomsorgen.

Igår onsdag (16/12) analyserades rapporten i ett seminarium anordnat av SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle.

Mats Thorslund redovisade kommissionens viktigaste iakttagelser och förslag och framhöll att det kommer att krävas stora resurstillskott för att förverkliga den kvalitetsförbättring som är nödvändig för att på riktigt kunna skydda äldre på äldreboenden.

Mats Thorslund.

– Regeringen skjuter till fyra miljarder per år till äldreomsorgen, och det låter ju mycket. Men äldreomsorgens driftkostnad är faktiskt 130 miljarder varje år. Då är förstärkningen tre procent vilket inte på långa vägar räcker för att på riktigt förändra och förbättra äldreomsorgen på det sätt som är nödvändigt, konstaterade Mats Thorslund.

– Det behövs ett paradigmskifte i hur äldreomsorgen prioriteras.

Fyra röster

Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal
Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet, medverkande till Coronakommissionens underlag
Mats Thorslund, ledamot i regeringens Coronakommission, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska Institutet
Martin Tivéus, vd och koncernchef, Attendo
Samtalet leddes av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare vid SNS.

Dölj faktaruta

Marta Szebehely menade att samhället behöver acceptera att skattehöjningar är nödvändiga om äldreomsorgen ska kunna finansieras tillräckligt.

– Det har stor betydelse för hela samhället att äldreomsorgen fungerar. Det har exempelvis kommit till uttryck under pandemin genom att pressen på många anhöriga gjort att de fungerar sämre på arbetet.

Marta Szebehely.

– Som både WHO och OECD har konstaterat är äldreomsorgen eftersatt i många länder, också i Sverige. Den är underfinansierad, fragmenterad, utbildningsnivån är inte tillräckligt hög, man har dålig bemanning och dåliga anställningsförhållanden. Det är inte förvånande att en pandemi drabbar äldreomsorgen på det som skett.

Men det handlar också om att förstärka äldreomsorgens ställning i lagen.

– Äldreomsorgen ska nå upp till som det heter skälig nivå, vilket är juridiskt svagt och kommer ur den gamla fattigvårdslagstiftningen. Exempelvis har barnomsorgen ett starkare lagstöd. Det leder till att äldreomsorgen alltid prioriteras lägre när det kommer till fördelning av resurser.

Kommunals ordförande Tobias Baudin höll med om resonemanget och välkomnade Coronakommisssionens förslag om förbättrat lagstöd liksom socialminister Lena Hallengrens besked att en utredning nu ska ta fram förslag till en äldreomsorgslag.

Tobias Baudin.

– Det är positivt. Överhuvudtaget kände jag en glädje över Coronakommissionens analys och förslag. Det ligger nära det vi har påtalat under lång tid, sa Tobias Baudin som också underströk hur sorgligt det kändes att höra kommissionens exakta beskrivning av den enorma tragedi som utspelats på svenska äldreboenden.

Martin Tivéus, vd och koncernchef för Attendo ansåg också att Coronakommissionens rapport är en korrekt beskrivning av de svagheter som finns i äldreomsorgen.

– Rapporten är en väldigt bra genomlysning av första vågen, då Sverige och svensk äldreomsorg stod helt oförberedd utan egentlig support från varken myndigheter eller regioner.

Krissamordningen måste nu analyseras och stramas upp, fortsatte Martin Tivéus, som sa att myndigheterna i övriga nordiska länder har agerat väsentligt snabbare och mer kraftfullt än i Sverige. Det har varit enklare att navigera. Det har inte funnits samma otrygghet som i Sverige.

Martin Tivéus.

– Vi var också påfallande sena i Sverige, både vad gäller inköp av skyddsutrustning och särskild testkapacitet. Det fungerade tidigt i alla nordiska länder, men alltså inte i Sverige.

Attendo driver äldreboenden och hemtjänst på ett 70-tal orter i Sverige. Man har äldreboenden också i Danmark, Finland och Norge. Sammanlagt driver man cirka 350 äldreboenden.

– I Finland blev vi och andra stora utförare redan i början av mars inbjudna varje vecka att tala med hälso- och sjukvårdsministeriet. Vi kunde visa på våra erfarenheter och föreslå åtgärder. I Sverige var det omöjligt att ens komma fram. Man blev istället bollad mellan regioner, myndigheter, smittskyddsorganisationer. Det rådde en delegering av ansvar som inte fungerade.

Riktlinjerna har varit otydliga, summerade Martin Tivéus. Myndigheterna i Sverige har inte haft fokus på äldreomsorgen.

– Äldreomsorgen i Sverige hade ingen röst. Det hade den i de andra länderna.

Drömmar och önsketänkande

Mats Thorslund fick frågan om vad som förvånat honom mest under arbetet med rapporten.

– Jag är förvånad över att så många personer på Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har kommenterat brister i äldreomsorgen med att man inte hade en aning om att det ser ut som det gör. Hur kan man ha missat hur äldreomsorgen ser ut? Drömmar och önsketänkande verkar ha varit förhärskande. Det både stör mig och är mycket förvånande.

Marta Szebehely:

– Socialstyrelsen hade fram till 2009 en äldreenhet. Den togs bort när man gick från sakområdesorganisation till processorganisation. De andra nordiska ländernas motsvarigheter till Socialstyrelsen har en äldreenhet. Därmed tror jag att man har en tydligare direktkontakt in i ledningen. Det kan ha haft betydelse, även om jag är säker på att man har kompetens på Socialstyrelsen.

Saknas statistik

Både Marta Szebehely och Mats Thorslund framhöll vikten av att information om smittade och döda äldre i särskilt boende måste redovisas offentligt.

– Vilka äldreboenden har drabbats? Hur mycket har de drabbats? Varför har de drabbats? Vi behöver mycket mer kunskap om detta, så att vi kan lära av erfarenheterna, men också för att kunna stötta den personal i de boenden som har drabbats och som ibland skuldbeläggs på ett olyckligt sätt, sa Marta Szebehely.

– Många äldreboenden i områden med hög samhällssmitta har klarat krisen utan att äldre dött. Andra har inte klarat det alls, med många smittade och döda. Man måste kunna studera dessa skillnader för att kunna förstå vad som kan förklara skillnaderna.

Det är SNS

Seminariet ingår i SNS serie om Coronakrisen och anordnades inom ramen för forskningsprojektet Vård och omsorg i det 21:a århundradet.

Studieförbundet Näringsliv & Samhälle, SNS, grundades 1948 av en grupp unga, samhällsengagerade företagsledare med en gemensam idé om samhällsvetenskap som verktyg för ekonomiska och sociala framsteg. Ungefär 260 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer har tecknat medlemskap i SNS.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2020-12-17
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas