Söker svar bakom katastrofen i svenska äldreboenden
Nyheter | Pandemin
Marta Szebehely.

Söker svar bakom katastrofen i svenska äldreboenden

Norge, Danmark och Finland såg äldreomsorgen tidigt i pandemin. Men inte Sverige. Den slutsatsen drar flera av Skandinaviens främsta äldreforskare.

Jan Arleij
Publicerad 2020-11-11

Äldreomsorgens svaga ställning kom att få betydelse för den katastrofala utveckling som sedan följde på de svenska äldreboendena.

Perspektivet presenterades av Marta Szebehely, professor vid Stockholms universitet under ett webbsänt seminarium på tisdagen (10/11) i Karolinska institutets regi.

Tillsammans med sina norska och danska kollegor analyserade Marta Szebehely vad som kan förklara de höga svenska dödstalen på äldreboendena jämfört med Norge och Danmark.

Sticker ut

Den svenska dödskurvan under våren på särskilda boenden sticker ut på ett extremt sätt, både i jämförelse med de övriga nordiska länderna men också i jämförelse med hur covid-19 har drabbat svenska äldre i hemtjänst och i ordinärt boende.

Forskarna var också eniga om att en huvudförklaring ligger i den höga smittspridningen i det svenska samhället, jämfört med Norge och Danmark som stängde ner sina samhällen i mycket högre grad och dessutom tidigt i pandemin.

Komplext

Lägre smittspridning i samhället innebär sannolikt att äldreboendena och de äldre har skyddats på ett helt annat sätt än i Sverige.

Men att det finns ett samband mellan låg smittspridning utanför och i äldreboendena är inte med säkerhet detsamma som att det är nedstängningen som har orsakat lägre smittspridning i båda, betonar Marta Szebehely.

Små äldreboenden är bättre än stora

Det finns ett flertal tänkbara och troliga orsaker till att Sverige drabbades så hårt. Skillnader i pandemiberedskap i form av otydlighet och långsamhet i fråga om skyddsutrustning, testning och riktlinjer är ett område som behöver analyseras.

Dessutom får man göra skillnad på exempelvis Stockholmsområdet, som drabbades extremt hårt, och andra områden inom Sverige som klarade sig betydligt bättre.

Stänga ner

Den danska professorn Tine Rostgaard och norska Mia Vabø betonade, bland mycket annat, betydelsen av sina länders statsministrar och deras tydliga signaler i samband med pandemins utbrott.

– I Sverige har vi en ordning som innebär att regeringen lyssnar på expertmyndigheterna. Då blir myndigheternas kunskap om hur äldreomsorgen fungerar av oerhört stor betydelse. Det finns skäl att ifrågasätta om nivån på kunskapen om äldreomsorgen inom Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har varit tillräcklig, sa Marta Szebehely.

– Det var slående på myndigheternas presskonferenser hur frånvarande äldreomsorgens villkor var. Sjukvårdens behov och villkor kom att dominera nästan totalt.

Forskning

Olika sätt att organisera äldreomsorgen kan också spela stor roll. Betydelsen av arbetsvillkor för personalen och utbildningsnivåer på undersköterskor eller graden av läkarnärvaro är tre exempel.

– Svensk äldreomsorg har genomgått påtagliga försämringar, man har flest timanställda, blandad utbildningsnivå, få sjuksköterskor, minst kontakt med chefer och arbetsscheman som inte ger utrymme till återhämtning, sa Marta Szebehely.

Utmärkande för Danmark är få timanställda och mest testning, medan norsk äldreomsorg karaktäriseras av minst tidspress och flest sjuksköterskor.

Arbetsvillkoren är problematiska i alla länder, men kanske är äldreomsorgen i Sverige mer utsatt genom en kombination av olika negativa förhållanden? frågade Marta Szebehely, som också öppnade för tanken att smittspridning i äldreboenden kan bidra till smittspridning i samhället.

Att det behövs mer jämförande forskning var en slutsats som forskarna tryckte på.

Locket på

En sak som Marta Szebehely lyfte under forskarseminariet var en hård kritik mot det faktum att äldreboenden och kommuner tillåts sekretessbelägga utbredningen av coronaviruset och de exakta dödstalen i covid-19.

– Om vi menar allvar med att vi ska lära oss av misstag som begåtts så är detta naturligtvis oerhört oroande och oacceptabelt.

Drabbade äldreboenden

Internationellt har i genomsnitt cirka 46 procent av alla covid-19-relaterade dödsfall  inträffat i äldreboenden, men variationen är stor mellan olika länder.

I Sverige är siffran 47 procent, Norge 53 procent och Danmark 35-38 procent.

I Sverige har 3,4 procent av alla äldre i äldreboenden avlidit av eller med covid-19. I Stockholmsregionen är siffran 7,4 procent – i resten av riket 2,5 procent. Men det är heller inte bara ett storstadsfenomen: I Stockholms stad har 7,7 procent avlidit, i Göteborg 6,4 procent och i Malmö 1,4 procent.

Det finns en stark koppling till smittspridning i samhället – både regionalt och nationellt.

Källa: Marta Szebehely

Dölj faktaruta

Bedömningen för dagen är att två tredjedelar av särskilda boenden i Stockholmsområdet har haft smittan. I dagsläget (10/11) är siffran 13 procent, läget försämras snabbt i samband med pandemins pågående andra våg. Förra veckan var 28 av 383 boenden drabbade, nu är siffran 48.

– Utan kunskap om hur det ser ut i svenska äldreboenden kan vi inte förstå vad som har hänt.

Tre experter

Mia Vabø, professor, Oslo Storstadsuniversitet (Oslomet), Norge. Hennes forskning omfattar politiska, kulturella och institutionella förändringar i äldreomsorgen och hur dessa förändringar interagerar och påverkar arbetsförhållandena i omsorgssektorn.

Tine Rostgaard, professor, Stockholms Universitet, Sverige samt Roskilde Universitet, Danmark. Hon är specialiserad inom komparativ socialpolitisk välfärdsforskning, formell och informell äldreomsorg.

Marta Szebehely, professor emeritus, Stockholms Universitet, Sverige. Marta Szebehly har forskat om äldreomsorg ur vardags-, genus- och socialpolitiska perspektiv sedan mitten av 1980-talet.

Dölj faktaruta

KI-professorerna Johan Fritzell och Anders Wimo, som kommenterade seminariets föreläsningar, höll med om den kritiken.

– Sekretessen är beklämmande. Risken att vi går miste om mycket viktig och avgörande kunskap är överhängande, sa Johan Fritzell.

Lämnar rapport

I dagarna lämnar Marta Szebehely in en underlagsrapport om internationella erfarenheter av pandemin inom äldreomsorgen till Coronakommissionen, ”Internationella perspektiv på covid-19 i äldreboenden”.

Under seminariet varnade hon för att diskussionen om de uppenbara bristerna i svensk äldreomsorg, påtalade av många under lång tid före coronan, kan riskera att bli ensidig och onyanserad.

– Vi får inte slänga ut barnet med badvattnet. Svensk äldreomsorg har också stora fördelar och håller hög kvalitet. Vi vill inte tillbaka till gamla tiders äldreomsorg.

Tre seminarier

Seminariets  ”Covid-19 och äldreomsorgens organisering i tre nordiska länder” var det andra av tre seminarier (webbinarier) i regi av Karolinska institutets så kallade resursgrupp för äldres hälsa under covid-19. Uppdraget är att samla ett kunskapsunderlag om äldres hälsa i relation till epidemin.

”Aktuell forskning visar att äldre personer har högre risk att insjukna i svår covid-19. Det gäller i synnerhet de som är sköra och multisjuka och i behov av äldreomsorg. Det finns ett stort behov av ett fungerande samhällsstöd som är kapabelt att hantera information om och rutiner kring en pandemi, och som ges förutsättningar att göra det.” skriver KI.

Seminarierna går att se på Karolinska institutets hemsida, ki.se.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2020-11-11
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas