Flera av de brister i Sveriges beredskap som fått allvarligast konsekvenser under coronapandemin hade tydligt påtalats för både nuvarande och tidigare regeringar, långt före pandemin.
Det visar en genomgång som Sveriges Radio har gjort av ett hundratal rapporter från de senaste decennierna.
I vissa fall har rapporterna i detalj förutspått de problem som kom att uppstå under det gångna pandemiåret.
Tre exempel:
- Riksrevisionen 2008: ”Riksrevisionen bedömer att de kommuner som undersökts i granskningen har en bristfällig förmåga att hantera en pandemi.”
- Läkemedelsutredningen 2013: ”Av enkätsvaren framkommer att inget landsting gör någon planering för kommunernas behov”
- Socialstyrelsens Risk- och sårbarhetsanalys 2018: ”…leveranser till hälso- och sjukvården sker just in time.(…) Sverige har i princip ingen tillverkning av förbrukningsmateriel vilket ger ett stort importberoende och en sårbarhet för hälso- och sjukvården.
Kostade liv
Efter det har ett antal rapporter fortsatt att lyfta fram sårbarheter i kommunernas, och äldreomsorgens, krisberedskap.
Ändå prioriterades kommunerna ner i början av pandemin. Något som påtalats av Coronakommissionen och som kan ha kostat liv.
Kände till läget
Regeringen var medveten om flera av problemen. Ett år före coronapandemin visade MSB i en beredskapsanalys för regeringen att ”Folkhälsomyndigheten har begränsade legala möjligheter att planera och leda smittskyddet utifrån nationella behov på grund av regionernas självstyre.”
Även flera rapporter från 2018 visar tydligt att hälso- och sjukvården saknar tillräcklig lagerhållning.
Coronakommissionen
Socialminister Lena Hallengren (S) säger till Ekot att det är Coronakommissionen som ska svara på om regeringen borde ha agerat annorlunda.
– De utvärderar hela samhällets hanterande av den här krisen, såväl regeringens som kommuner, regioner och myndigheter. De ska försöka ge en allsidig bild.
Hälso- och sjukvården
Hade vissa åtgärder under pandemin kunnat vidtas snabbare om exempelvis nationella myndigheter hade haft tydligare mandat på bekostnad av självstyret och ansvarsprincipen, exempelvis gällande labbkapacitet eller skyddsutrustning?
– Det är nästan en omöjlig fråga att svara på. Men Folkhälsomyndigheten fick också ganska snabbt ett uppdrag att upphandla extern labbkapacitet. Hälso- och sjukvården måste i grunden sitta på en kapacitet att testa och analysera, därför att det är deras uppgift, säger socialminister Lena Hallengren.
