SPF på Äldreriksdagen: Vi måste vara delaktiga
Nyheter | Resurser finns
Äldreriksdagen pågår för fullt. Foto Jan Arleij

SPF på Äldreriksdagen: Vi måste vara delaktiga

Äldre är en del av lösningen på problemet om hur resurserna ska räcka till nödvändig vård och omsorg. Men det behövs också grundliga samhällsförändringar. Det framhöll SPFs ordförande Karl Erik Olsson under den pågående Äldreriksdagen.

Publicerad 2012-04-20

Just nu bubblar det av debatter, seminarier och diskussioner i Stockholm Waterfront Congress Centre, vid Centralstationen. 700 politiker, tjänstemän och företrädare från olika organisationer diskuterar äldrefrågor på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) årliga ”riksdag”.

En av de stora paneldebatterna under gårdagen hade rubriken ”Från passivitet till medskapande. Om brukarmedverkan”. SKL vill få fart på hur äldre patienter och omsorgstagare ska kunna medverka mer genom att ta och få större inflytande över sin vård och omsorg.

Förbundsordförandena i SPF, PRO och Demensförbundet fanns på plats i panelen, liksom nyckelpolitiker som Staffan Werme (FP), kommunalråd i Örebro, ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg.

Resurser finns
Stina-Clara Hjulström, Demensförbundets ordförande:

– Vårdskandaler har alltid funnits men de blir allt vanligare förekommande. Vad som behövs är mer resurser till äldrevården. Och resurser finns! Det handlar om hur vi använder resurserna.
– Hur kommer det sig att man har tagit bort två tredjedelar av alla geriatriska vårdplatser, för att ta ett exempel.

Karl Erik Olsson gav Hjulström rätt i sin beskrivning, och gjorde ett tillägg:
– Tänk på nyttan man skulle kunna ha av äldre själva. Det skulle kunna öka resurserna. Tänk vad vi skulle kunna göra mycket själva. Det skulle frigöra mer resurser till demensvården.

Nya begrepp
Karl Erik Olsson hänvisade till två engelska begrepp som fördes fram under paneldiskussionen, empowerment och co-production.

De båda termerna skulle kunna översättas med ”egenmakt” för den äldre själv och ”samproduktion”. Förenklat beskriver de ett större deltagande och ansvarstagande från individens respektive civilsamhällets sida. Föräldrakooperativ inom barnomsorgen är ett exempel på tydlig co-production.

Men varför är då brukarmedverkan så svår att uppnå inom äldreomsorgen? frågade moderatorn Lena Hörngren, tidigare chefredaktör för SKL:s tidning Dagens Samhälle.

– Jag gillar inte ordet brukare, svarade Staffan Werme. Det är passiviserande. Äldreomsorgen är en kvarleva av ett kollektivistiskt synsätt. Vi ser fortfarande äldre i alldeles för hög grad som ett kollektiv och inte som individer.

– Det synsättet på pensionärer påverkar också innehållet i vården och omsorgen.

Politiskt inflytande
PROs ordförande Curt Persson vill gärna se mer av brukarmedverkan, liksom SPFs Karl Erik Olsson som också pekade på behovet av en annan nödvändig förändring:

– Varför har inte äldre plats bland politikerna i landsting och kommuner? Man har inte gjort oss likvärdiga med de yngre. Men jag är inte dummare idag än när jag var politiker, sa den förre jordbruksministern och lockade den stora publiken på Äldreriksdagen att skratta.
– Jag gillar inte heller ordet brukare. Vårdbrukare är ett sämre ord för något annat, och lantbrukare är ett sämre ord för bonde.

Curt Persson påpekade att det finns kommunala pensionärsråd för politikerna att lyssna på. Dessa råd bör ställas under kommunstyrelsen, och inte under socialnämnderna, för att få större och bredare inflytande över samhällsbesluten.

Enad äldrefront
SPF- och PRO-ledarna fungerade som något av ett tandempar under debatten. Curt Persson markerade under debatten att vården om de sjukaste äldre bör styras av en lag, inte två (hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen) som idag, medan Karl Erik Olsson underströk betydelsen av att vården läggs under en huvudman, inte två (kommuner och landsting) som idag.

– Det talas nu förfärligt mycket om samverkan mellan kommuner och landsting och det är kolossalt många som jobbar med detta. Men i SPF har vi sagt ifrån – det borde vara en huvudman, slog Karl Erik Olsson fast.

– Jag kommer tillbaka till detta som egentligen är ett bekymmer: vi har tre sorters skatt plus en del avgifter plus moms, det är jättekomplicerat. Dessutom är ibland de två som ska finansiera det hela i krig med varandra om vem som ska ta kostnaden. Det här kan inte vara effektivt och funktionellt. Här måste man gå till grunden.

Karl Erik Olsson fick då frågan om vilken huvudman som i så fall bör ta ansvaret.

– Jag funderar fortfarande på vad som skulle vara bäst, och tror att jag har ett svar. Jag lovar att återkomma i frågan.

Har mer att ge
Karl Erik Olsson drev också den självkritiska tesen att pensionärsrörelsen visserligen är aktiv inom områden som vård och pensioner, men att man kan anstränga sig mer när det gäller stadsplanering och breda samhällsfrågor.

– Målet är att människor ska kunna leva i sina normala miljöer så länge som möjligt. Det är en del i att skjuta upp det sjuka åldrandet, så att det friska åldrandet fortsätter så länge som möjligt. Det skulle man sedan kunna utnyttja så att det går att lösa totalbilden, exempelvis av resursbehov till demensvården.

Valfrihet en grundpelare
Valfriheten då, är det en form av brukarmedverkan? frågade Lena Hörngren.

Alla i panelen höll med om att den i grunden är positiv och viktig. Curt Persson pekade dock på att en förutsättning ofta är att den äldre måste vara frisk nog för att kunna utnyttja den effektivt.

Karl Erik Olsson framhöll att kanske 85 procent av alla pensionärer ”är lika klara i huvudet som vem som helst” och därmed är valfriheten viktig för att ge signaler om vad man vill ha.
– Valfriheten har inte funnits så länge, men jag tror att den kommer att utvecklas så att möjligheterna att välja det man vill kommer att förbättras.

Skyddsnät behövs
Staffan Werme problematiserade både valfriheten och synen på äldre:

– Frågan är intressant. Ser man äldre som vilka personer som helst så är frågan felställd. För antingen blir frågan om vi ska ha valfrihet överhuvudtaget, oavsett om man är tio år eller hundra år. Eller så blir frågan om vi inte ska ha valfrihet. För mig är valet mellan dessa två samhällsutvecklingar självklart, sa Staffan Werme, och fortsatte:

– Samtidigt finns det människor som inte klarar av all denna valfrihet. Då måste det finnas system som täcker upp för det. Det måste finnas trygghet och skyddsnät runt också dem.

Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se

Äldreriksdagen

Äldreriksdagen fortsätter under fredagen.

Veteranen följer seminarierna på twitter.

Bland annat står följande på programmet:

Mot väggen

Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman intervjuar Margareta Sööder, tf VD för Carema Care, Sveriges största och mest ifrågasatta vård- och omsorgsföretag.

Politikens roll

Ett samtal över generations- och blockgränserna om politikens möjligheter och begränsningar, om samhällets och individens ansvar samt om framtidens utmaningar.
Medverkande:
Bengt Göransson (S), före detta utbildningsminister, demokratiutredare och författare till boken Tankar om politik
Ebba Busch (KD), kommunalråd och ordförande för äldrenämnden i Uppsala

Dölj faktaruta

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas