Stor risk att vården missar din depression
Nyheter | Hälsa
depression Foto Colourbox

Stor risk att vården missar din depression

Äldre med dålig psykisk hälsa är ett växande problem och måste äntligen lyftas i debatten. Det framhöll tunga debattörer som PC Jersild och Barbro Westerholm och en rad experter under ett seminarium i Stockholm på torsdagen.

Publicerad 2012-01-14

Arrangör var Föreningen Psykisk hälsa som ställde frågan om vad som sker när allt fler med psykisk sjukdom blir äldre.
Men också när allt fler äldre ska möta den sida av ålderdomen som innebär utmaningar till följd av förlust av yrkesidentitet, ensamhet efter att livskamrat och vänner dör, egen sjukdom och existentiell oro inför döden.
– Det är hög tid att fler ställer frågan och kommer med svar på vad samhället måste göra för att främja den psykiska hälsan hos äldre, sa moderatorn Cecilia Modig och styrelseledamot i Psykisk hälsa.

Svårt ställa rätt diagnos
Det faktum att fler blir äldre innebär att primärvården får större krav på sig att ställa rätt diagnos i mötet med gamla. En av flera aspekter på det är att åtskilliga symtom är desamma vid såväl begynnande demens som vid depression.
– Vi ser exempelvis samma kognitiva nedsättningar vid depression som vid demens, sa forskaren Alexandra Pantzar, doktorand inom depressionsforskning och åldrande vid Karolinska Institutet.
Det finns ändå inom vården en fördomsfull inställning till ålderdom som går ut på att det skulle vara naturligt att vara deprimerad på grund av de förluster som hör ålderdom till, exempelvis av en livskamrat. Effekten blir att symtom på depression nonchaleras.
– Sjukdomen är kraftigt underbehandlad, inte minst bland kvinnor, konstaterade Alexandra Pantzar.

Måste ges mer tid
Vårdens förmåga att se skillnad på sorg och depression hos en äldre patient blir allt viktigare.
– Det gäller att se när det handlar om det ena eller det andra. Därför måste primärvården bli bättre på att se tecknen på depression, sa Barbro Westerholm, riksdagsledamot och tidigare SPFs ordförande. Alla äldre har rätt att må bra psykiskt hela livet, men den rätten förvägras äldre i samma grad som depression underbehandlas.
Författaren och läkaren PC Jersild höll med. Läkarna måste förstå vad det är man ser, och ge rätt behandling. På frågan om vad som då är det viktigaste som måste till svarade PC Jersild:
– Tid. Läkarna på våra vårdcentraler måste ha tid för att hinna se den äldre. Då måste vårdcentralerna slå ner på takten.
Alexandra Pantzar instämde och hänförde till forskningsrön inom Kungsholmsprojektet:
– Av våra mätningar framgår att äldre själva ofta inte pratar rakt på sak om sina symtom eller sin depression.

Många i riskzonen
Hur vanligt är det då med depression hos äldre? Ingen vet med bestämdhet men tre indikationer fördes fram under seminariet:
•    Risken för depression ökar med fyra gånger efter 65 års ålder.
•    30 procent av de äldre lider av oro.
•    Nära 15 procent av alla 60 år och äldre i Kungsholmsprojektet har mild depression.
– Mer forskning behövs, sammanfattade Susanne Rolfner Suvanto, tidigare utredare vi d Socialstyrelsen, nu vid SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

SAGT PÅ SEMINARIET

Barbro Westerholm
P C Jersild

121 miljoner människor i västvärden har en depressionsdiagnos. Mörkertalet är stort.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO kommer depression att år 2020 ha passerat hjärt- och kärlsjukdomar som den vanligaste sjukdomen.

Depression, demens och Parkinson är de tre stora sjukdomarna bland äldre i Sverige.

De två tidskrifterna Äldre i Centrum (Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum) och Psykisk Hälsa (Föreningen Psykisk Hälsa) ska i kommande nummer gå djupare i frågan om äldres psykiska hälsa.

Dölj faktaruta

Läs också
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.