Samhällsservicen försämras för dem som saknar dator
Omvärld & ekonomi | Val 2014
En miljon står utanför nätet. Brevlådor och kontanter plockas bort. Illustration: Anders Westerberg (del av en större illustration)

Samhällsservicen försämras för dem som saknar dator

I digitaliseringens spår försvinner brevlådor och kontanter med politikernas goda minne. Samtidigt växer klyftorna mellan starka och svaga grupper. Över en miljon står utanför internet. Vem tar ansvar för dem?

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2014-04-22

Sverige ligger långt framme när det gäller äldre och internet. Och internet är fantastiskt. Möjligheterna för vad man kan göra med sin dator, för att inte tala om sin smarta mobiltelefon, tycks oändliga.

Posten, banken, mataffären, klädbutiken – allt kan vi nu komma åt via våra telefoner eller datorer. Vi kan läsa tidningar, titta på tv och lyssna på radio digitalt. Vi kan deklarera, protestera och umgås digitalt.
Problemet är att »vi« inte inkluderar alla. Inte på långa vägar. Mer än en miljon svenskar använder inte dator. Ännu fler saknar en smart telefon. Och i takt med att de digitala möjligheterna ökar, monteras annan service ner.
»Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter« är regeringens och it-minister Anna-Karin Hatts (C) paroll. Alla ska ut på nätet. Tillgänglighet för de som står utanför tycks mindre viktig.
– Jag tycker att det är riktig att utveckla och göra så mycket man kan av digitaliseringen, så länge man har i minnet att det finns många som inte kan ta del av det, säger Olle Findahl, forskare och författare till rapporterna Svenskarna och Internet och De som står utanför.
– Man måste kunna utveckla, samtidigt som man erbjuder tillgänglighet för dem som inte är på internet. Traditionell service kommer att behövas under överskådlig tid, menar han.

Snabb utveckling

Tyvärr är det få som lyssnar. Använder du inte internet får du allt svårare att vara medborgare och ta del av samhället.
Vill du skicka ett traditionellt brev får du promenera allt längre. Antalet brevlådor har minskat med nära
5 500 på fem år. Och ska du ringa från din fasta telefon bör du ha numret uppskrivet om du inte har dator eller vill ringa nummerupplysningen. Sedan 2012 finns inte privatpersoners nummer i telefonkatalogerna för Stockholm, Göteborg eller Malmö.
Även betalningar ska helst skötas digitalt. Med undantag av Handelsbanken gör landets banker vad de kan för att slippa hantera reda pengar. De nämner miljö, säkerhet och paradoxalt nog service, som skäl för att sluta med kontanter. Men kanske väger de ekonomiska orsakerna tyngst. Enligt finansmagasinet Bloomberg.com tjänade SEB 4,37 miljarder kronor bara på kortavgifter 2012.
Bankomaterna då? I höstas rapporterade Svenska Dagbladet att antalet bankomater hade minskat med 645 stycken på två år och att Sverige är ett av de länder i EU som har glesast mellan uttagsautomaterna.

Per Mosseby, chef för digitaliseringen inom Sveriges kommuner och landsting, SKL, ser inga problem med att allt fler myndigheter, kommuner och landsting byter till digitala utskick i stället för utskick med post.
– Det finns bara ”upp-sidor” med det här. Det är bra för miljön, kostar mindre och går snabbare, säger han till Göteborgs-Posten.
Samtidigt kan du inte längre köpa biljett på bussen i flera städer, och i Uppsala, Sveriges fjärde största stad, lägger man ner den bemannade biljettkassan på stationen och säljer enbart biljetter på internet eller i kortautomater. Det finns till och med butiker som bara tar kort.
En läsare berättar att han inte kunnat parkera, för att det bara gick att betala med mobiltelefonen, en annan att hon inte kan bevaka sin plats i bostadskön, eftersom det måste göras via dator.
I Östergötland har SPF protesterat mot att bussbolaget slutat med tryckta busstidtabeller. Den som vill veta när bussen går får titta på, just det, nätet.
Men Henrik Ishihara, it-politiskt sakkunnig under it-minister Anna-Karin Hatt, ser ingen risk med att en alltför ensidig digitalisering påverkar demokratin negativt.
– Tvärtom, med digitaliseringen kommer allt fler att kunna göra sina röster hörda. Det finns stora möjligheter med digitaliseringen vad gäller människors demokratiska deltagande.

Hörs inte

Enligt Olle Findahl är det däremot ett problem att den som inte finns på internet har fått svårt att göra sig hörd. Det späs på av att många bland icke-användarna är lågutbildade kvinnor med låga inkomster, en grupp som alltid varit röstsvag.
– Den här gruppen gör inte så mycket väsen av sig. Den är inte med på sociala medier, som journalisterna själva är till exempel.
Enkäter tenderar dessutom att utelämna personer över en viss ålder. EUs statistik sträcker sig bara till 75 år. Då tre av fyra icke-användare är 65+, och andelen som står utanför ökar ju högre upp i åldrarna man går, får många icke-användare aldrig möjlighet att yttra sig.
Ekonomiska skäl skyndar på digitaliseringen.
– Om alla kan göra allting på internet behöver man inga kontor, inga människor som svarar i telefon. Den drivkraften är väldigt stark, och då är det lätt att glömma bort nackdelarna, säger Olle Findahl.
Jan Bertoft är generalsekreterare på Sveriges konsumenter. Han betonar att det är fundamentalt att det finns alternativ för dem som inte har en smart mobiltelefon eller internet.
– Det kan vara kostnadsfria telefonnummer att ringa för information eller lättillgängliga platser där det går att få tryckta versioner, säger han.
När allt större del av samhällets service sköts av vinstdrivande företag blir det svårare att driva krav på tillgänglighet.
– Man kan förstås skriva det i avtalen vid upphandlingar, att företagen ska upprätthålla en viss service. Men det kräver ju att det finns en politisk vilja, säger Olle Findahl.

Det finns bara upp-sidor med det här Per Mosseby

Politisk vilja, ja. Redan 2005 ville dåvarande finansmarknadsministern Sven-Erik Österberg (S) sänka rånrisken genom minskad kontantanvändning. Kontantstopp på bussar har drivits av Arbetsmiljöverket, trots att många bussbolag velat ta emot kontanter. Och digitalisering ses som en framtida exportvara.
–  Digitala möjligheter gör att vi är konkurrenskraftiga och att nya tjänster, jobb och företag skapas, säger Henrik Ishihara.
Han menar att alla tjänar på om Sverige är bäst i världen på digitalisering, dels eftersom skatteintäkterna ökar, dels eftersom handläggare frigörs och kan hjälpa dem som verkligen behöver om de kan låta de som vill sköta sina ärenden själva över nätet.
Han nämner inte att mängden handläggare minskar i takt med att digitaliseringen ökar. Försäkringskassan i Stockholm har minskat personalen med nio procent på fem år, enligt Dagens Arena.
”Alla ska med” är devisen. Att över en miljon människor står utanför och att undersökningar visar att de med största sannolikhet inte heller kommer att gå med, verkar inte innebära några större problem för varken Henrik Ishihara eller Per Mosseby. Båda tror att alla som kan vara digitalt delaktiga kommer att bli det.
– Sedan finns det vissa funktionshindrade som kanske inte kan vara digitalt delaktiga, men som inte heller har det lättare för att posten kommer på papper. För en god man kan det vara enklare att få posten digitalt, säger Per Mosseby i Göteborgs-Posten.
Det går inte att fungera som fullvärdig medborgare utan internet idag, menar Anders Wallner, partisekreterare för Miljöpartiet som vill värna kommunala servicecenter och möjlighet att betala med kontanter. Idag görs inte tillräckligt för den här gruppen. Samtidigt beror vuxna människors delaktighet i samhället till stor del på dem själva.
– Samhällets resurser är begränsade och digitaliseringen nödvändig. Äldres förmåga att hantera teknik och internet måste därför stärkas, säger han.
Olle Findahl tror att surfplattor och användarvänlig teknik kan vara en väg in.
– Bland äldre anger många funktionshinder som ett problem. Det vanligaste är synen. Man vet inte att man kan förstora på skärmen. Andra tycker att det är svårt med motoriken. Där är ju surfplattan mycket bättre, säger han.

Kräv möjligheter

Hjälpmedelscentralen har många lösningar för den som behöver.
– Det finns lösningar som de äldre inte vet om. Se på Stephen Hawking, han har full kontroll. (Se fotnot nedan.) Pensionärsförbunden har en uppgift att informera om möjligheterna.
Ändå hävdar han att det måste vara ett fritt val om man vill använda internet eller inte. Många äldre får hjälp av barn och barnbarn. Alla kan inte det.
– Åtminstone de närmaste tio åren kommer det att finnas många som står utanför. Jag tycker att man ska kräva att det finns möjligheter även för dem.
I väntan på att fler ska hoppa på tåget fortsätter digitaliseringen att öka, samtidigt som annan service monteras ner. Men det finns hinder även för digitaliseringen.
Landstingen i Jämtland och Kronoberg har dömts i förvaltningsrätten respektive kammarrätten för att de gjort fel när de slutat att ta emot kontanter. Det är landstingets uppgift att erbjuda vård åt alla. Därför får man inte ställa krav på särskilda betalningssätt.
Kanske kan domarna påverka även andra områden, som lokaltrafiken.
– Det är en rättighet att inte vara uppkopplad, säger Jan Bertoft.

 

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Fotnot: Stephen Hawking är en känd brittisk kosmologiforskare och Cambridge-professor. Han har sjukdomen ALS, är nästan förlamad och kommunicerar via en digital röstmaskin.

Fakta

Landsting måste ta emot kontanter
Landstinget Kronoberg bröt mot lagen när de slutade ta emot kontant betalning, beslutade förvaltningsrätten i Växjö i december 2013.
Kammarrätten i Sundsvall har slagit fast att landstinget i Jämtland bryter mot lagen om de inte tar emot kontanter.
Domarna har använts för att hindra Kalmar läns landsting från att sluta ta emot kontanter.
Frågan har också väckts om domarna kan användas för att tvinga länstrafiken att acceptera kontanter.

Så säger lagen
Svea Hovrätt skriver i en dom: Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena till lagen anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).
Rätten att betala med kontanter kan dock kringgås genom ett avtal mellan säljare och köpare.
I praktiken räcker det med att man sätter upp en skylt med texten »Inga kontanter« för att kundens rätt att betala kontant ska upphöra.

vill se nationell it-support
Kampanjen Digidel har lämnat en förslagslista till regeringen med åtgärder som kan öka digital delaktighet. Bland annat vill man ge stöd till funktionshindrade och äldre för att de ska kunna använda internet och man anser att SKL bör satsa på mer personal på biblioteken, för att hjälpa folk med datorer och it. Man vill också se »e-servicecenter« där det ska gå att få första hjälpen i datoranvändning, lära sig mer om e-tjänster och träna på att använda internet.
En rikstäckande datasupport på telefon för äldre och funktionsnedsatta, och en rikstäckande organisation av internetstödjare för personer med intellektuella eller kognitiva svårigheter, är andra förslag.

Har du rätt till telefon?
Alla ska ha tillgång till telefoni i sin fasta bostad, kunna ringa och nå larmnumret 112. Lagen är teknikneutral, du har alltså inte självklart rätt till telefoni via kopparnätet utan kan lika gärna erbjudas telefoni via ett trådlöst telenät.
2010 – 2015 ersätter Telia dagens kopparnät med fast telefoni i mobilnätet. Teknikskiftet berör cirka 50 000 personer runt om i landet. En följd blir att apparatur som bygger på den gamla tekniken, som gamla telefoner, trygghetslarm eller faxar, kan sluta fungera och bör bytas ut.
Teknikskiftet följs av Post- och telestyrelsen, PTS.
Som privat företag får Telia göra förändringar i tekniken, så länge man inte bryter avtal. Varken Telia eller andra tele-bolag omfattas av något statligt åtagande.
Ligger en fast bostad där telenäten av någon anledning inte räcker till kan staten, genom PTS, förmedla lösningar som satellit-telefoni, bygge av nya basstationer i mobilnätet eller antenner som förstärker signalerna.
Källa PTS

Dölj faktaruta

Läs också
Frida Andersson Johansson
Publicerad 2014-04-22
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas