Regeringen utkast till lagförslag om kontanternas ställning väcker kritik. Urvattnat - konsumenterna kan inte kräva sin rätt, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson. (Texten är uppdaterad.)
Sent på onsdagskvällen (26/11) blev ett utkast till regeringens lagrådsremiss om en ny kontantlag känt.
Det innehåller flera förändringar jämfört med Kontantutredningen som gjordes på regeringens uppdrag av riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD).
– Skyldigheten för offentliga aktörer att ta emot kontanter stryks och bankernas kontantservice gentemot företag blir mer som en allmän uppmaning. Det införs inte heller några sanktioner, vilket riskerar att göra lagstiftningen tandlös, skriver Kontantupproret i ett pressmeddelande.
Förberetts länge
Sedan Kontantutredningen presenterades i december förra året har frågan beretts i finansdepartementet. Oron för att regeringens förslag drar ut på tiden har varit stor.
Men redan innan regeringen formellt har slutfört lagrådsremissen kommer kritiken.
– Tyvärr är förslaget som regeringen nu presenterar alltför urvattnat i jämförelse med Kontantutredningen. I stället hade vi behövt en ordentlig utvidgning av kontantplikten – något som åtskilliga remissinstanser, däribland Försvarsmakten, ville. Kontanterna måste fungera i hela landet, säger Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande.
Saknas sanktioner
Björn Eriksson bedömer att kontanterna fortsatt ”hänger på en skör tråd” i Sverige.
– Det saknas sanktioner i förslaget och det gör att butiker kan säga nej till kontanter utan att det får några konsekvenser. Konsumenterna kan inte heller kräva sin rätt att betala med kontanter.
Som förslaget är utformat är det tandlöst och i värsta fall blir kontanterna satta på undantag i handeln, menar Björn Eriksson.
– Dessutom är det fortsatt bankerna som har ansvaret för kontantservicen, vilket är som att sätta bocken som trädgårdsmästare för kontanterna. Mot bakgrund av att regeringen uttrycker att den vill ha kvar kontantsystemet är detta minst sagt ett vågspel.
Regeringen å sin sida skriver så här i lagrådsremissen som dock ännu inte är formellt beslutad:
”Kontantanvändningen fortsätter att minska men det är viktigt att slå vakt om kontanters funktionalitet som betalningsmedel. Detta förutsätter att det är möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen.”
Så här ser förslagen ut i korthet:
• Det införs en lag om kontantplikt för bemannade livsmedelsbutiker och apotek. Undantag medges om butiken upplever stor osäkerhet eller om en kund agerar misstänkt.
• Bankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla kontantservice till både företag och enskilda. Denna service utförs i huvudsak via Bankomat AB eftersom storbankerna inte längre hanterar kontanter på kontoren.
• Offentliga aktörer blir inte skyldiga att ta emot kontanter. Detta trots att Högsta förvaltningsdomstolen sagt att alla ska kunna betala för offentligrättsliga tjänster med kontanter.
• Det införs ingen ny tillsyn och inga sanktioner för att se till att lagen efterlevs.
• Riksbankens ansvar för kontanterna lämnas oförändrat. Bankernas skyldighet att erbjuda kontantservice i form av växelkassor och insättning blir därmed en slags självreglering.
Till sommaren
Efter att lagrådet så småningom har fått granska regeringens förslag kan man gå till riksdagen med en proposition.
Enligt förslaget ska lagändringen träda i kraft den 1 juli 2026.
Fyra huvudförslag
Så här formulerar regeringen sitt förslag på några avgörande punkter.
- Matbutiker och apotek ska ta kontanter
”Livsmedelsbutiker och apotek ska som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter som betalning för försäljning av varor och tjänster (kontantplikt) på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa.” - Gäller inte vid risk för personalens säkerhet
”Kontantplikten ska inte gälla om den innebär att säkerheten för verksamhetens personal inte kan upprätthållas på försäljningsstället, det finns risk för att försäljningsstället behöver läggas ner eller om det finns skäl för att neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning.” - Det ska gå att sätta in kontanter i hela landet
”Konsumenter ska kunna göra kontantinsättningar i betryggande utsträckning i hela landet.” - Lämpliga tjänster för företag
”Det ska finnas lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning för företag.”
Utredaren Dennis Dioukarev säger att sista ordet inte är sagt.
– Det finns inget färdigt förslag, det är ett arbete som alltjämt är pågående, säger Dennis Dioukarev till Senioren.
Det bekräftas också av källor inom finansdepartementet.
– Arbetet med lagrådsremissen pågår och innan det är klart så kan vi varken bekräfta eller dementera att det kommer att bli precis så som ni beskriver det, säger pressekreterare Victoria Ericsson till Senioren.
