Det saknas information om vad den så kallade 1,6-procentaren gör med den allmänna pensionen på sikt, hävdar tunga kritiker. En viktig och välkommen debatt, menar SPF Seniorernas expert.
Min Pension och Pensionsmyndigheten behöver utveckla informationen om 1,6-procentaren eller det så kallade förskottsavdraget, menar pensionsexperten och Pensionsmyndighetens förre analyschef Ole Settergren i en intervju med nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner. Något som också SPF Seniorerna länge har efterfrågat.
Förskottsräntan i inkomstpensionen innebär att inkomstpensionen är högre i början av livet som pensionär än vad som egentligen är intjänat, men att den sedan varje år i gengäld faller med 1,6 procent i förhållande till löneinkomsterna i samhället.
Ole Settergren vill se ett pedagogiskt och tydligt textavsnitt som förklarar detta – från det att pensionen betalas ut förväntas pensionen följa prisutvecklingen, men att den alltså faller i relation till förvärvsarbetarnas inkomstutveckling.
Så hur skulle en sådan pedagogisk förklaring kunna låta?
– Med ungefär samma innebörd som att du kan köpa samma antal mjölkpaket under hela pensionstiden, medan försvarsaktiva förväntas öka inkomsten – och därmed köpa allt fler mjölkpaket, säger Ole Settergren till Pensioner & Förmåner.
– För det är det faktum att förvärvsaktivas inkomster ökar som gör att det kan uppfattas som att pensionärerna blir fattigare och fattigare. Det här beror främst på att människan har en tendens att uppfatta rikedom i relativa snarare än absoluta termer.
Ole Settergren menar att ett alternativ även skulle kunna vara att helt slopa förskottet. Men då måste individen acceptera att det i början blir ”i runda slängar 18 procents lägre pensioner”.
2021 försökte Pensionsmyndigheten förklara hur 1,6-procentaren fungerar i rapporten ”Högre startpension eller högre årliga pensionsomräkningar? Förskottsräntans betydelse för pensionerna”.
Så här beskriver man det i rapporten:
”Ju längre individen lever efter den prognostiserade medellivslängden, desto mer kommer han eller hon att förlora i total utbetald pension eftersom de ´betalar tillbaka´ förskottet under en längre tid.”
Pensionsmyndigheten säger idag att man tar till sig av Ole Settergrens och andra aktörers synpunkter.
”Det vi tar till oss här är att vi kanske bör fundera på om vi bör ha en fast hemsida på Pensionsmyndigheten.se där vi beskriver förskottsräntan – kanske inte i detalj, men översiktligt. Information om förskottsräntan är inte så efterfrågad i dag och vi gör årligen ett pressmeddelande där förskottsräntan beskrivs.” säger presschefen Johan Andersson till Pensioner & Förmåner.
Allra tuffast
Det här är ett välkommet besked, säger SPF Seniorernas pensionsexpert och utredningschef Anna Eriksson.
– Vi upplever att många inte känner till förskottsräntan, säger Anna Eriksson till Pensioner & Förmåner.
– Vi ser ju också i statistiken om relativ fattigdom att de äldsta har det allra tuffast. Så kommer det ju se ut löpande i och med att konstruktionen med förskottsräntan är som den är.
Lika viktigt som en förbättrad information är en rejäl debatt om 1,6-procentarens existens, fortsätter Anna Eriksson.
Frågan blir i grunden: Vill vi verkligen ha ett upplägg som ger en svagare allmän pension ju äldre man blir?
Återkommande
Frågan om 1,6-procentaren har varit mer eller mindre kontroversiell under hela det nuvarande pensionssystemets livstid, alltså närmare 30 år.
SPF Seniorerna har kritiserat den från ”dag 1”.
I rapporten ”Åldersgapet i pensionen – och behovet att studera pensioner och utgifter i alla åldrar” från 2023 utvecklar man kritiken – och alternativen:
”Om den allmänna pensionen ska leva upp till att vara en försäkring för ett långt liv och kunna skapa ekonomisk trygghet oavsett ålder behöver den bli mer åldersneutral än vad som är fallet idag. Det bör utredas i vilken grad nuvarande förskottsränta hör hemma i en offentlig pensionslösning. En debatt behövs kring såväl förskottet som åldersgapet i pensionen och därmed också kring synen på seniorers utgifter och inkomstbehov – som helt ogrundat ofta antas sjunka med åren.”
Medför hälsorisker
Det finns en allvarlig social konsekvens av en alltmer försvagad ekonomi, poängterar SPF Seniorerna i rapporten:
”Denna situation kan medföra ensamhet, isolering, sjukdomar och psykisk ohälsa, vilka i sin tur kan betyda ett större vård- och omsorgsbehov. Med andra ord, svårigheter och lidande för individen och kostnader för det offentliga. Svaga pensioner är alltså inte gratis, det är någon annan som betalar för dem.”
– Om den som närmar sig pensionering inte känner till att förskottet i inkomstpensionen gör att man startar med en cirka 20 procent högre inkomstpension finns risken att man underskattar både behovet av ett längre arbetsliv och vikten av tjänstepensionen för den totala pensionen vid valet av uttagstid i denna, säger Anna Eriksson till Senioren.
Mer åldersneutral
En hög förskottsränta innebär alltså att man per automatik får en allt svagare ekonomisk standard ju äldre man blir, sammanfattar Anna Eriksson.
– Om den allmänna pensionen ska leva upp till att vara en försäkring för ett långt liv och kunna skapa ekonomisk trygghet oavsett ålder behöver den bli mer åldersneutral än idag.
Det betyder att konstruktionen med ett förskott behöver ses över, menar hon.
– Behovet av en pension som är god nog minskar inte med åldern.
Så räknas inkomstpensionen ut
Samhällets inkomstutveckling det senaste året är grunden. Från det värdet dras 1,6 procentenheter bort. Om inkomstutvecklingen är 3,6 procent blir den årliga uppräkningen av inkomstpensionen 2,0 procent. Skulle i stället inkomstutvecklingen stanna på 2,0 procent ökar inkomstpensionen med 0,4 procent.
Varför dras då 1,6 procentenheter bort? Jo, för att det redan delats ut i förskott genom att pensionen vid första utbetalningen ökats på med en antagen framtida tillväxt som sedan dras av med 1,6 procent årligen.
Med andra ord: Den antagna förskottsräntan gör att individen från början får en högre månatlig pension än om systemet inte hade räknat med någon ränta alls. Det betyder alltså att pensionen initialt består av en slags förskottsutbetalningar av framtida, antagna värdeökningar.
Kritiken: Det här innebär att pensionen försvagas systematiskt ju äldre man blir. Direkt efter pensionering ligger kompensationsgraden för total pension på 65 procent, efter 12 år på 56 procent och efter 24 år på 48 procent, enligt SPF Seniorernas rapport.
Det vill SPF Seniorerna
- Höj avgiften till den allmänna pensionen, i ett första steg från 17,21 till 18,5 procent.
- Utred och debattera en förändring av förskottet i inkomstpensionen så att pensionen inte sjunker lika snabbt.
