Sveriges historiskt låga barnafödande kan slå hårt mot pensionerna. En ny rapport från SPP visar att det i värsta fall handlar om en sänkning på 11 000 kronor i månaden för en vanlig löntagare.
Färre barn påverkar pensionen. 11 000 kronor lägre pension kan bli verklighet i framtiden. Det visar en rapport från pensionsbolaget SPP.
Sverige får allt färre barn samtidigt som befolkningen blir äldre.
”Barnafödandet ligger i dag långt under reproduktionsnivån och samtidigt blir befolkningen allt äldre”, skriver SPP i rapporten.
Det betyder att färre personer jobbar och betalar in till pensionerna – medan fler ska leva på dem.
Så slår utvecklingen mot pensionen
Enligt rapporten kan både pensionernas uppräkning och avkastningen på pensionspengar bli lägre.
I det mest negativa scenariot kan pensionen minska med omkring 28 procent. Det motsvarar upp till 11 000 kronor mindre i månaden för en person med medianlön.
– Det här handlar inte om att värdera människors livsval, utan om att förstå hur pensionssystemet påverkas när befolkningen åldras och färre arbetar i förhållande till antalet pensionärer. Vad som kan uppfattas som en långsiktig utveckling får tydliga effekter på både tillväxt och pensionsnivåer, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
11 000 kronor mindre i pension månaden
I det mest negativa scenariot kan pensionen minska med omkring 28 procent.
Det motsvarar upp till 11 000 kronor mindre i månaden för en person med medianlön.
– Det här handlar inte om att värdera människors livsval, utan om att förstå hur pensionssystemet påverkas när befolkningen åldras och färre arbetar i förhållande till antalet pensionärer. Vad som kan uppfattas som en långsiktig utveckling får tydliga effekter på både tillväxt och pensionsnivåer, kommenterar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
Påverkar även dagens pensionärer
Utvecklingen gäller främst framtida pensioner, men kan också märkas för den som redan är pensionär.
När färre arbetar kan pensionerna höjas långsammare över tid, enligt rapporten.
Det handlar alltså inte om att pensionen sänks direkt, utan att ökningen kan bli mindre.
Kan trigga ”bromsen” i pensionssystemet
Den så kallade bromsen är en del av pensionssystemet.
Den slår till om pengarna riskerar att inte räcka till pensionerna.
När bromsen aktiveras minskar eller pausas uppräkningen av pensionerna.
Med färre som arbetar ökar risken att bromsen används oftare, enligt rapporten.
Det innebär att pensionerna kan utvecklas sämre än lönerna.
Kräver mycket större sparande
För den som vill kompensera ett tapp på 11 000 kronor lägre pension krävs ganska stora insatser.
En person med medianlön behöver ett extra sparande på ungefär 3 800 kronor i månaden, enligt rapporten. Det motsvarar ungefär 8 procent av lönen.
Till dig som är pensionär
SPP:s rapport handlar främst om framtida pensioner. Men utvecklingen kan även påverka den som redan har gått i pension.
- Pensionen sänks inte direkt
Det handlar inte om att dagens pensionärer får en omedelbar sänkning. - Höjningarna kan bli mindre
Om pensionssystemet pressas kan pensionerna räknas upp långsammare. - ”Bromsen” kan påverka
Om pengarna i systemet inte räcker kan den så kallade bromsen slå till. - Skillnaden mot löner kan öka
Pensionen kan utvecklas sämre än lönerna över tid. - Osäkerheten blir större
Rapporten pekar på större osäkerhet kring framtida pensionsnivåer.
De flesta får svårt att kompensera pensionstappet
Ett alternativ är att sätta av mer till tjänstepensionen – från omkring 5 procent till cirka 13 procent.
– För många individer är det svårt att kompensera ett sådant bortfall enbart genom eget sparande. Därför behöver vi prata mer om hur pensionssystemet, arbetsmarknaden och tjänstepensionerna kan göras mer robusta i en verklighet där befolkningen inte växer på samma sätt som tidigare, kommenterar Shoka Åhrman.
Får negativa konsekvenser för hela samhället
SPP pekar också på bredare effekter. Färre barn kan leda till lägre bostadspriser, brist på arbetskraft, höjt tryck på vård och omsorg och ökade skillnader mellan olika delar av landet.
– Det finns ingen enskild lösning, men det är tydligt att framtidens pensioner avgörs av hur många som arbetar och hur länge. Migration kan dämpa utvecklingen, men inte ersätta den. I grunden handlar det om att systemet blir mer sårbart när befolkningen inte längre växer, framhåller Shoka Åhrman.
Tjänstepension allt viktigare
För arbetsgivare innebär utvecklingen att tjänstepensionen kan bli ett allt viktigare verktyg för att attrahera och behålla medarbetare.
För staten, regioner och kommuner kan utvecklingen innebära en svagare skattebas, högre tryck på välfärden och ett ökat behov av att anpassa pensionssystemet till en åldrande befolkning.
– Frågan är därför inte hur vi styr människors familjebeslut, utan hur vi bygger robusta system för en ny demografisk verklighet.en möter stagnation eller minskning, tycker Shoka Åhrman.
Så undviker du smällen
Vad kan du göra som pensionär?
Du kan inte påverka utvecklingen i samhället – men du kan se över din egen ekonomi:
Läs på. Missa inte Seniorens pensionsskola. Vår ekonomiexpert Ylva Yngvesson går igenom allt du behöver veta.
Ta hjälp vid behov
Kontakta Pensionsmyndigheten eller kommunen för råd.
Se över din pension
Kontrollera hur mycket du får och hur den kan förändras.
Kolla bostadstillägg
Väldigt många har rätt till det utan att veta om det.
Se över dina utgifter
Små justeringar kan göra stor skillnad varje månad.
Ha en buffert om det går
Det ger trygghet om kostnaderna ökar.
