Den totala pensionen blir nu 70 procent av lönen för nyblivna pensionärer, uppger Pensionsmyndigheten som talar om ett trendbrott.
Begreppet kompensationsgrad står för hur hög pensionen är i förhållande till inkomsten före pensioneringen.
Ny statistik visar att kompensationsgraden ökade med 6 procentenheter för medelpensionären som gick i pension under 2024 jämfört med dem som gick i pension under 2022. Från 64 till 70 procent.
Men Pensionsmyndigheten räknar då in tjänstepensionen, och alltså inte enbart den allmänna inkomstpensionen.
Männens kompensationsgrad uppgick till i genomsnitt 73 procent och kvinnornas till 68 procent av slutlönen.
Betalas färre år
Pensionsmyndigheten påpekar att kompensationsgraden påverkas positivt för den som arbetar längre och väntar med att ta ut pensionen. Det beror bland annat på att pension då tjänas in under längre tid och att pensionen betalas ut under färre år.
Men hur långt räcker då den allmänna inkomstpensionen? Den som skulle räcka till minst 60 procent av slutlönen, enligt politikernas löfte när pensionssystemet sjösattes.
Bara 50 procent
För samtliga nyblivna pensionärer år 2024 blev det en allmän pension på 50 procent och en total på 73 procent enligt myndighetens rapport. Det är en förbättring med 5 respektive 6 procentenheter sedan 2022.
– Vi ser inte så stora förändringar i kompensationsgraderna mellan 2024 och 2025. Det beror på att åldersgränserna var oförändrade, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker vid Pensionsmyndigheten, i en kommentar.
– Nu 2026 har riktåldern införts, vilket höjer åldern med ytterligare ett år för när man tidigast kan ta ut sin inkomst- och premiepension samt kan ha rätt till garantipension. Vi förväntar oss då ytterligare höjda kompensationsgrader.
Sociala ersättningar
Det är positivt att kompensationsgraden ökar, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
Men det verkar mer bero på att människor med sociala ersättningar går senare i pension nu än på att människor arbetar längre, något som i och för sig kan komma att förändras längre fram.
– Sen ska man komma ihåg att pensionsnivåerna allmänt sett är uppblåsta i starten. Siffrorna gäller ju inte för dessa idag nyblivna pensionärer om till exempel 10 år och inte heller för de som idag är 70, 75 eller 80 år och äldre.
Det är välkommet om fler kan arbeta längre framöver. Men både längre arbetsliv och högre pensionsavgift krävs, menar Anna Eriksson.
– Inkomstpensionen måste förstärkas och en sådan höjning måste komma både dagens och framtidens pensionärer till del.
Arbetsmiljön
Många av de som är pensionärer idag har drabbats av statens saktfärdighet med att höja pensionsåldern och relaterade åldersgränser och har fått betala för det genom lägre pensioner, plus att de inte haft de intjänandevillkor som finns idag.
– Här måste man också lära sig läxan att inte framöver lämna människor i sticket. Alla ska kunna försörja sig minst till det som är riktåldern och då behöver kringliggande trygghetssystem fungera. Mer måste också göras för en bättre arbetsmiljö, avslutar Anna Eriksson.
Så höjs pensionsåldrarna
För att höja pensionsnivåerna och förlänga arbetslivet har riksdagen beslutat att höja flera åldersgränser i pensionssystemet.
År 2023 höjdes den tidigaste åldern för att ta ut inkomst- och premiepension från 62 år till 63 år och lägsta åldern för rätt till garantipension höjdes från 65 år till 66 år.
Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader 2026” släpptes nyligen (27/3) och är beställd av regeringen.
