Vården är valets viktigaste fråga. Till och med viktigare än lag och ordning. Det visar flera opinionsmätningar. SPF Seniorerna lyfter också vården som en av de högst prioriterade frågorna i valrörelsen.
Att kräva svar från partierna om hur de ska se till att alla får en fast läkarkontakt är SPF Seniorernas utvalda ingång i vårdfrågan.
Kravet är enkelt och bygger på sunt, mänskligt förnuft och borde därför kunna få ett effektivt genomslag i valdebatten, hoppas förbundsstyrelsen.
Enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska patienter ha möjlighet till en fast läkarkontakt i primärvården. Det är regionerna som har ansvar för att organisera vården så att det blir verklighet.
Men långt ifrån alla seniorer har någon sådan trygg och säker kontakt med vården. En orsak är att det inte finns någon formell garanti att faktiskt få en namngiven läkare. Det saknas också sanktioner när en region inte lyckas uppfylla ambitionen.
Ojämlik vård
Nyligen kom Myndigheten får vård- och omsorgsanalys med en skarp genomlysning av misslyckandet. Tillgången till fast läkare varierar kraftigt mellan regionerna och därmed blir vården i vårt land också djupt ojämlik – också det tvärtemot lagens krav.
I genomsnitt har bara 31 procent en fast läkare. Dessutom varierar andelen mellan 15 och 20 procent i regioner med lägst tillgång och 40–45 procent i regioner med högst tillgång.
Inte nog med det, det finns också kraftiga variationer mellan vårdcentraler inom en och samma region.
Varför är då detta så allvarligt?
– När kontinuiteten i vården i praktiken beror på var man bor eller vilken vårdcentral man tillhör kan det leda till att vårdinsatser inte hänger ihop, säger Cecilia Dahlgren, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
– Den ojämna tillgången innebär en risk för en ojämlik vård där konsekvenserna i termer av bristande kontinuitet och samordning kan drabba dem med störst behov mest.
Patienter får ansvara
En annan effekt är att patienter själva får bära ett större ansvar för att samordna sin vård, fortsätter Cecilia Dahlgren.
– När samordningen hamnar på den som behöver vård kan det ytterst innebära att insatser som de har behov av blir försenade, får sämre kvalitet eller inte alls blir av. Det kan sammantaget leda både till sämre hälsa för den enskilde patienten och till ökade kostnader för vården, säger Cecilia Dahlgren.
Fokus flyttas
En annan långbänk i svensk sjukvård gäller omställningen till god och nära vård. Även det en nyckelfråga för SPF Seniorerna.
Nära vård är ett begrepp som på senare år blivit alltmer centralt i svensk hälso- och sjukvård. Det handlar om att flytta fokus från sjukhusen till primärvården på vårdcentralen, men också till det egna hemmet.
Tanken är att vården ska vara mer tillgänglig, den ska vara anpassad efter individens behov och ges i samverkan mellan olika aktörer inom den regionala och kommunala hälso- och sjukvården. Vården skall dessutom vara proaktiv och hälsofrämjande och den enskilde och närstående ska vara involverade i planeringen och ha stort inflytande över utförandet.
Informationsmöten
Högt ställda målsättningar, alltså. Och om det fungerade ljuv musik i SPF Seniorernas öron. Det här är krav man ställt i decennier.
På många håll försöker man driva på utvecklingen, inte minst genom att informera om reformen.
Exempelvis har SPF Seniorerna i Bohusdistriktet (numera Västra Götaland Västradistriktet) under hösten och våren tagit initiativ till att föra ut information till regionens seniorer.
Bland annat samlade man i höstas över 400 seniorer i Partille för en rejäl genomgång av God och nära vård-reformens innehåll och vad man anser måste göras för att få fart på den.
Intresset på Öckerö var också mycket stort. Under våren har liknande möten ägt rum i Kungälv och Lerum. Närmast på tur står Tjörn, Härryda, Mölndal och Stenungsund. Ambitionen är att ordna infoträffar i Västra Götalandsregionens samtliga 49 kommuner.
– Syftet är att ge seniorer i kommunerna en ökad förståelse för vad Nära vård innebär, hur digitala hjälpmedel kan underlätta kontakterna med vården och att erbjuda ett tillfälle för frågor, diskussion och erfarenhetsutbyte, säger Ann-Christine Baar, ledamot i förbundsstyrelsen och distriktets ordförande.
Går långsamt
Men precis som när det gäller förverkligandet av en fast läkarkontakt går processen märkvärdigt trögt.
Det understryks av ytterligare en analys från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som har granskat Nära vård-reformen i flera delrapporter och i slutrapporten Omtag för omställning som presenterades i våras.
Reformen är i grunden ”relevant och nödvändig” men genomförs alldeles för långsamt, för otydligt och med otillräckliga resultat, enligt myndigheten.
Med andra ord: inriktningen av vården får stöd – men politikernas styrning är för svag för att realisera den i praktiken.
Hårdast mellan stolarna faller svaga patientgrupper som multisjuka äldre.
Vaccin – en profilfråga
En tredje profilfråga för SPF Seniorerna gäller kravet på ett kostnadsfritt nationellt vaccinationsprogram för äldre. Här har man fått partierna att röra sig mot en insikt om betydelsen av ett program. I höstas kom ett muntligt löfte från alla partisekreterarna att man var för ett program.
Men de lovande utfästelserna har inte motsvarats av handling – med undantag av regeringens initiativ i april om att skjuta till medel för att fler äldre ska kunna vaccineras mot allvarliga pneumokockinfektioner.
SPF Seniorernas grundkrav är att ett nationellt program för 65-plussare bör omfatta kostnadsfria vaccinationer mot inte bara influensa och pneumokocker, utan också mot bältros, RS-virus och covid-19. Det får inte längre vara plånbok och postnummer som bestämmer vilka vaccinationer som personer över 65 år ges tillgång till, argumenterar SPF Seniorerna.
Så svarar partierna om vården – läs Seniorens stora genomgång, parti för parti!
