Om mamma fanns nu…
Tankar om ... | Ulrika Palmcrantz

Om mamma fanns nu…

Jag är så rädd att det ska komma en dag när jag inte längre kan höra hennes röst i mitt huvud.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2020-04-17

Det har snart gått elva månader sedan mamma somnade in i sin säng på Mariahemmet. Det blev bara två månader på ”hemmet”. Jag som hade önskat och trott att hon skulle få en lugn och skön tid där efter en jobbig sista tid hemma i lägenheten när ingenting, absolut ingenting, fungerade bra längre trots hemtjänsts många besök varje dag.

Det var en jobbig tid. Mamma sov mest på sin soffa. Ibland ropade hon ”nej!” rakt ut i luften, jag vet inte varför, om det var ångest eller oro eller något annat.

Men ändå.

Jag saknar henne så oerhört. Jag saknar allting med mamma. Hennes händer, hennes lite spjuveraktiga leende när hon kom på något svårt ord i ett korsord, hennes röst, hur det lät när hon sörplade kaffe, hur hon kunde luta sig lite mot mig när vi satt bredvid varandra i soffan… Jag är så rädd att det ska komma en dag när jag inte längre kan höra hennes röst i mitt huvud.

Och samtidigt, nu i coronans hemska tidevarv, tänker jag också att det är tur på sätt och vis att mamma inte finns här. Jag hade inte klarat av oron tror jag. Hade hon bott kvar hemma i lägenheten hade jag inte kunnat hindra mig själv från att gå in till henne ändå, trots rekommendationer och förbud. Om jag visste att hon satt där inne, ensam och olycklig och inte förstod varför hemtjänstpersonalen plötsligt kom iklädd plastförkläden och handskar (eller de har kanske inte det, det finns ju tydligen inte skyddskläder så det räcker?)

Om hon hade hunnit flytta till omsorgsboendet, då hade jag ju inte FÅTT komma in

Och om hon hade hunnit flytta till omsorgsboendet, då hade jag ju inte FÅTT komma in. Då hade jag stått nere på gatan och tittat upp mot hennes fönster och vetat att därinne, där ligger min lilla mamma. Och tänk om de hade ringt och sagt att nu har hon tyvärr blivit sjuk.

Nej, usch. Det hade varit fruktansvärt. Men det är också fruktansvärt att hon inte finns. Det riktigt svåra är att det bara finns en sak som kan skydda oss helt och fullt från livets alla faror och hemskheter. Döden.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2020-04-17

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas