De släpper inte gasen
Per Wittek och Jan O Gustavsson får inte tävla med sin Ford Escort från 1971 utan brandhärdig hjälm och flamsäker luva. Vilket är en del av tjusningen.
Leva & uppleva | passion i min pension

De släpper inte gasen

Den som en gång känt glädjen i att köra bil fort vill inte gärna sluta med det. Jan O Gustavsson och Per Wittek älskar fortfarande att köra rally. Allra helst ihop.

Tidningen Senioren
Publicerad 2022-10-24

Jan O Gustavsson i Åby utanför Norrköping kallas Snickarn av de flesta som känner honom. Han har under hela sitt liv brunnit för motorsport. Tidigare körde han banracing, nu är det rally som gäller.
För fem år sedan behövde Jan en ny kartläsare, eller co-driver som det också kallas. Då ringde han sin gamla kompis Per Wittek som bor i Kolmården och är aktiv i SPF Seniorerna där.

Per Wittek har inte haft en lika lång karriär som Snickarn inom motorsport utan slutade på sjuttiotalet för att satsa på jobb och familj.
– Jag började köra rally i Östergötland 1964. Klassen gick under namnet ”Tillförlitlighet” vilket egentligen betydde att man fick prickar som straff om man skadade sin bil.
Pers hjärta fanns dock fortfarande kvar i sporten och han fortsatte som flitig åskådare på tävlingarna.
– För fem år sedan sade Snickarn, “du kan ju lika gärna åka med med mig som att åka ut och titta”. Jag svarade ja direkt. När vi startade i en tävling i Igelfors räknade jag ut att det var 40 år sedan jag satt i en rallybil. Det kändes som att komma hem!
Sedan dess har de hållit ihop. De har åkt en serie som heter Rallyspecial där det blir fem till sju tävlingar per säsong. En annan av klasserna Jan och Per ställer upp i kallas Appendix K. Det innebär att bilarna inte får vara nyare än 1990 års modell. De vanligaste bilmodellerna är Volvo 140, Saab V4, hundkojor och folkvagnar.
– På en tävling som heter Kent-Stigs memorial kom det fram tanter och farbröder och sa: ”Vad kul att se en gammal Ford Escort”, säger Jan.
Någon dag i veckan ägnas också åt att meka ihop. Har de kört sönder bilen blir det oftare.
– Det roligaste med vår hobby är sammanhållningen, säger Per. Sedan är det ju roligt att skruva lite på bilen. Där hjälps vi åt.
– Men vi är inte så jätteduktiga på att meka utan får ta lite råd, säger Snickarn. Vi har en god vän vid namn Evert Harrström, honom ringer vi för att få hjälp.

Det ligger i sakens natur att man inte kan köra rally ute i den vanliga trafiken bland andra bilister. Paret tränar en gång i månaden på Östgöta Bilsportförenings motorsportsområde, en rallycrossbana som nu kallas sprintbanan.
Jan O Gustafsson är stolt över sina många år på rallyvägarna och har på senare tid gjort i ordning en informationstavla där folk kan se på bilder och läsa om det mångåriga tävlandet.
Rallysporten skapar minnen och väcker känslor hos de båda vännerna. Och det är inte alldeles utan ansträngning att åka i höga farter.
– Vi körde en tävling i östgötska Boxholm, berättar Snickarn. Det var en förkortad version av en SM-tävling. Det var tre sträckor; den första var på sju kilometer, lite lagom för att komma igång. Andra sträckan var 12 kilometer och den sista 18. Under sträckorna tog jag bort micken från munnen så att inte Per skulle höra hur andfådd jag var. Det gick väl inte fortare än 120 – 130 kilometer, men det var krokigt hela vägen – och mycket folk utmed banan. När vi passerade mållinjen rann tårarna. Det var så fantastiskt att kunna gå i mål i en sådan tävling! Det var många som bröt. En av förarna tog med sig hela sitt team till den sista kurvan och gjorde vågen när vi gick i mål.
Håller ni sams på alla specialsträckor?
– Ja absolut, säger Jan. Det finns ingen anledning att bråka. Ibland ser jag saker på banan som Per inte ser och ibland vet han att jag ska växla upp till fyran utifrån noterna. Vi samarbetar.
Hur skiljer sig motorsporten nu från äldre tider?
– Idag är motorsporten mycket större, svarar Jan. Jag är säker på att det arrangeras minst 25 rallytävlingar i Sverige den kommande helgen. Tävlingarna lockar mellan 80 och 120 startande och de tävlar i olika klasser. Det finns klasser som är lite enklare och du behöver inte köpa en bil som kostar en miljon. Du kan köpa en Golf som ligger mellan 35 och 50 000 kronor och ha jättekul.
Vad kostar tävlandet under ett år?
– Det vet jag inte, säger Jan. Det får du fråga min fru, Marie-Louise. Hon vet. Men vi pratar inte så. Livet är ganska kort och det här är kul. Men ett lite roligt faktum är att min fru är den som betalar in startavgifterna. Så när jag kommer till tävlingsplatsen undrar arrangören ofta vem kvinnan är som betalar för mig. Men vi har en uppgörelse, bryter vi ska hon ha dubbelt tillbaka.
Rally körs ju under alla årstider, vilken är er favorit?
– Vinter, svarar Jan och Per unisont. Det är lite speciellt att gå i snövallarna och köra vidare, fortsätter Per. Många killar i vår klubb har varit uppe i Norrland just för att få köra mer vinterrally.
Hur matchar ni varandra?
– Väl skulle jag säga. Vi är väldigt lugna personer normalt, säger Per Wittek. Men när det är tävling – då är det allvar. Då ska det gå fort!

Text Jörgen Cardell Foto Peter Holgersson

Rallyns olika grenar

Rally kallas en tävlingsform som omfattar en relativt lång sträcka. Rally körs på vägar, så kallade ”specialsträckor”, som är avstängda för annan trafik och där det gäller att ta sig från start till mål på kortast möjliga tid. Mellan specialsträckorna kör man ”transportsträckor” där de allmänna trafikreglerna gäller. Till skillnad från biltävlingar på bana finns det förutom förare även en kartläsare med i bilen under rallytävlingar.
I Sverige finns det sju huvudgrupper inom sporten; A, R, B, N, H, E och Appendix K. E står för ekonomi, och i denna klass tävlar man endast med helt otrimmade bilar. Den som vill köra äldre bilar gör det i en klass som heter Appendix K. Populära bilar i Appendix K är Ford Escort, SAAB V4, Opel Ascona A/B, Volvo 140, Audi Quattro. Midnattssolsrallyt är en känd tävling i Appendix K. Några kända vinnarnamn är Tom Trana och C-G Hammarlund. Midnattssolsrallyt hade en damklass under åren 1950 – 1964. 2012 återupptogs detta och Annie Seel har sedan dess fem vinster.

Dölj faktaruta

Världsmästaren som bara kör vidare

Polacken Sobieslaw Zasada är född 1930. Han vann VM-serien tre gånger, 1966, 1967 och 1971. Förra året startade den då 91-årige Zasada i rally-VM. Och för att göra prestationen än mer imponerande valde han deltävlingen i Kenya.
”Livet börjar vid 90, så jag kör på”, sa han då till AFP.
Polackens 37-åriga barnbarn heter Daniel och körde i samma tävling.

Dölj faktaruta
Tidningen Senioren
Publicerad 2022-10-24

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas